
Lagrådsremissen avseende koncernbidragsspärrade underskott – retroaktivitetsbehovet nonchaleras
Som förut redogjorts för här på bloggen har Finansdepartementet tidigare remitterat ett förslag till lagändring som syftar till att åtgärda den brist i de nya ränteavdragsreglerna som uppstått för företag med s.k. spärrade underskott.
Bakgrunden till förslaget är den hemställan om lagändring Svenskt Näringsliv skickade in till regeringen för drygt ett år sedan. Vårt förslag utarbetades skyndsamt i syfte att få lagändring på plats redan till årsskiftet 2019/2020. Finansdepartementet tog de problem vi lyft fram i vårt förslag på allvar och lämnar i den då remitterade promemorian mer omfattande förslag till lagändringar i syfte att undanröja den påtalade bristen. Dock föreslogs inte någon möjlighet till retroaktiv tillämpning av dessa regler.
Avsaknaden av förslag till utrymme för retroaktiv tillämpning av den utökade avdragsrätten kritiserades av flera remissinstanser. Svenskt Näringsliv framförde i sitt remissvar att det finns starka skäl för att ge lagändringen ett sådant utrymme. Detta då de nu gällande reglerna ger upphov till orimliga effekter genom att företag hindras från att kvitta underskott mot egna skattepliktiga intäkter – innebärande att företagen tvingas att betala skatt trots att de har outnyttjade underskott. Regeringen har inte heller agerat skyndsamt för att minska eller undanröja denna brist. Dessutom bör beaktas att bristen har sin grund i en ändring som remissinstanserna inte fick möjlighet att kommentera.
I den nu presenterade lagrådsremissen avvisas den efterfrågade retroaktiviteten med att en sådan tillämpning i vissa fall över tid riskerar leda till negativa skatteeffekter för en skattskyldig. Denna risk begränsar sig dock till vissa situationer där den utökade avdragsrätten för underskott föranleder en justering av avdraget för negativt räntenetto. Som Skatteverket anför får antalet fall där även en justering av ränteavdraget uppkommer antas vara begränsat till ett fåtal företag per år.
Av lagrådsremissen framgår inte om olika möjligheter till en begränsad retroaktiv tillämpning har utretts. Det är en brist att regeringen inte i vart fall föreslår ett utrymme för retroaktiv tillämpning för de situationer där ett ökat avdrag för underskott inte föranleder någon justering av avdraget för negativt räntenetto. Antalet situationer som skulle räddas av en sådan bestämmelse kan förutsättas vara betydande.
Mot bakgrund av vad som framförts ovan får det anses ytterst rimligt att regeringen i den vidare beredningen av detta lagstiftningsärende skyndsamt omprövar sitt beslut och öppnar för möjligheter till en retroaktiv tillämpning. Den överbeskattning som annars i onödan inte undanröjs orsakar orättfärdiga skattekostnader för företagen och försämrar förutsättningarna för jobb och investeringar. Behovet av ett undanröjande förstärks av de ökade finansieringsbehov som många företag drabbas av under den rådande covid-krisen.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).