Ny bok om jämlikhet: Fri marknad skyddar bäst mot apokalyps
I Bibelns uppenbarelsebok är det Apokalypsens fyra ryttare som står för visionen om världens undergång. I Stanfordprofessorn Walter Scheidels bok The Great Leveler kommer de fyra ryttarna med ekonomisk utjämning. Scheidel beskriver hur världskrig, omstörtande revolutioner, sönderfallande stater och pandemier genom historien på ett våldsamt sätt jämnar ut inkomstfördelning och ägande. Utjämningen kan ske genom att rikedom helt enkelt sveps bort eller att priset på arbete i förhållande till kapital steg som följd av att digerdöden utrotade en fjärdedel av Europas befolkning.
Boken beskriver människans historia, från samlare och jägare till bofasta odlare fram till dagens moderna samhällen, sett ur ett jämlikhetsperspektiv. För samlare och jägare var möjligheterna små att bygga upp något kapital men när vi blev bofasta och började odla grödor eller hålla boskap ökade välståndet och med det möjligheterna kom även de ekonomiska skillnaderna. Scheidel har på olika sätt försökt beskriva ojämlikhet över historien med ginikoefficienten. För samlare och jägare var ginikoefficienten ca 0,25 medan den för herdar och bönder kunde vara 0,42 respektive 0,48.
Det idag ofta förekommande begreppet, ”de rikaste procenten av befolkningen” skulle man kunna ha använt sig av redan för historiens första imperier. Under romarriket samlade en liten grupp i Rom med vapenmakt på sig ett enormt välstånd. På samma sätt koncentrerades rikedom i de kinesiska kejsardömena. Det är imponerande hur det går att uppskatta ekonomiska skillnader över tid med hjälp av arkeologiska fynd såsom skillnader i husstorlekar. Scheidel presenterar även kurvor över ojämlikheten i Europa över tid där man kan se hur den föll i samband med romarrikets sönderfall för att sedan sakta stiga fram till den i samband med digerdöden gjorde ett dramatiskt fall för att sedan åter öka stadigt fram till 1900-talet. Liknande kurvor presenteras för andra världsdelar. Att krig kan ha lite olika effekt visar utvecklingen under amerikanska inbördeskriget. Då blev fördelningen jämnare i sydstaterna medan ojämlikheten ökade i nordstaterna. Störst var ojämlikheten i USA strax före börskraschen 1929 och sedan sjönk den för att åter tillta från 1970-talet – men än idag är den långt under nivån på 1920-talet. I Västeuropa försvann ungefär två tredjedelar av kapitalstocken från 1910 till 1950. En effekt av två världskrig och omstörtande revolutioner. Förutom att krig ödelägger och dödar så driver de också fram konfiskatorisk beskattning vilket även Scheve & Stasavage kommit fram till. Till det kom hyperinflation som ju också är en form av beskattning. Inte oväntat ägnas ett kapitel vardera i boken åt kommunism och leninism.
För den som är intresserad av ekonomisk historia är The Great Leveler onekligen spännande läsning. Scheidel är en bildad person med stor kreativ förmåga att både hitta metoder att mäta och beskriva ojämlikhet. I slutet av boken försöker Scheidel sig även på att förutse framtiden och komma med ”recept” mot ojämlikhet. Förhoppningsvis slipper vi se härjningar av fyra ryttarna även om delar av världen återkommande plågas av dessa. Istället hoppas Scheidel på andra åtgärder mot ojämlikhet och inspirerad av Piketty föreslår han olika former av internationell harmoniserad beskattning av kapital.
Frågan om ekonomisk ojämlikhet i sig är problemet ägnas dock bara några få sidor. Under större delen av mänsklighetens historia har stora inkomstskillnader skapats med våld. Ojämlikhet kan vara ett resultat av förtryck, diktatur eller omfattande korruption. Och sådant måste naturligtvis bekämpas. Men när rikedomar skapas på en fri marknad av entreprenörer är det svårt att på samma sätt se den som ett problem som måste bekämpas med nya apokalyptiska redskap. Särskilt med tanke på att 95 procent av de värden som riktigt framgångsrika entreprenörer skapar tillfaller kunderna (Nordhaus 2005). Att rikedom kan ge möjligheter att påverka samhället och på det sättet skapa ytterligare rikedom är inte en anledning att per se beskatta kapital. Istället bör vi begränsa möjligheterna för särintressen att påverka politiken.
= = =
Walter Scheidel, The Great Leveler – Violence and the History of Inequality from the Stone Age to the Twenty First Century, Princeton University Press 2017.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
