Ny bok om jämlikhet: Fri marknad skyddar bäst mot apokalyps
I Bibelns uppenbarelsebok är det Apokalypsens fyra ryttare som står för visionen om världens undergång. I Stanfordprofessorn Walter Scheidels bok The Great Leveler kommer de fyra ryttarna med ekonomisk utjämning. Scheidel beskriver hur världskrig, omstörtande revolutioner, sönderfallande stater och pandemier genom historien på ett våldsamt sätt jämnar ut inkomstfördelning och ägande. Utjämningen kan ske genom att rikedom helt enkelt sveps bort eller att priset på arbete i förhållande till kapital steg som följd av att digerdöden utrotade en fjärdedel av Europas befolkning.
Boken beskriver människans historia, från samlare och jägare till bofasta odlare fram till dagens moderna samhällen, sett ur ett jämlikhetsperspektiv. För samlare och jägare var möjligheterna små att bygga upp något kapital men när vi blev bofasta och började odla grödor eller hålla boskap ökade välståndet och med det möjligheterna kom även de ekonomiska skillnaderna. Scheidel har på olika sätt försökt beskriva ojämlikhet över historien med ginikoefficienten. För samlare och jägare var ginikoefficienten ca 0,25 medan den för herdar och bönder kunde vara 0,42 respektive 0,48.
Det idag ofta förekommande begreppet, ”de rikaste procenten av befolkningen” skulle man kunna ha använt sig av redan för historiens första imperier. Under romarriket samlade en liten grupp i Rom med vapenmakt på sig ett enormt välstånd. På samma sätt koncentrerades rikedom i de kinesiska kejsardömena. Det är imponerande hur det går att uppskatta ekonomiska skillnader över tid med hjälp av arkeologiska fynd såsom skillnader i husstorlekar. Scheidel presenterar även kurvor över ojämlikheten i Europa över tid där man kan se hur den föll i samband med romarrikets sönderfall för att sedan sakta stiga fram till den i samband med digerdöden gjorde ett dramatiskt fall för att sedan åter öka stadigt fram till 1900-talet. Liknande kurvor presenteras för andra världsdelar. Att krig kan ha lite olika effekt visar utvecklingen under amerikanska inbördeskriget. Då blev fördelningen jämnare i sydstaterna medan ojämlikheten ökade i nordstaterna. Störst var ojämlikheten i USA strax före börskraschen 1929 och sedan sjönk den för att åter tillta från 1970-talet – men än idag är den långt under nivån på 1920-talet. I Västeuropa försvann ungefär två tredjedelar av kapitalstocken från 1910 till 1950. En effekt av två världskrig och omstörtande revolutioner. Förutom att krig ödelägger och dödar så driver de också fram konfiskatorisk beskattning vilket även Scheve & Stasavage kommit fram till. Till det kom hyperinflation som ju också är en form av beskattning. Inte oväntat ägnas ett kapitel vardera i boken åt kommunism och leninism.
För den som är intresserad av ekonomisk historia är The Great Leveler onekligen spännande läsning. Scheidel är en bildad person med stor kreativ förmåga att både hitta metoder att mäta och beskriva ojämlikhet. I slutet av boken försöker Scheidel sig även på att förutse framtiden och komma med ”recept” mot ojämlikhet. Förhoppningsvis slipper vi se härjningar av fyra ryttarna även om delar av världen återkommande plågas av dessa. Istället hoppas Scheidel på andra åtgärder mot ojämlikhet och inspirerad av Piketty föreslår han olika former av internationell harmoniserad beskattning av kapital.
Frågan om ekonomisk ojämlikhet i sig är problemet ägnas dock bara några få sidor. Under större delen av mänsklighetens historia har stora inkomstskillnader skapats med våld. Ojämlikhet kan vara ett resultat av förtryck, diktatur eller omfattande korruption. Och sådant måste naturligtvis bekämpas. Men när rikedomar skapas på en fri marknad av entreprenörer är det svårt att på samma sätt se den som ett problem som måste bekämpas med nya apokalyptiska redskap. Särskilt med tanke på att 95 procent av de värden som riktigt framgångsrika entreprenörer skapar tillfaller kunderna (Nordhaus 2005). Att rikedom kan ge möjligheter att påverka samhället och på det sättet skapa ytterligare rikedom är inte en anledning att per se beskatta kapital. Istället bör vi begränsa möjligheterna för särintressen att påverka politiken.
= = =
Walter Scheidel, The Great Leveler – Violence and the History of Inequality from the Stone Age to the Twenty First Century, Princeton University Press 2017.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...