Ojämlikhet, skatter och tillväxt

Globalisering och spridningen av marknadsekonomin har minskat de ekonomiska skillnaderna mellan länder. Antalet personer som lever i absolut fattigdom i världen har aldrig varit så lågt som nu. Samtidigt talas det om att inkomstskillnader inom länder ökar, och så även i Sverige. Men Sverige har en internationellt sett mycket jämnt fördelad inkomst efter skatt och transfereringar (se läs mer här). Det viktiga är dock vad som är orsak till förändringar – innan man diskuterar eventuella åtgärder för att eventuellt försöka påverka inkomstskillnader.

Jobbskatteavdrag och bibehållna bidragsnivåer har minskat utanförskapet och ökat sysselsättningen men sannolikt även påverkat inkomstfördelningen efter skatt och transfereringar. Detsamma gäller för småföretagens utdelningar. Under många år gjorde företagen inga eller mycket små utdelningar men sedan reformen 2006 har företagen haft incitament att både öka utdelningar och lönesummor vilket skapat nya jobb och ökat skatteintäkterna. När det gäller förmögenhetsfördelning har reformer som gjort att entreprenörer flyttat tillbaka till Sverige, såsom avskaffad arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt, sannolikt haft liknande effekt. Men Sverige blir knappast sämre för att Ingvar Kamprad flyttat tillbaka från Schweiz. För det är rimligen inte ett problem om alla får det bättre även om några får det ännu bättre.

Det nya i debatten om ekonomisk jämlikhet är ett utspel från IMF och OECD om att jämlik inkomstfördelning har ett värde i sig. Med det som stöd föreslås bl a högre skatter med ökad progressivitet. Länge har konsensus kring fattigdomsbekämpning varit att fokusera på tillväxt med utbildning och bättre fungerande marknader, mer företagande, fler incitament för ökade arbetsinsatser, investeringar och jobbskapande. Då mer resurser skapas finns också möjlighet att finansiera omfattande välfärd och bedriva fördelningspolitik.

Det är oroväckande när diskussionen glider iväg till att handla om att välstånd ska fördelas innan det skapas. Nya begrepp som ”predistribution” och ”inkluderande tillväxt” innebär bl a ökade offentliga insatser medan förutsättningar för tillväxt riskerar hamna i skymundan. Visserligen behövs åtgärder mot utanförskap och för att alla ska få tillgång till god utbildning. Men förslag om ökad progressivitet i beskattningen orsakar snedvridningar och svagare utveckling, särskilt i länder där skattekilarna är höga redan i utgångsläget. För den som är utanför arbetsmarknaden innebär dessutom det första jobbet en mycket större skillnad i levnadsstandard än förändringar för de som redan har ett jobb.

Tesen bland somliga debattörer är att jämnare fördelad inkomst också skulle leda till högre tillväxt. Så är det säkerligen i en del länder, där tillgång till utbildning är begränsad för de som inte har råd. Ojämnt fördelat välstånd kan också vara en konsekvens av marknader som inte fungerar på grund av t ex korruption. Stödet för att utvidga dessa teorier till att omfördela välstånd exempelvis med progressiva skatter innan det ens har skapats i länder som Sverige är dock svagt. Debatten baseras egentligen bara på två rapporter:

  • Federico Cingano har studerat eventuellt samband tillväxt och jämlikhet för ett antal OECD-länder åren 1985-2005 och hävdar att inkomstojämlikheter har en negativ och statistiskt signifikant effekt på ekonomisk tillväxt. Rapporten (Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth, OECD 2014) är en s k ”Working papers” och är således inte OECDs policy.
  • Ostry, Berg & Tsangarides hävdar i en ”Staff discussion notes” för IMF (Redistribution, Inequality, and Growth, IMF 2014) att lägre grad av ojämlikheter i samhället bidrar till högre ekonomisk tillväxt. Men trots att rapporten behandlar relationen mellan omfördelning och tillväxt så varnar författarna för de data som använts: ”The data are particularly scarce and unreliable for redistribution, even more so than for inequality”.

För båda studierna gäller att de inte tar hänsyn till orsakerna till eventuell ojämlikhet, såsom t ex korruption eller bristande tillgång till högre studier. Det finns också kritik från andra forskare. Kolev & Niehues (2016) anser att Cingano gjort allvarliga metodfel (The Inequality-Growth Relationship: An Empirical Reassessment). Landspecifika effekter såsom ekonomisk utveckling påverkar relationen mellan ojämlikhet och tillväxt och förmodligen påverkas resultat av situationen i de före detta kommunistiska länderna där det råder förhållandevis låg ekonomisk ojämlikhet givet nivån på ländernas ekonomiska utveckling. Neves m fl hävdar att relationen mellan ojämlikhet och ekonomisk tillväxt är starkare och mer negativ i mindre utvecklade länder än i rika länder medan effekten tycks avta med ökande BNP per capita (A Meta-Analytic Reassessment of the Effects of Inequality on Growth). För vissa utvecklade länder ter sig relationen till och med positiv: högre ojämlikhet leder till högre tillväxt.

För Sverige som redan har ett av världens högsta samlade skattetryck, världens högsta marginalskatt och betydligt högre kapitalinkomstskatt än omvärlden finns det anledning att vara minst sagt skeptisk till förslag om ytterligare höjda skatter. Det finns omfattande stöd för att skatter påverkar beteenden. Exempelvis kostar den svenska värnskatten staten nästan dubbelt så mycket som den ger i skatteintäkter (bekräftat i åtskilliga offentliga utredningar m.m. och senast i en färsk avhandling av Lundberg. Så redan dagens höga nivå på inkomstskatter minskar möjligheterna att finansiera t ex god utbildning eller annan omfördelning.

I OECD Tax Policy Reforms 2017 redovisas effekterna av inkomstfördelningen före och efter skatter och transfereringar för OECD-området, mätt som ginikoefficient. Som framgår av diagrammet nedan har Sverige en mycket jämn inkomstfördelning (låg ginikoefficient) efter skatter och transfereringar – och det är transfereringar som svarar för det mesta av utjämningen. Så ska Sverige ha råd med omfördelande transfereringar kan vi inte lyssna till förslag om att höja t ex marginalskatterna eller införa skatter på ägande som hämmar investeringar, jobbskapande och tillväxt.

SKRIVET AVAnders Ydstedt

Visa alla inlägg
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist