Omfattande rapporteringsplikt skapar osäkerhet och medför orimliga kostnader

Utredningen om informationsskyldighet för skatterådgivare har föreslagit att det införs en skyldighet för främst skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket avseende s.k. rapporteringspliktiga arrangemang . Förslagen bygger delvis på ett direktiv (EU/2018/822) gällande obligatoriskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör gränsöverskridande arrangemang (DAC 6). Enligt utredningens förslag ska dock uppgiftsskyldigheten utökas väsentligt i jämförelse med direktivet och även omfatta inhemska arrangmang. Uppgiftsskyldigheten gäller rådgivare men den vida definitionen av begreppet rådgivning gör att många kan komma att omfattas av informationsplikten, exempelvis interna skattefunktioner och rättsavdelningar på företag, banker, försäkringsföretag m.fl.

Syftet med regelverket är att motverka s.k. aggressiv skatteplanering genom att skattemyndigheterna tidigt får kännedom om skatteupplägg. I Svenskt Näringslivs remissyttrande framhålls dock att utredningens förslag är oproportionerliga med hänsyn till regleringsbehovet. Det svenska skattesystemet präglas redan idag av en omfattande skyldighet att lämna information till Skatteverket. Utredningen har inte visat att skattebortfallet till följd av sådan skatteplanering som regelverket avser att motverka är av sådan omfattning att det är motiverat att utöka kraven utöver det som följer av direktivet. Utredningen har dessutom underskattat den administrativa bördan och kostnaderna för att efterleva regelverket. En starkt bidragande orsak till att regelverket förväntas bli betungande och kostsamt att efterleva är de oprecisa lagförslagen som gör det svårt att avgöra såväl vad som ska rapporteras som vem som är uppgiftsskyldig. Tolkningssvårigheterna drabbar inte minst företag med gränsöverskridande verksamhet som har koncerngemensamma funktioner i vars arbetsuppgifter det ingår sådant som kan anses utgöra rådgivning. De omotiverat höga sanktionsavgifter utredningen föreslår – som mest 500 000 kronor – ger i kombination med de otydliga reglerna upphov till betydande rättsosäkerhet. Svenskt Näringsliv anser därför att det behövs omfattande avgränsningar och förtydliganden för att förslagen ska kunna ligga till grund för lagstiftning. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Svenskt Näringslivs och Näringslivets Skattedelgations remissyttranden finns att läsa här.