Skattetillägg – beräkningen ses över – ska ha allmänpreventiv effekt, vara legitim och rättvis

Regeringen har tillsatt en utredning (Dir. 2016:88) som ska se över bestämmelserna om beräkning av skattetillägg i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Skattetillägg tas bl.a. ut när en skattskyldig lämnat en s.k. oriktig uppgift till ledning för sin beskattning. Skattetillägg är att jämställa med straff och är idag 40 % på den felaktigt redovisade inkomstskatten. För mervärdesskatt och arbetsgivaravgift är skattetillägget 20 % på det undandragna skattebeloppet. Vid underskott i verksamheten kan skattetillägget idag beräknas högre än om verksamheten går med vinst. Vidare gäller flera lägre procentsatser vid olika typer av periodiseringsfel. Den oriktiga uppgiften kräver inget uppsåt eller oaktsamhet (subjektiva rekvisit) utan bestäms helt objektivt. Det betyder alltså att Skatteverket kan påföra skattetillägg så snart en uppgift är oriktig, även om den kan bero på oavsiktliga misstag från den skattskyldige.

När skattetilläggen infördes var huvudsyftet att garantera att de enskilda fullgjorde sin uppgiftsskyldighet korrekt, dvs. att Skatteverket får de uppgifter som behövs för att beräkna och kontrollera skatterna och avgifterna och fatta riktiga beslut. Skattetillägget är enligt regeringen ett viktigt verktyg för att säkra ett korrekt uttag av skatter och avgifter, vilket i förlängningen har stor betydelse för att upprätthålla förtroendet för det svenska skattesystemet.

Den av regeringen tillsatta utredningen har avgränsats till enbart att avse bestämmelserna om beräkning av skattetillägg. Utredaren ska analysera flera alternativ men enbart överlämna ett förslag till regeringen senast den 30 november 2017. Enligt regeringens direktiv ska utgångspunkten vara att förstärka skattetilläggets allmänpreventiva effekt och att de ska uppfattas som legitima och rättvisa för de enskilda. Reglerna ska vidare vara så enkla, tydliga och lätthanterliga som möjligt, både för enskilda och tillämpande myndigheter. Politikernas fokus på skatteundandragande och skatteflykt framstår väldigt centrala.

Utredningen ska analysera olika beräkningsgrunder såsom att skattetillägget t.ex. inte ska beräknas på undanhållen skatt som idag utan i stället ska bestämmas med beaktande av andra faktorer, t.ex. undanhållet belopp, dvs. beskattningsunderlaget. Vidare ska utredaren överväga ett differentierat sanktionssystem där skattetillägget bl.a. bestäms i relation till överträdelsens svårighetsgrad och upprepade överträdelser. Dessutom bör utredaren överväga en ordning där skattetillägget tas ut med fasta belopp (såsom en försenings-eller kontrollavgift) i kombination med ett rörligt belopp.

Det ligger tyvärr inte i utredarens uppdrag att se över tillämpningsområdet eller förutsättningarna för skattetillägg. Inte heller ingår det att se över befrielsegrunderna. Några överväganden om att införa subjektiva rekvisit med tanke på skattetilläggets straffliknande karaktär ligger sålunda inte i denna utredning.

För det svenska näringslivet är det viktigt att fortsätta bevaka utredningen och vad den mynnar ut i. Idag är det många företagare som drabbas hårt av hur beräkningen av skattetillägget ser ut. Ofta uppfattas uttagna skattetillägg inte alls stå i proportion till misstaget eller felaktigheten utan skattetilläggen blir ett enormt hårt slag för såväl bolag som individer. Det är därför angeläget att det förslag som lämnas av utredningen verkligen blir rättvist och legitimt för de enskilda, på det sätt som direktiven ger uttryck för.