
Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter
Som en följd av den antagna M/KD-reservationen till statsbudgeten 2019 föreslås nu att skattereduktionen för fackföreningsavgifter ska avskaffas. Reduktionen, vilken återinfördes så sent som juli 2018, motsvarar 25 % av avgiften, förutsatt att den överstiger 400 kr.
I debatten kring reduktionens vara eller icke vara hörs inte sällan argument kring likabehandling av arbetsgivare och arbetstagare. Förespråkare av reduktionen menar då att eftersom en arbetsgivare kan dra av delar av ersättningen till en arbetsgivarorganisation (den del som avser medel för konfliktändamål) bör arbetstagare ha motsvarande möjlighet. När skattereduktionen nu på nytt föreslås avskaffas finns det därför skäl att återigen kort nämna varför jämförelsen haltar.
Argumentet kring likabehandling tycks baseras på missuppfattningen att skattesystemen för företag respektive anställda är jämförbara. Så är emellertid inte fallet. Ett företag kan som utgångspunkt dra av alla sina kostnader medan anställdas möjligheter till avdrag är betydligt mer begränsade. Detta beror till stor del på risken att anställdas kostnader sammanblandas med personliga levnadskostnader. Det finns även avgörande skillnader avseende behandlingen av inkomster. Vad specifikt gäller konfliktersättning är en sådan nämligen skattefri för arbetstagare medan den hos arbetsgivare ska tas upp till beskattning. En jämförelse mellan behandlingen hos anställd och företag kan därför inte göras utan invändningar. Utifrån reciprocitetsprincipen framstår det tvärtom som naturligt att tillåta företag att dra av avgifter till en konfliktkassa medan anställda, vars ersättning därifrån är skattefri, inte får göra motsvarande avdrag. Vidare är det fullt rimligt att avgifter som ett företag betalar till s.k. servicebolag är avdragsgilla. Om motsvarande tjänster skulle tillhandahållas av en konsult är kostnaderna nämligen normalt sett avdragsgilla.
I jämförelsen mellan anställda och företag kan det även uppmärksammas att det för anställda rör sig om en skattereduktion medan det för företag rör sig om ett avdrag – vilket endast indirekt påverkar skatten genom att den beskattningsbara inkomsten sänks.
En skattereduktion för fackföreningsavgifter kan emellertid även argumenteras för i syfte att möjliggöra en hög organisationsgrad. Även om det visserligen är önskvärt med en hög organisationsgrad hos såväl arbetstagare som arbetsgivare är skattereduktion för fackföreningsavgifter inte rätt verktyg för att uppnå detta. Genom en selektiv skattereduktion som endast kommer vissa personer och vissa typer av föreningar till del frångås bl.a. likabehandlingsprincipen. En generell åtgärd som kommer alla arbetstagare till del skulle vara att föredra. Därför är det positivt att det föreslagna avskaffandet sker som ett led i finansieringen av det förstärkta jobbskatteavdraget.
Svenskt Näringslivs remissvar finner du här Remissvar Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift .
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.