
Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter
Som en följd av den antagna M/KD-reservationen till statsbudgeten 2019 föreslås nu att skattereduktionen för fackföreningsavgifter ska avskaffas. Reduktionen, vilken återinfördes så sent som juli 2018, motsvarar 25 % av avgiften, förutsatt att den överstiger 400 kr.
I debatten kring reduktionens vara eller icke vara hörs inte sällan argument kring likabehandling av arbetsgivare och arbetstagare. Förespråkare av reduktionen menar då att eftersom en arbetsgivare kan dra av delar av ersättningen till en arbetsgivarorganisation (den del som avser medel för konfliktändamål) bör arbetstagare ha motsvarande möjlighet. När skattereduktionen nu på nytt föreslås avskaffas finns det därför skäl att återigen kort nämna varför jämförelsen haltar.
Argumentet kring likabehandling tycks baseras på missuppfattningen att skattesystemen för företag respektive anställda är jämförbara. Så är emellertid inte fallet. Ett företag kan som utgångspunkt dra av alla sina kostnader medan anställdas möjligheter till avdrag är betydligt mer begränsade. Detta beror till stor del på risken att anställdas kostnader sammanblandas med personliga levnadskostnader. Det finns även avgörande skillnader avseende behandlingen av inkomster. Vad specifikt gäller konfliktersättning är en sådan nämligen skattefri för arbetstagare medan den hos arbetsgivare ska tas upp till beskattning. En jämförelse mellan behandlingen hos anställd och företag kan därför inte göras utan invändningar. Utifrån reciprocitetsprincipen framstår det tvärtom som naturligt att tillåta företag att dra av avgifter till en konfliktkassa medan anställda, vars ersättning därifrån är skattefri, inte får göra motsvarande avdrag. Vidare är det fullt rimligt att avgifter som ett företag betalar till s.k. servicebolag är avdragsgilla. Om motsvarande tjänster skulle tillhandahållas av en konsult är kostnaderna nämligen normalt sett avdragsgilla.
I jämförelsen mellan anställda och företag kan det även uppmärksammas att det för anställda rör sig om en skattereduktion medan det för företag rör sig om ett avdrag – vilket endast indirekt påverkar skatten genom att den beskattningsbara inkomsten sänks.
En skattereduktion för fackföreningsavgifter kan emellertid även argumenteras för i syfte att möjliggöra en hög organisationsgrad. Även om det visserligen är önskvärt med en hög organisationsgrad hos såväl arbetstagare som arbetsgivare är skattereduktion för fackföreningsavgifter inte rätt verktyg för att uppnå detta. Genom en selektiv skattereduktion som endast kommer vissa personer och vissa typer av föreningar till del frångås bl.a. likabehandlingsprincipen. En generell åtgärd som kommer alla arbetstagare till del skulle vara att föredra. Därför är det positivt att det föreslagna avskaffandet sker som ett led i finansieringen av det förstärkta jobbskatteavdraget.
Svenskt Näringslivs remissvar finner du här Remissvar Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift .
Ny avdragsregel för sponsring föreslås
Idag presenterades betänkandet SOU 2026:5 Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. med förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget utgör ett välkommet och betydelsefullt steg mot att modernisera en rättstillämpning som under lång tid präglats av oförutsägbarhet, och där företa...
Välkommet förslag om skatteincitament för FoU med två stora frågetecken, FoU-definitionen och finansieringen

Regeringens utredning SOU 2026:1, Skatteincitament för forskning och utveckling, föreslår att ett nytt skatteincitament införs för forskning och utveckling (FoU), uppskattat till cirka 8 miljarder kronor.
Sida vid sida - nytt poddavsnitt
I årets första avsnitt av podden Skattefrågan får vi hjälp av Claes Hammarstedt som tålmodigt guidar lyssnarna igenom de nya administrativa riktlinjerna för Pelare 2 som blev klara i början av januari efter långa förhandlingar inom OECD:s Inclusive Framework. Näringslivet har länge efterfrågat perma...
OECD:s side-by-side paket – en avtalsmässig knockout för USA
Dagens överenskommelse innebär i praktiken spiken i kistan för möjligheten att få ett globalt minimiskattesystem på plats, skriver skatteexpert Claes Hammarstedt.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...