
Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter
Som en följd av den antagna M/KD-reservationen till statsbudgeten 2019 föreslås nu att skattereduktionen för fackföreningsavgifter ska avskaffas. Reduktionen, vilken återinfördes så sent som juli 2018, motsvarar 25 % av avgiften, förutsatt att den överstiger 400 kr.
I debatten kring reduktionens vara eller icke vara hörs inte sällan argument kring likabehandling av arbetsgivare och arbetstagare. Förespråkare av reduktionen menar då att eftersom en arbetsgivare kan dra av delar av ersättningen till en arbetsgivarorganisation (den del som avser medel för konfliktändamål) bör arbetstagare ha motsvarande möjlighet. När skattereduktionen nu på nytt föreslås avskaffas finns det därför skäl att återigen kort nämna varför jämförelsen haltar.
Argumentet kring likabehandling tycks baseras på missuppfattningen att skattesystemen för företag respektive anställda är jämförbara. Så är emellertid inte fallet. Ett företag kan som utgångspunkt dra av alla sina kostnader medan anställdas möjligheter till avdrag är betydligt mer begränsade. Detta beror till stor del på risken att anställdas kostnader sammanblandas med personliga levnadskostnader. Det finns även avgörande skillnader avseende behandlingen av inkomster. Vad specifikt gäller konfliktersättning är en sådan nämligen skattefri för arbetstagare medan den hos arbetsgivare ska tas upp till beskattning. En jämförelse mellan behandlingen hos anställd och företag kan därför inte göras utan invändningar. Utifrån reciprocitetsprincipen framstår det tvärtom som naturligt att tillåta företag att dra av avgifter till en konfliktkassa medan anställda, vars ersättning därifrån är skattefri, inte får göra motsvarande avdrag. Vidare är det fullt rimligt att avgifter som ett företag betalar till s.k. servicebolag är avdragsgilla. Om motsvarande tjänster skulle tillhandahållas av en konsult är kostnaderna nämligen normalt sett avdragsgilla.
I jämförelsen mellan anställda och företag kan det även uppmärksammas att det för anställda rör sig om en skattereduktion medan det för företag rör sig om ett avdrag – vilket endast indirekt påverkar skatten genom att den beskattningsbara inkomsten sänks.
En skattereduktion för fackföreningsavgifter kan emellertid även argumenteras för i syfte att möjliggöra en hög organisationsgrad. Även om det visserligen är önskvärt med en hög organisationsgrad hos såväl arbetstagare som arbetsgivare är skattereduktion för fackföreningsavgifter inte rätt verktyg för att uppnå detta. Genom en selektiv skattereduktion som endast kommer vissa personer och vissa typer av föreningar till del frångås bl.a. likabehandlingsprincipen. En generell åtgärd som kommer alla arbetstagare till del skulle vara att föredra. Därför är det positivt att det föreslagna avskaffandet sker som ett led i finansieringen av det förstärkta jobbskatteavdraget.
Svenskt Näringslivs remissvar finner du här Remissvar Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift .
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...