
Statskontorets rapport om skatterättsligt företrädaransvar publicerad
Den 7 september 2017 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna. I uppdraget ingick att analysera om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård samt överväga behov av förändringar för att stärka rättssäkerheten och öka förutsägbarheten samt förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.
Statskontoret har idag överlämnat rapporten Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret. Med fokus på befrielse och anstånd (2018:14).
I rapporten konstaterar Statskontoret att
befrielsegrunderna i lagstiftningen behöver tydliggöras
bestämmelsen om anstånd inte behöver ändras
Skatteverket behöver förbättra sin ärendehantering
Bolagsverket och Skatteverket behöver förbättra informationen till företagare och styrelsemedlemmar
Vad gäller befrielsegrunderna konstaterar Statskontoret att företagens företrädare, och i viss mån även Skatteverkets handläggare, är osäkra på vad som gäller som grund för befrielse för företrädare. Statskontoret föreslår därför en ändring i lagtexten innebärande att det inte längre ska krävas ”särskilda skäl”, utan enbart ”skäl för det”, för att företrädaren helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldigheten. Eftersom en precisering av tillämpningen av lagen kräver särskild kompetens i skatterättsliga frågor avstår dock Statskontoret från att lämna förslag i denna del och överlämnar åt regeringen att analysera och ta ställning till hur detta kan ske på lämpligast sätt.
Beträffande anståndsbestämmelsen föreslår Statskontoret inte någon förändring då bedömningen är att Skatteverket sannolikt inte tillämpar bestämmelsen för hårt i förhållande till de regler som gäller. Statskontoret bedömer dock att tillämpningen av bestämmelsen medför en viss risk för att livskraftiga företag avvecklas och redovisar därför alternativa handlingsvägar om regeringen ändå skulle vilja justera bestämmelsen.
Enligt Statskontoret kan det vara svårt för den enskilde företagaren att förutse vad Skatteverket kommer att komma fram till i ärenden om företrädaransvar. Därför föreslås att Skatteverket förbättrar insynen i myndighetens ärendehantering. Detta kan enligt Statskontoret ske genom att göra det möjligt för exempelvis Riksrevisionen att följa upp de bedömningar som myndigheten gör om befrielse från betalningsansvar.
Slutligen konstaterar Statskontoret att det saknas tillräcklig information om företrädaransvaret som är anpassad till enskilda och företagare som inte har särskild juridisk kompetens. Statskontoret föreslår därför att Skatteverket och Bolagsverket ska förbättra sina informationsinsatser på flera sätt för att stärka rättssäkerheten, öka förutsebarheten och förbättra villkoren för företagande.
Svenskt Näringsliv har under många år engagerat sig i problematiken med det skatterättsliga företrädaransvaret och tillämpningen av anståndsreglerna och vi ser behov av omfattande förändringar. Det är därför olyckligt att Statskontorets utredningsuppdrag blev begränsat och bl.a. inte omfattade den viktiga aspekten om förutsättningarna för företrädaransvar. Möjligen är det också det begränsade utredningsuppdraget som medfört att Statskontorets förslag framstår som minst sagt försiktiga och vaga.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).