Statskontorets rapport om skatterättsligt företrädaransvar publicerad

Den 7 september 2017 fick Statskontoret i uppdrag av regeringen att se över bestämmelserna i skatteförfarandelagen om hel eller delvis befrielse från företrädaransvar och om anstånd som är till fördel för det allmänna. I uppdraget ingick att analysera om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård samt överväga behov av förändringar för att stärka rättssäkerheten och öka förutsägbarheten samt förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan.

Statskontoret har idag överlämnat rapporten Översyn av det skatterättsliga företrädaransvaret. Med fokus på befrielse och anstånd (2018:14).

I rapporten konstaterar Statskontoret att

• befrielsegrunderna i lagstiftningen behöver tydliggöras

• bestämmelsen om anstånd inte behöver ändras

• Skatteverket behöver förbättra sin ärendehantering

• Bolagsverket och Skatteverket behöver förbättra informationen till företagare och styrelsemedlemmar

Vad gäller befrielsegrunderna konstaterar Statskontoret att företagens företrädare, och i viss mån även Skatteverkets handläggare, är osäkra på vad som gäller som grund för befrielse för företrädare. Statskontoret föreslår därför en ändring i lagtexten innebärande att det inte längre ska krävas ”särskilda skäl”, utan enbart ”skäl för det”, för att företrädaren helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldigheten. Eftersom en precisering av tillämpningen av lagen kräver särskild kompetens i skatterättsliga frågor avstår dock Statskontoret från att lämna förslag i denna del och överlämnar åt regeringen att analysera och ta ställning till hur detta kan ske på lämpligast sätt.

Beträffande anståndsbestämmelsen föreslår Statskontoret inte någon förändring då bedömningen är att Skatteverket sannolikt inte tillämpar bestämmelsen för hårt i förhållande till de regler som gäller. Statskontoret bedömer dock att tillämpningen av bestämmelsen medför en viss risk för att livskraftiga företag avvecklas och redovisar därför alternativa handlingsvägar om regeringen ändå skulle vilja justera bestämmelsen.

Enligt Statskontoret kan det vara svårt för den enskilde företagaren att förutse vad Skatteverket kommer att komma fram till i ärenden om företrädaransvar. Därför föreslås att Skatteverket förbättrar insynen i myndighetens ärendehantering. Detta kan enligt Statskontoret ske genom att göra det möjligt för exempelvis Riksrevisionen att följa upp de bedömningar som myndigheten gör om befrielse från betalningsansvar.

Slutligen konstaterar Statskontoret att det saknas tillräcklig information om företrädaransvaret som är anpassad till enskilda och företagare som inte har särskild juridisk kompetens. Statskontoret föreslår därför att Skatteverket och Bolagsverket ska förbättra sina informationsinsatser på flera sätt för att stärka rättssäkerheten, öka förutsebarheten och förbättra villkoren för företagande.

Svenskt Näringsliv har under många år engagerat sig i problematiken med det skatterättsliga företrädaransvaret och tillämpningen av anståndsreglerna och vi ser behov av omfattande förändringar. Det är därför olyckligt att Statskontorets utredningsuppdrag blev begränsat och bl.a. inte omfattade den viktiga aspekten om förutsättningarna för företrädaransvar. Möjligen är det också det begränsade utredningsuppdraget som medfört att Statskontorets förslag framstår som minst sagt försiktiga och vaga.