Tillfälliga momssänkningar som krisåtgärd?
I Tyskland har man den 1 juli sänkt momssatsen från 19 till 16 procent och den nedsatta nivån (främst livsmedel) från 7 till 5 procent fram till årsskiftet som en åtgärd för att stimulera ekonomin. I pengar räknat är detta den i särklass största krisåtgärden med en beräknad statsfinansiell kostnad på 20 miljarder euro. Målet är enligt finansminister Olaf Scholz att ”få tyska medborgare att göra inköp nu, inte nästa eller nästnästa år”. En temporär momssänkning kan vid en första anblick framstå som en enkel och effektiv åtgärd, men är i verkligheten det motsatta vilket även bekräftas av flera aktuella rapporter.
Tyska media rapporterar att momssänkningen inte verkar ha avsedd effekt. Trots momssänkningen minskade omsättningen i detaljhandeln den första månaden med sänkt moms. Ekonomer som Reuters intervjuat hade förutspått en tillväxt på 0,5 procent men för juli månad sjönk omsättningen realt med 0,3 procent jämfört med föregående månad, skriver Der Spiegel. Totalt har handeln under året faktiskt ökat sin omsättning med 3,8 procent trots krisen, men skillnaderna mellan branscher är enorm. Handel i butiker med textil och skor tappade nästan 28 procent medan e-handeln ökade med 21 procent. En studie från det fackligt knutna IMK-institutet om tyskarnas köpvanor visar också att tre fjärdedelar av de tillfrågade inte kommer att utnyttja den tillfälliga momssänkningen för att tidigarelägga inköp (samtidigt som åtta procent planerar att vänta med inköp som ändå skulle göras till perioden med sänkt moms. Endast 14 procent tror att de kommer att passa på att tidigarelägga inköp under den temporära sänkningen.
Den tillfälliga momssänkningen ger dessutom inte genomslag i priserna till kund. Die Welt rapporterade i somras att prisnivån i Mecklenburg-Vorpommern bara sjönk med 0,3 procent jämfört med samma månad förra året trots sänkt moms.
En anledning till att momssänkningen inte ger lägre priser är att det är kostsamt för företagen att hantera en tillfällig skattesänkning. Varor måste skyltas om, kassasystem och affärssystem måste omprogrammeras, skriver Der Tagesspiegel. På varuhus med kanske 40 000 artiklar är det en närmast orimlig insats att skylta om allt.
Att tillfälliga momssänkningar för att öka konsumtionen inte ger avsedd visar även en finsk studie från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Löntagarnas forskningsinstitut. Forskarna har analyserat ändringar i mervärdesskatten för frisör- och barberartjänster mellan åren 2007 och 2012. Först sänktes momsen till en fjorton procentenheter lägre skattesats. Efter fem år höjdes den igen med fjorton procentenheter Enligt studien skedde ingen förändring i 60 procent av priserna vid sänkningen av momssatsen men när nivån höjdes igen höjde nästan alla företag sina priser.
Ser man till de tyska erfarenheterna och de finska studierna tycks en tillfällig momssänkning inte ge något tydligt lyft för ekonomin men väl stora kostnader för företagen genom ökad administration och krav på IT-systemanpassningar.
På Irland har stora livsmedelskedjor som Aldi, Lidl och Tesco valt att skylta om många varor i samband med den tillfälliga momssänkningen med två procentenheter från 1 september till sista februari 2021, skriver The Irish Times. Prissänkningarna är små men det samlade intrycket blir stort när många varor skyltas om. Exempelvis sänker Lidl priset på den egna tandkrämen från €0,69 till €0,68. Det irländska finansdepartementet räknar med att den temporära momssänkningen kommer att omfatta ungefär hälften av alla transaktioner. Det återstår att se om denna massiva omskyltning av varor ger ökad försäljning.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
