Tillfälliga momssänkningar som krisåtgärd?
I Tyskland har man den 1 juli sänkt momssatsen från 19 till 16 procent och den nedsatta nivån (främst livsmedel) från 7 till 5 procent fram till årsskiftet som en åtgärd för att stimulera ekonomin. I pengar räknat är detta den i särklass största krisåtgärden med en beräknad statsfinansiell kostnad på 20 miljarder euro. Målet är enligt finansminister Olaf Scholz att ”få tyska medborgare att göra inköp nu, inte nästa eller nästnästa år”. En temporär momssänkning kan vid en första anblick framstå som en enkel och effektiv åtgärd, men är i verkligheten det motsatta vilket även bekräftas av flera aktuella rapporter.
Tyska media rapporterar att momssänkningen inte verkar ha avsedd effekt. Trots momssänkningen minskade omsättningen i detaljhandeln den första månaden med sänkt moms. Ekonomer som Reuters intervjuat hade förutspått en tillväxt på 0,5 procent men för juli månad sjönk omsättningen realt med 0,3 procent jämfört med föregående månad, skriver Der Spiegel. Totalt har handeln under året faktiskt ökat sin omsättning med 3,8 procent trots krisen, men skillnaderna mellan branscher är enorm. Handel i butiker med textil och skor tappade nästan 28 procent medan e-handeln ökade med 21 procent. En studie från det fackligt knutna IMK-institutet om tyskarnas köpvanor visar också att tre fjärdedelar av de tillfrågade inte kommer att utnyttja den tillfälliga momssänkningen för att tidigarelägga inköp (samtidigt som åtta procent planerar att vänta med inköp som ändå skulle göras till perioden med sänkt moms. Endast 14 procent tror att de kommer att passa på att tidigarelägga inköp under den temporära sänkningen.
Den tillfälliga momssänkningen ger dessutom inte genomslag i priserna till kund. Die Welt rapporterade i somras att prisnivån i Mecklenburg-Vorpommern bara sjönk med 0,3 procent jämfört med samma månad förra året trots sänkt moms.
En anledning till att momssänkningen inte ger lägre priser är att det är kostsamt för företagen att hantera en tillfällig skattesänkning. Varor måste skyltas om, kassasystem och affärssystem måste omprogrammeras, skriver Der Tagesspiegel. På varuhus med kanske 40 000 artiklar är det en närmast orimlig insats att skylta om allt.
Att tillfälliga momssänkningar för att öka konsumtionen inte ger avsedd visar även en finsk studie från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Löntagarnas forskningsinstitut. Forskarna har analyserat ändringar i mervärdesskatten för frisör- och barberartjänster mellan åren 2007 och 2012. Först sänktes momsen till en fjorton procentenheter lägre skattesats. Efter fem år höjdes den igen med fjorton procentenheter Enligt studien skedde ingen förändring i 60 procent av priserna vid sänkningen av momssatsen men när nivån höjdes igen höjde nästan alla företag sina priser.
Ser man till de tyska erfarenheterna och de finska studierna tycks en tillfällig momssänkning inte ge något tydligt lyft för ekonomin men väl stora kostnader för företagen genom ökad administration och krav på IT-systemanpassningar.
På Irland har stora livsmedelskedjor som Aldi, Lidl och Tesco valt att skylta om många varor i samband med den tillfälliga momssänkningen med två procentenheter från 1 september till sista februari 2021, skriver The Irish Times. Prissänkningarna är små men det samlade intrycket blir stort när många varor skyltas om. Exempelvis sänker Lidl priset på den egna tandkrämen från €0,69 till €0,68. Det irländska finansdepartementet räknar med att den temporära momssänkningen kommer att omfatta ungefär hälften av alla transaktioner. Det återstår att se om denna massiva omskyltning av varor ger ökad försäljning.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
