Tillfälliga momssänkningar som krisåtgärd?
I Tyskland har man den 1 juli sänkt momssatsen från 19 till 16 procent och den nedsatta nivån (främst livsmedel) från 7 till 5 procent fram till årsskiftet som en åtgärd för att stimulera ekonomin. I pengar räknat är detta den i särklass största krisåtgärden med en beräknad statsfinansiell kostnad på 20 miljarder euro. Målet är enligt finansminister Olaf Scholz att ”få tyska medborgare att göra inköp nu, inte nästa eller nästnästa år”. En temporär momssänkning kan vid en första anblick framstå som en enkel och effektiv åtgärd, men är i verkligheten det motsatta vilket även bekräftas av flera aktuella rapporter.
Tyska media rapporterar att momssänkningen inte verkar ha avsedd effekt. Trots momssänkningen minskade omsättningen i detaljhandeln den första månaden med sänkt moms. Ekonomer som Reuters intervjuat hade förutspått en tillväxt på 0,5 procent men för juli månad sjönk omsättningen realt med 0,3 procent jämfört med föregående månad, skriver Der Spiegel. Totalt har handeln under året faktiskt ökat sin omsättning med 3,8 procent trots krisen, men skillnaderna mellan branscher är enorm. Handel i butiker med textil och skor tappade nästan 28 procent medan e-handeln ökade med 21 procent. En studie från det fackligt knutna IMK-institutet om tyskarnas köpvanor visar också att tre fjärdedelar av de tillfrågade inte kommer att utnyttja den tillfälliga momssänkningen för att tidigarelägga inköp (samtidigt som åtta procent planerar att vänta med inköp som ändå skulle göras till perioden med sänkt moms. Endast 14 procent tror att de kommer att passa på att tidigarelägga inköp under den temporära sänkningen.
Den tillfälliga momssänkningen ger dessutom inte genomslag i priserna till kund. Die Welt rapporterade i somras att prisnivån i Mecklenburg-Vorpommern bara sjönk med 0,3 procent jämfört med samma månad förra året trots sänkt moms.
En anledning till att momssänkningen inte ger lägre priser är att det är kostsamt för företagen att hantera en tillfällig skattesänkning. Varor måste skyltas om, kassasystem och affärssystem måste omprogrammeras, skriver Der Tagesspiegel. På varuhus med kanske 40 000 artiklar är det en närmast orimlig insats att skylta om allt.
Att tillfälliga momssänkningar för att öka konsumtionen inte ger avsedd visar även en finsk studie från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och Löntagarnas forskningsinstitut. Forskarna har analyserat ändringar i mervärdesskatten för frisör- och barberartjänster mellan åren 2007 och 2012. Först sänktes momsen till en fjorton procentenheter lägre skattesats. Efter fem år höjdes den igen med fjorton procentenheter Enligt studien skedde ingen förändring i 60 procent av priserna vid sänkningen av momssatsen men när nivån höjdes igen höjde nästan alla företag sina priser.
Ser man till de tyska erfarenheterna och de finska studierna tycks en tillfällig momssänkning inte ge något tydligt lyft för ekonomin men väl stora kostnader för företagen genom ökad administration och krav på IT-systemanpassningar.
På Irland har stora livsmedelskedjor som Aldi, Lidl och Tesco valt att skylta om många varor i samband med den tillfälliga momssänkningen med två procentenheter från 1 september till sista februari 2021, skriver The Irish Times. Prissänkningarna är små men det samlade intrycket blir stort när många varor skyltas om. Exempelvis sänker Lidl priset på den egna tandkrämen från €0,69 till €0,68. Det irländska finansdepartementet räknar med att den temporära momssänkningen kommer att omfatta ungefär hälften av alla transaktioner. Det återstår att se om denna massiva omskyltning av varor ger ökad försäljning.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
