Riskabel bankskatt underlättar knappast investeringsbehovet
Ytterligare ett förslag på bankskatt har remitterats av Finansdepartementet. Denna gång kallar man det riskskatt och föreslår att kreditinstitut ska beskattas med en viss andel (0,06% 2022 och därefter 0,07%) av skulderna. Kreditinstitut som har skulder som understiger 150 miljarder är undantagna vilket under gällande omständigheter innebär att ca 21 svenska institut kan bli skattskyldiga. Finansdepartementet räknar med en förstärkning av statskassan på ungefär 6 miljarder om året till följd av den nya skatten. Pengarna är tänkta att gå till ökade försvarsanslag.
Men vem är det som kommer att få betala egentligen? Kompensation för ökade kostnader kan göras genom besparingar (exempelvis lägre löneökningar eller personalneddragningar), ökade priser eller sänkt avkastning till ägarna. Vilket det blir beror på hur stort utrymme det finns för kostnadsneddragningar, priskänsligheten för finansiella tjänster och avkastningen för alternativa investeringar på finansmarknaden. Den utredning från 2016 som föreslog en finansiell verksamhetsskatt gjorde en grundlig analys av övervältringseffekterna och landade i att kostnadsökningen sannolikt kommer att finansieras av bankkunderna genom höjda räntor. I den nu aktuella promemorian gör Finansdepartementet ingen annan bedömning. Slutsatsen blir att notan hamnar hos hushåll och företag genom ökade räntekostnader och högre avgifter. Större företag har bättre möjligheter att hitta alternativ till banklån genom exempelvis egna obligationslån varför det sannolikt framför allt blir de små och medelstora företagen som kommer att drabbas av prishöjningarna. Och detta i ett läge när företagens investeringar minskar dramatiskt.
Finansdepartementet gör bedömningen att förslaget inte strider mot EU:s statsstödsregler, men för att vara på den säkra sidan har man ändå ställt en fråga till Kommissionen. Något svar har inte kommit än, men med hänsyn till att det tidigare förslaget på finansiell verksamhetsskatt av många hävdades stå i strid mot bestämmelserna om statsstöd (som är erkänt svårtydda) kan man inte vara alltför säker.
Följetongen om bankskatt har nu rätt många år på nacken. Det har laborerats fram och tillbaks med en rad olika varianter på teknisk utformning. Som konstaterats tidigare bidrar de många utspelen och förslagen till ökad osäkerhet om spelregler och förutsättningar för investeringar i Sverige. Dessa effekter får vi leva med oavsett om förslagen förverkligas eller inte.
Det nya förslaget är på remiss till den 13 november.
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
