
Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget om finansskatt
Svenskt Näringsliv har idag lämnat sitt remissyttrande över betänkandet Skatt på finansiell verksamhet. Svenskt Näringsliv avstyrker utredningens förslag som har allvarliga brister, varav några av de allvarligaste kan sammanfattas på följande sätt:
Skatten är krånglig och dyr att tillämpa. Förslaget bygger på mycket svårtolkade momsregler som redan idag leder till svåra gränsdragningsproblem. Att basera en helt ny skatt på en erkänt krånglig lagstiftning är direkt olämpligt. Det skulle också vara administrativt betungande för företag, om ens möjligt, att ta fram det underlag som krävs för att beräkna skatten. Ett genomförande av utredningens förslag förväntas medföra ökade kostnader för manuell rapportering och IT-utveckling.
Skatten är inte neutral. Hur företag är koncernmässigt strukturerade och varifrån finansiella tjänster köps in kommer påverka beskattningen. Förslaget är därför inte neutralt utan kommer få inflytande över affärsmässiga beslut. Detta är inte en lämplig ordning. Beskattning ska vara neutral och likvärdiga situationer ska beskattas lika.
Skatten leder till lägre pensioner. Även pensionsförvaltare drabbas av förslaget genom ökade kostnader. Detta riskerar i sin tur att leda till högre premier och lägre pensioner vilket är negativt för såväl arbetsgivare, arbetstagare som pensionärer.
Skatten riskerar vara oförenlig med EU-rätten. Förslaget riskerar att strida mot EU:s förbud mot otillåtet statsstöd samt förbudet mot att hindra den fria rörligheten. Sverige bör inte införa skatter som riskerar att stå i strid med unionsrätten.
Skatten kommer betalas av företag och hushåll. Kostnaden för skatten kommer till stor del att övervältras på priserna för finansiella tjänster. Kostnaden för skatten landar därför i slutänden på hushåll och företag, inte den finansiella sektorn. Detta överensstämmer inte med skattens intentioner.
Skatten träffar över 300 000 företag. Förslagets utformning har en så bred träffyta att närmast alla företag med anställda riskerar att träffas av skatten. Det är en ohållbar konstruktion. Skatteverket kommer inte ha möjlighet att kontrollera alla dessa företag. De allra flesta förväntas dessutom betala mindre belopp i skatt, vilket gör att den administrativa kostnaden för att hantera skatten inte kommer stå i rimlig proportion till skattebeloppen från merparten av skattskyldiga företag.
Skatten slår hårt mot FinTech-företag. Sverige ligger idag på andra plats i världen när det gäller investeringar per capita i FinTech-företag och det finns en stor tillväxtpotential inom denna sektor med möjligheter till nya jobb på sikt. Många FinTech-företag befinner sig i uppstartsfasen och går ännu inte med vinst. För dessa företag kommer skatten slå hårt, i synnerhet med hänsyn till att de många gånger saknar avdragsrätt för ingående moms på investeringar. Branschen är dessutom lättrörlig vilket innebär att investeringar och arbetstillfällen riskerar försvinna från Sverige om skatten införs.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...