Varför dröjer översynen av det skatterättsliga företrädaransvaret?

Ett riksdagsbeslut med tillkännagivande finns sedan april 2015 om att regeringen snarast ska se över reglerna om det skatterättsliga företrädaransvaret. Så har ännu inte skett.

Det skatterättsliga företrädaransvaret – som innebär att företrädare för aktiebolag kan göras ansvariga för företaget skatteskulder – utgör ett stort hinder och är direkt skadligt för näringslivet.

Betalningsansvaret som följer med företrädaransvaret är närmast strikt om förfallodagen för skatten har passerat om någon avvecklingsåtgärd då inte har inletts. Ansvaret kan riktas mot vem som helst av de som var bolagets företrädare vid förfallotidpunkten. Vid omprövningar är det den tidpunkt då skatten skulle ha betalats om skatten hade redovisats vid korrekt tidpunkt som är styrande. Någon avvecklingsåtgärd, som konkurs eller rekonstruktion, är i sådana fall överhuvudtaget inte möjlig för att skona sig mot ansvaret.

Många företagare hamnar i kläm på grund av dagens lagstiftning. Det handlar ofta om människor som gjorts personligt betalningsskyldiga när de på grund av att företaget fått tillfälliga ekonomiska svårigheter endast har försökt att rädda sina företag och de anställdas försörjning. I andra fall har styrelsemedlemmar utan eget ägarintresse i företagen blivit personligt ansvariga för företagens skatteskulder.

Likabehandling gäller inte vid utkrävande av ansvaret – man vet inte i vilka fall Skatteverket gör ansvaret gällande eller mot vem av företrädarna det riktas. Inte sällan riktas ansvaret mot den som är finansiellt starkast för att säkerställa betalning.

Företrädaransvaret leder till att kompetenta personer avstår från att delta i bolagsstyrelser, vilket är direkt negativt för företagsklimatet. Strängheten i regelverket innebär att bolag i vissa fall avvecklas utan att det görs något reellt försök att vända verksamheten. En snabb avveckling av bolaget i syfte att undvika det skatterättsliga ansvaret riskerar därtill att stå i strid med borgenärsskyddsreglerna enligt aktiebolagslagen. Notera dessutom att dessa regler syftar till att skydda samtliga borgenärer till skillnad från det skatterättsliga företrädaransvaret som ger Skatteverket en särställning.

I Entreprenörskapsutredningens nyss avlämnade betänkande föreslås att en utredning tillsätts just i syfte att ge företagen en andra chans och motivera extern styrelseexpertis. Av utredningen framgår att det inte finns någon motsvarighet till det skatterättsliga företrädaransvaret i andra jämföra bara länder.

Vid en interpellationsdebatt i december 2016 fick finansminister Magdalena Andersson frågan varför någon utredning inte tillsatts. Ministern svarade att regeringen först vill invänta remissvaren från just Entreprenörskapsutredningen. Remissvaren har nu avlämnats och av de svarande har hela 22 stycken valt att aktivt framhålla att en utredning av företrädaransvaret måste ske. Med tanke på utredningens omfattning, som ytterst avser konkreta förslag avseende andra frågor än just företrädaransvaret, visar utfallet av remissvaren på ett stort engagemang i frågan. Bland de remiss-instanser som lyft fram vikten av att en utredning tillsätts kan förutom representanter från näringslivet bl.a. nämnas Tillväxtverket, Vinnova, Uppsala universitet, Umeå universitet, REKON, Svensk Inkasso, Almi, SISP, Region Värmland och Länsstyrelsen i Jönköping.

Riksdagen uttalade i sitt tillkännagivande att om tillämpningen av bestämmelserna har blivit för hård och om bestämmelserna bör ändras för att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten ska regeringen lämna förslag som kan förbättra villkoren för att starta, driva och utveckla företag och minska riskerna för att livskraftiga företag avvecklas i onödan. Det är nu hög tid att regeringen agerar i enlighet med direktiven från riksdagen.