Tydliga exempel på att förmögenhetsskatt är skadligt
I veckan har norska Dagens Naringsliv, Financial Times och Affärsvärlden rapporterat om hur fler än 30 av Norges rikaste personer nyligen flyttat till Schweiz och andra länder såsom Cypern, Italien och Kanada efter en höjning av förmögenhetsskatten. Fler norska miljardärer och miljonärer flyttade utomlands under 2022 än sammanlagt under de senaste 13 åren. Mest namnkunnig bland utflyttarna är fiske- och oljemagnaten Kjell Inge Røkke som före flytten var rikast i Norge. Røkke betalade före flytten närmare 200 miljoner i skatt årligen, skatteintäkter som Norge nu förlorar vilket flera media påtalar. Den största förlusten är dock inte skatteintäkterna utan de negativa effekterna av att framgångsrika entreprenörer lämnar landet. Med dem försvinner inte bara investeringskapital och entreprenörskap utan på sikt även sysselsättning och tillväxt. Därtill hämmas också viljan för fler att starta företag, våga expandera och ta risker. Omvänt kan vi se i Sverige att efter avskaffandet av arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt här har alltfler framgångsrika entreprenörer valt att stanna i landet och vara delaktiga i nya framgångsrika företag med Sverige som bas.
Till Financial Times berättar entreprenören Fredrik Haga om hur den norska förmögenhetsskatten innebär en beskattning på entreprenörskap som ännu inte genererar intäkter. Detta tvingade fram en flytt utomlands för att rädda företaget.
Den norska förmögenhetsskatten är på 1,1 procent och omfattar tillgångar på över 1,7 miljoner norska kronor. Det är idag ytterst få länder som beskattar förmögenhet, i EU är det bara Spanien som har kvar förmögenhetsskatt (därtill med undantag i vissa regioner) och Nederländerna och Italien som har beskattning av vissa tillgångar sedan Frankrike avskaffade förmögenhetsskatten 2018. Visserligen har Schweiz en viss form av förmögenhetsskatt, men den är i hög grad förhandlingsbar i ett system som i grunden skiljer sig från andra länder. Normalt utgår visserligen källskatt i Schweiz på räntor och utdelningar men generellt finns möjlighet att få hela skatten krediterad.
För de som bygger upp företag är skatter på ägande som arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatt en stor politisk risk. En ny statlig utredning i Norge föreslår begränsningar i förmögenhetsskatten men även återinförd arvsskatt. Det återstår att se hur detta budskap tas emot av norska företagare. I Sverige har regeringen i veckan skickat utredningen, som regeringen Löfven II tillsatte, om återinfört förmögenhetsregister på remiss. En mycket oroande nyhet. När Sverige avskaffade förmögenhetsskatten avskaffades även register på tillgångar. Ett förmögenhetsregister skulle innebära både en infrastruktur för att kunna återinföra förmögenhetsskatt och ett verktyg för kriminella. Låt oss hoppas att Sverige inte på minsta sätt oroar framgångsrika entreprenörer för att bygga företag i landet. Den norska utvecklingen förskräcker.
Sluta skyll på EU - säkerställ i stället att svenska momsregler är EU:s bästa
Den svenska regeringen publicerade under hösten 63 konkreta regelförenklingar till EU-kommissionen så att företagens vardag blir lättare och stärker EU:s konkurrenskraft. Detta är lovvärt men trots regeringens förenklingsambitioner verkar svenska momsregler inte alls prioriteras. Företagen är oavlön...
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
