Vad betyder president Donald Trump för skattefrågorna?

Det är nu klart att Donald Trump åter blir president och att Republikanerna får makten i både senaten och representanthuset. Vad betyder det för skattefrågorna?

Att i detalj förutse vilken politik som kommer att föras är naturligtvis inte möjligt men här summeras en del av vad som framkommit under valrörelsen och en del analyser. Vissa av skatteförslagen är direkt kopplade till handelspolitiken för att främja inhemsk produktion vilket gör att skattefrågorna och handelspolitiken bör ses i ett sammanhang.

Förra gången Trump var president gjordes 2017 en större skattereform (Tax Cuts and Jobs Act, TCJA) som om inget nytt beslut tas löper ut årsskiftet 2025/26. Under valrörelsen har Trump talat om att permanenta dessa skattesänkningar. TCJA innehåller många ändringar av hur företag får göra avdrag och avskrivningar. En annan reform som gjordes under Trumps förra mandatperiod som också löper ut om inget nytt beslut tas är SALT (State and Local Tax deduction). SALT innebär ett avdrag på upp till 10.000 dollar i den federala inkomstskatten för skatter som betalats lokalt och till delstater, såsom lokala inkomstskatter och fastighetsskatter. I praktiken kompenserar avdraget skattebetalare i delstater med höga skatter såsom Kalifornien, New York, New Jersey, Illinois, Texas och Pennsylvania.

Enligt Stephen Moore, en tidigare rådgivare till Trump, är en förlängning av de skattereformer som går ut högsta prioritet för den nya administrationen (WSJ 241106). En annan sådan reform som kräver ett beslut för att inte rullas tillbaka är fribeloppet i den federala arvsskatten som sedan 2018 är 11.18 miljoner dollar per person. Om inget beslut tas återgår fribeloppet till 5 miljoner dollar 2026. Arvskatten är på 40 procent och några delstater tar även ut en egen arvsskatt.  

Under valkampanjen har Trump även lyft ett antal nya skatteförslag. Det handlar om sänkt bolagsskatt, från 21 till 15 procent för inhemsk produktion. Trump har även föreslagit avskaffad skatt på dricks (WSJ 240610) på sociala förmåner (social security) (WSJ 240913) och på inkomst från övertidsarbete (WSJ 240913). Ett annat förslag som lyfts av Trump i valrörelsen är ett avdrag för räntor på billån (CBS 241011).

Många republikaner har kritiserat de skattelättnader och subventioner, IRA, Inflation reduction act, som infördes av president Biden 2022 för att stimulera gröna investeringar. IRA anses ha lockat många utländska investeringar till USA. IRA som brukar kallas The Green New Deal har av Trump kallats The Green New Scam (Politico). Samtidigt går lättnaderna till delstater och valkretsar som domineras av republikanska politiker som kan väntas slå vakt om IRA.

USA:s skattesystem skiljer sig från de flesta andra länders genom att det är extraterritoriellt. Amerikanska medborgare utomlands, uppskattningsvis nio miljoner, måste deklarera och betala skatt till USA. I valets slutspurt lovade Trump denna väljargrupp att avskaffa dubbelbeskattningen (FT 241009).

För svenska företag är det främst handelspolitiken och internationella skatteöverenskommelser som kan förändras med ny president och republikansk majoritet i kongressens båda kamrar. Som många påtalat föreslår Trump en generell importtull på 10 procent som dessutom kan bli väsentligt högre om USA anser att det handlar om osund konkurrens.

De senaste åren har det skett en omfattande översyn av internationell bolagsbeskattning där OECD har tagit ett antal initiativ. Förslaget om en global minimiskatt för multinationella företag som tagits fram av OECD, den så kallade pelare 2, har inte implementerats av USA, trots att USA är ett av de länder som skrivit på avtalet. Förslaget innebär att koncerner som betalar mindre än 15 procent effektiv bolagsskatt i respektive land de har verksamhet i  tvingas betala en extra skatt. Även i de fall då det land  där koncernens moderbolag är hemmahörande inte implementerat pelare 2 kan verksamheten i moderbolaget träffas av den s.k. UTPR-regeln (Undertaxed Profits Rule) Detta kan komma att bli fallet i förhållande till amerikanska moderbolag. Om länder tvekar att ta ut denna extra skatt på amerikanska företag på grund av  risken att drabbas av tullar eller andra handelshinder kan syftet med pelare 2 komma att undermineras (Financial Times 241110). Till nyhetsbrevet Tax Notes uttalar OECD:s tidigare skattechef, Pascal Saint-Amans, att USA kan komma att sätta press på EU att inte tillämpa UTPR-regeln mot amerikanska bolag (Tax Notes 241111). OECD:s förslag om en omfördelning av en viss andel av de globalt största bolagens vinster till marknadsjurisdiktioner, som benämns pelare 1, har redan blockerats av republikanerna i den amerikanska senaten. Syftet med pelare 1 var att förhindra införandet av nationella digitalskatter. Pascal Saint-Amans tror att USA kan komma att sätta press på länder som försöker introducera egna digitalskatter som träffar amerikanska bolag (Tax Notes 241111). Det bör här noteras att de företag som träffas av digitalskatter främst är amerikanska.

Det blir spännande framöver att följa den amerikanska skatte- och handelspolitiken. En tickande bomb i sammanhanget är förstås den höga amerikanska skuldsättningen. Om Trump lyckas få igenom sina skatteförslag  kommer denna att öka markant! Och den stora frågan för USA och världen är hur förslagen om tullar och handelshinder kommer att slå mot ekonomin -  får företagen svårt att göra affärer så hjälper inte bättre skatter.