
Välkommen RUT-höjning men nytt synsätt behövs
Svenskt Näringsliv anser att reglerna kring rut- och rotavdrag behöver förenklas. Utgångspunkten bör vara en generell tillämpning av rut- och rotavdrag på privatpersoners köp av tjänster kopplade till hushåll och fastighet. Med en sådan utgångspunkt kan det därefter diskuteras vilka tjänster som eventuellt bör undantas från avdragsrätten.
Som en konsekvens av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation föreslår regeringen att det nuvarande taket för rutavdrag för personer som inte har fyllt 65 år höjs från 25 000 kr till 50 000 kr per person och beskattningsår från och med 1 juli 2019. Detta är en välkommen höjning vilket Svenskt Näringsliv också framför i sitt remissvar. Den föreslagna ändringen skulle innebära att taket för rutavdraget blir 50 000 kr för samtliga skattskyldiga. Liksom tidigare får den sammanlagda skattereduktionen för rut- och rotarbete uppgå till högst 50 000 kr per person och beskattningsår.
Svenskt Näringsliv anser dock att det behövs ett nytt och mer principiellt synsätt när det gäller rut- och rotavdrag.
Reglerna för rutavdrag har sedan de infördes vid halvårsskiftet 2007 ändrats ett stort antal gånger. Under de senaste fyra åren har reglerna ändrats inte mindre än sex gånger och en sjunde ändring är inte långt borta. Ändringarna har rört både inskränkningar (t.ex. läxläsning och matlagning) och utvidgningar (t.ex. it-tjänster och reparation av vitvaror) av det avdragsberättigade området. Man har också ändrat i den praktiska hanteringen av avdraget (t.ex. införande av fakturamodellen). I den s.k. januariöverenskommelsen nämns dessutom ett breddat och utvidgat rutavdrag så fler ändringar är sannolikt på väg.
Svenskt Näringsliv välkomnar en utredning av rutavdraget. En förutsättning för att företagare ska våga investera i och expandera sina verksamheter är dock att lagstiftningen är stabil och att företagarna känner tilltro till att regelverket kommer att gälla i ett längre perspektiv. Lagstiftningen avseende rut- och rotavdraget är ett skräckexempel i detta avseende.
Förutom att inskränkningar i regelverket orsakar negativa effekter i form av färre företag och därmed arbetstillfällen orsakar de också allvarliga negativa signaler. Regelverkets förutsebarhet minskar samtidigt som både säljare och köpare drabbas av större osäkerhet över vad som kommer att gälla.
Svenskt Näringsliv föreslår därför att regeringen låter den i januariöverenskommelsen aviserade utredningen bli starten för ett nytt system för rut- och rotavdrag. Regelverket bör utformas utifrån ett mer principiellt synsätt med ett avdragssystem som bygger på en generell tillämpning av rut- och rotavdrag på privatpersoners köp av tjänster kopplade till hushåll och fastighet. På så sätt skulle regelverkets förutsebarhet samt förutsättningarna för företagande och tillväxt förbättras.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
Dags att ta internationella signaler på allvar
Svenskt Näringsliv (SN) publicerade nyligen en rapport i vilken ett antal reformförslag för en mer konkurrenskraftig svensk bolagsbeskattning presenteras. Målet är att stärka Sveriges investeringsklimat och långsiktiga tillväxt.