Obegripligt att 13 oklara förmedlingsbegrepp tillåts i momslagen
Bristen på definition och klara riktlinjer avseende förmedling medför en oacceptabel rättslig osäkerhet och ett momssystem som inte fungerar som det är tänkt.
Det är säljaren eller förmedlare i eget namn som ska avgöra momshanteringen för en vara eller tjänst. En förmedlare i annans namn momshanterar däremot endast förmedlingsprovisionen. Vad är förmedling och var går gränsen mot exempelvis reklamtjänster? Om en spel-app laddas ner är det spelföretaget eller marknadsplatsen som ska redovisa momsen? Om man klickar på en annons med sportskor på sociala medier är det en förmedling eller reklamtjänst? Kan en länk hos en bloggare eller influencer vara en förmedling? När el-affären erbjuder möjlighet till försäkring vid köp av en TV, är det en försäkringsförmedling eller en kundförmedling? En definition av förmedling måste kunna ge svar på dessa vanliga frågor.
Men det finns ingen definition av begreppet förmedling varken i momslagen eller i EU:s momsdirektiv. Däremot finns så mycket som 13 olika begrepp i ML som beskriver olika förmedlingssituationer att jämföras med direktivets sex olika varianter. Vad förmedling är kan inte heller utläsas av praxis, förarbeten eller olika riktlinjer. Den som söker svar hos Skatteverket måste, i princip, veta svaret innan för att hitta information.
PwC har, på Svenskt Näringslivs uppdrag, gjort en kartläggning av begreppet förmedling. Baserat på denna kartläggning föreslår Svenskt Näringsliv i en hemställan att flera åtgärder måste genomföras kring begreppet förmedling. Skatteverket måste göra tydligt vad de anser ska gälla vid viss förmedlingssituation. Begreppet måste definieras i ML och de idag 13 oklara begreppen måste ersättas. Sverige måste också arbeta för att införa en tydlig definition av förmedling i EU:s momsdirektiv.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
