Obegripligt att 13 oklara förmedlingsbegrepp tillåts i momslagen

Bristen på definition och klara riktlinjer avseende förmedling medför en oacceptabel rättslig osäkerhet och ett momssystem som inte fungerar som det är tänkt.

Det är säljaren eller förmedlare i eget namn som ska avgöra momshanteringen för en vara eller tjänst. En förmedlare i annans namn momshanterar däremot endast förmedlingsprovisionen. Vad är förmedling och var går gränsen mot exempelvis reklamtjänster? Om en spel-app laddas ner är det spelföretaget eller marknadsplatsen som ska redovisa momsen? Om man klickar på en annons med sportskor på sociala medier är det en förmedling eller reklamtjänst? Kan en länk hos en bloggare eller influencer vara en förmedling? När el-affären erbjuder möjlighet till försäkring vid köp av en TV, är det en försäkringsförmedling eller en kundförmedling? En definition av förmedling måste kunna ge svar på dessa vanliga frågor.

Men det finns ingen definition av begreppet förmedling varken i momslagen eller i EU:s momsdirektiv. Däremot finns så mycket som 13 olika begrepp i ML som beskriver olika förmedlingssituationer att jämföras med direktivets sex olika varianter. Vad förmedling är kan inte heller utläsas av praxis, förarbeten eller olika riktlinjer. Den som söker svar hos Skatteverket måste, i princip, veta svaret innan för att hitta information.

PwC har, på Svenskt Näringslivs uppdrag, gjort en kartläggning av begreppet förmedling. Baserat på denna kartläggning föreslår Svenskt Näringsliv i en hemställan att flera åtgärder måste genomföras kring begreppet förmedling. Skatteverket måste göra tydligt vad de anser ska gälla vid viss förmedlingssituation. Begreppet måste definieras i ML och de idag 13 oklara begreppen måste ersättas. Sverige måste också arbeta för att införa en tydlig definition av förmedling i EU:s momsdirektiv.