Obegripligt att 13 oklara förmedlingsbegrepp tillåts i momslagen
Bristen på definition och klara riktlinjer avseende förmedling medför en oacceptabel rättslig osäkerhet och ett momssystem som inte fungerar som det är tänkt.
Det är säljaren eller förmedlare i eget namn som ska avgöra momshanteringen för en vara eller tjänst. En förmedlare i annans namn momshanterar däremot endast förmedlingsprovisionen. Vad är förmedling och var går gränsen mot exempelvis reklamtjänster? Om en spel-app laddas ner är det spelföretaget eller marknadsplatsen som ska redovisa momsen? Om man klickar på en annons med sportskor på sociala medier är det en förmedling eller reklamtjänst? Kan en länk hos en bloggare eller influencer vara en förmedling? När el-affären erbjuder möjlighet till försäkring vid köp av en TV, är det en försäkringsförmedling eller en kundförmedling? En definition av förmedling måste kunna ge svar på dessa vanliga frågor.
Men det finns ingen definition av begreppet förmedling varken i momslagen eller i EU:s momsdirektiv. Däremot finns så mycket som 13 olika begrepp i ML som beskriver olika förmedlingssituationer att jämföras med direktivets sex olika varianter. Vad förmedling är kan inte heller utläsas av praxis, förarbeten eller olika riktlinjer. Den som söker svar hos Skatteverket måste, i princip, veta svaret innan för att hitta information.
PwC har, på Svenskt Näringslivs uppdrag, gjort en kartläggning av begreppet förmedling. Baserat på denna kartläggning föreslår Svenskt Näringsliv i en hemställan att flera åtgärder måste genomföras kring begreppet förmedling. Skatteverket måste göra tydligt vad de anser ska gälla vid viss förmedlingssituation. Begreppet måste definieras i ML och de idag 13 oklara begreppen måste ersättas. Sverige måste också arbeta för att införa en tydlig definition av förmedling i EU:s momsdirektiv.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...