Vecka 19: Säkerhetsfrågor måste in i EU:s konkurrenskraftsstrategi och Irankrisen slår mot industrin

Säkerhets- och försvarspolitiken behöver integreras i Europas konkurrenskraftsstrategi

BusinessEurope har publicerat sitt första policyunderlag om säerhets- och försvarspolitik. Investeringar i säkerhet och försvar bör användas som ett verktyg för att stärka Europas konkurrenskraft, industriella bas och teknologiska försprång enligt rapporten. EU:s medlemsstater spenderar för närvarande omkring 343 miljarder euro per år på försvar. De totala försvarsutgifterna bland Natos medlemsländer har ökat med 41 procent mellan 2021 och 2025. Detta kompletteras dessutom av upp till 800 miljarder euro i initiativ på EU‑nivå. Investeringar i säkerhet och försvar bör användas som ett verktyg för att stärka Europas konkurrenskraft, industriella bas och teknologiska försprång.

Läs hela rapporten: A European readiness, preparedness and defence strategy – a BusinessEurope position paper

Försämrade tillväxtutsikter i spåren av kriget men återhämtningen bedöms fortsätta

Irankriget och stängningen av Hormuzsundet har drivit upp globala energipriser och försämrat tillväxtutsikterna i Sverige och omvärlden. Den pågående återhämtningen i svensk ekonomi väntas fortsätta, men i långsammare takt än i prognosen från 2026 års vårproposition. Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en uppdaterad prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.Prognoser för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är att lågkonjunkturen blir mer utdragen än den prognos som gjordes i april. Osäkerhet kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Tack vare låga inflationsutfall och sänkt matmoms väntas dock KPIF-inflationen bli låg 2026.

Nu slår kriget mot läkemedel, gödsel och förpackningar

Kriget i Mellanöstern har snabbt pressat upp priserna på olja, gas och andra råvaror – något som slår direkt mot kemiindustrins produktion. Nu varnar branschen för spridningseffekter till allt från plastförpackningar och byggmaterial till läkemedel och gödsel. Enligt branschorganisationen IKEM drabbas industrin på två fronter samtidigt. – Våra medlemsföretag var redan under stor press, och de snabbt stigande energi- och råvarupriserna gör läget ännu mer ansträngt. Det slår direkt mot produktionen. Ingen vet hur konflikten utvecklas, men effekterna märks redan nu, säger Jakob Tellgren, vd för IKEM.

Läs hela artikeln: Industrins larm: Nu slår kriget mot läkemedel, gödsel och förpackningar

Irankrisen slår mot svensk industri

Irankrisen kan tvinga svenska företag att göra sig av med personal eller i värsta fall lägga ned. Nu efterlyser industrin åtgärder för att kunna parera krisens skadeverkningar.Det permanenta systemet för korttidsarbete fungerar dåligt, eftersom alla ansökningar om stöd nyligen avslagits. Industrin och facken kräver enklare och mer flexibla regler för korttidsarbete för att kunna hantera tillfälliga ras i efterfrågan. Plastindustrin och oljeraffinaderierna drabbas särskilt hårt, med råvarupriser som ökat upp till 70 procent och risk för brist på kritiska material.

Läs hela artikeln: Nu hotas jobben – Irankrisen slår mot svensk industri: ”Bara sett toppen av isberget”

Förberedelse av inrättande av den nya civila underrättelsetjänsten

Regeringen lägger nu fram lagförslag som behövs för att den nya myndigheten ska komma på plats den 1 januari 2027. En lagrådsremiss lämnas över till Lagrådet. Det skärpta säkerhetspolitiska läget, den breda och komplexa hotbilden, den snabba tekniska utvecklingen och Sveriges Natomedlemskap kräver ett stärkt svenskt underrättelsesystem. Regeringen anser att en ny underrättelsemyndigheten kommer att ge förutsättningar för en stärkt, mer specialiserad och samordnad svensk underrättelseverksamhet.

Läs hela lagrådsremissen: Sveriges utrikes underrättelsetjänst (Regeringen.se)

Kazakhstan kan komma att upphöra med import av rysk elektricitet från 2027

Kazakhstan planerar att sluta importera elektricitet från Ryssland senast 2027 i takt med att ny inhemsk elproduktionskapacitet tas i drift, sade biträdande energiministern Sungat Yessimkhanov, enligt Moscow Times. Det är ytterligare ett tecken på Astanás ansträngningar att minska sitt beroende av rysk energiinfrastruktur. Åtgärden kommer innebära ännu ett slag mot Rysslands export av elektricitet, som redan har påverkats av förlusten av den kinesiska marknaden till följd av elbrist i den ryska Fjärran östern samt av ökande konkurrens från Kina i Centralasien.