Vecka 37: Nordiska företag avvaktar med AI och stöd till rysk kärnkraft sågas

Faktapromemoria EU:s strategi för beredskapslager

Den 9 juli presenterade kommissionen en strategi för beredskapslager för att stärka EU:s materiella beredskap. Strategin utgår från ett allriskperspektiv och tar ett helhetsgrepp som syftar till att säkerställa tillgång till varor som är nödvändiga för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Åtgärderna som föreslås omfattar inte några förslag till nya rättsakter. Strategins bärande element är i stället etablerandet av ett EU-lagerhållningsnätverk. Nätverket föreslås vara ett forum för att utbyta information mellan medlemsstater och kommissionen och ska kunna vara rådgivande till kommissionen i frågor om beredskapslagring. Den tvärsektoriella strategin kopplas till en lång rad befintliga initiativ som exempelvis rättsakten om krissituationer och resiliens på den inre marknaden (IMERA).

Det tas också initiativ på områden som livsmedel, försvar och rymd, energi, transport, telekommunikation, miljö och klimat, hälso- och sjukvård, befolkningsskydd, tull, humanitärt bistånd och handel. Strategin betonar särskilt samverkan med privat sektor och civil-militärsamordning. I en globaliserad värld med sammanlänkade värde- och försörjningskedjor framhåller strategin att EU:s yttre relationer har en viktig plats och för att stärka EU:s strategiska autonomi vill kommissionen utveckla partnerskap inom sektorer som energi, hälsa, vatten, försvar och råmaterial. Regeringen är positiv till att strategin lyfter behovet av samverkan med privat sektor och civil-militär samordning som är i linje med inriktningen att stärka totalförsvaret.

Läs mer i faktapromemorian

Nordiska företag avvaktar med AI för cybersäkerhet

Cybersäkerhetsföretaget Arctic Wolf presenterar en ny global undersökning kring AI och dess roll inom cybersäkerhet. I rapporten Navigating the Human-AI Relationship for Security Operations Success sammanfattas svaren från nära 2 000 beslutsfattare inom IT och säkerhet som deltagit i undersökningen, genomförd i samarbete med Sapio Research. Nästan alla (99%) svarande uppger att AI kommer att påverka deras inköp eller förnyelser av cybersäkerhetstjänster under de kommande 12 månaderna. Sammantaget anger 39% att de valt att strategiskt utnyttja och redan investerar i AI för cybersäkerhet – men bland de nordiska deltagarna i studien är det bara 21%. Flera frågeställningar återspeglar en avvaktande inställning. Exempelvis är det 31% bland de nordiska deltagarna som instämmer i påståendet ”vi är intresserade och vill lära oss om AI, men väntar med att investera brett i AI”, en betydligt högre andel än det globala genomsnittet (21%).

Läs undersökningen: Ny rapport: Nordiska företag avvaktar med AI för cybersäkerhet (Arctic Wolf)

Nu ska genomförandet av NIS 2-direktivet förberedas

Regeringen ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att vidta vissa åtgärder för att förbereda genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 av den 14 december 2022 om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen, om ändring av förordning (EU) nr 910/2014 och direktiv (EU) 2018/1972 och om upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (NIS 2direktivet). MSB ska bland annat utveckla ett nationellt anmälningssystem för verksamhetsutövare som omfattas av NIS 2-direktivet och förbereda för framtagandet av en förteckning över väsentliga och viktiga verksamhetsutövare samt över verksamhetsutövare som erbjuder domännamnsregistreringstjänster.

Domstol sågar stöd till rysk kärnkraft i Ungern

Ungern måste kräva tillbaka eventuellt statsstöd som getts till ryska Rosatom för bygget av nya kärnkraftverk. Det fastslås i en dom i EU:s domstol den 11 september. Där konstateras att EU-kommissionen först borde ha kontrollerat om det ungerska stödet var förenligt med EU:s upphandlingsregler innan man gav klartecken till Ungern. Utslaget kommer efter ett överklagande från kärnkraftskritiska grannlandet Österrike och välkomnas av miljöorganisationen Greenpeace. ”Ungern kan nu investera i förnybar energi och energibesparing som minskar utsläppen och folks räkningar omedelbart”, heter det i ett pressmeddelande från organisationen. Bygget av de nya reaktorerna i Paks 2-kraftverket i Ungern har kraftigt försenats och väntas inte start förrän tidigast i november.

Danmark köper luftförsvarssystem för över 50 miljarder danska kronor

Danmarks försvarsmakt har fått klartecken att anskaffa åtta markbaserade luftförsvarssystem för över 50 miljarder danska kronor, motsvarande över 73 miljarder kronor. Det uppgav landets försvarsminister Troels Lund Poulsen (V) i ett pressmeddelande.

Läs hela pressmeddelandet: Forsvarsforligskredsen enige om historisk investering i jordbaserede luft- og missilforsvarssystemer

FMV ska analysera försvarets tillgång till halvledarteknik

Regeringen ger Försvarets materielverk (FMV) i uppdrag att genomföra en fördjupad analys av tillgången till halvledarteknik i materielsystem av stor betydelse för Sveriges försvar. Genom analysen ska FMV kartlägga tillgången till halvledare i ett eller flera materielsystem som är av väsentligt säkerhetsintresse för Sverige. Analysen ska innefatta halvledarnas typ och position i värdekedjan. FMV ska studera leverantörsleden och redovisa eventuella hinder för insyn i värdekedjan. Uppdraget är en del i uppföljningen av uppdraget avseende riskbedömning av banbrytande teknik (Fö2024/01930). Uppdraget är även en del i implementeringen av regeringens försvarsindustristrategi och avsnittet om säkra försörjningskedjor. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 januari 2026.

Nytt stödpaket till Ukraina för över 9 miljarder

Ukraina har stora behov på slagfältet. Paket 20 har utformats för att så långt som möjligt kunna svara mot de behov som Ukraina kommunicerat.

Paketet består av:

• Artilleri och långräckviddig förmåga – upphandling av 18 Archerpjäser och artilleriammunition samt långräckviddiga drönare. Totalt värde cirka 3,6 miljarder kronor.

• Marin materiel – upphandling av bland annat kustradarsystem, trossfärjor utrustade med granatkastare, dykkammare och kranbilar. Totalt värde cirka 2,1 miljarder kronor.

• Luftförsvar och rymd – upphandling av bland annat ammunition, sensorer och ledningssystem till det redan donerade svenska luftvärnssystemet Tridon, utrustning för flygbasdrift och sensorer för att upptäcka drönare och robotar. Totalt värde cirka 3,5 miljarder kronor. Inom ramen för området luftförsvar och rymd sker även materieldonationer från Försvarsmakten, med tillhörande ersättningsanskaffning och transporter.

• Övrigt – bland annat satsningar på civilt försvar, tjänster via Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarshögskolan (FHS).

Nya världsbanksregler stärker möjligheterna för svenska företag

Världsbanken har uppdaterat sina riktlinjer för upphandling – en förändring som Sverige verkat för. Det innebär ökade affärsmöjligheter för svenska företag inom sektorer som infrastruktur, energi, digitalisering och lösningar för grön omställning. De uppdaterade riktlinjerna innebär bland annat:

• ökad transparens genom tidig marknadsanalys och dialog,

• stärkt kapacitetsstöd till projektägare/låntagare, bland annat genom utbildning och rådgivning i att formulera upphandlingsdokument, använda digitala verktyg och bedöma kvalitetskriterier som hållbarhet och innovation på ett korrekt sätt,

• digitala verktyg som öppnar för fler små och medelstora företag att delta, och

• ökat fokus på kvalitet i större upphandlingar, inklusive faktorer som hållbarhet, innovation och livscykelkostnader – där svenska företag är starka.

Sammantaget skapas bättre möjligheter för svenska företag att konkurrera internationellt med styrkor inom hållbarhet, innovation och helhetslösningar.

Effektivare styrning av det civila försvaret

Regeringen har den 8 september överlämnat en skrivelse till riksdagen som svarar på Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad. Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens rapport om att den statliga styrningen av det civila försvaret under åren 2015 – 2022 inte har varit tillräckligt effektiv. I skrivelsen redogör regeringen för en rad åtgärder som har vidtagits för att effektivisera den statliga styrningen av det civila försvaret sedan den tillträdde 2022. Riksrevisionens övergripande bedömning i rapporten är att de sittande regeringarna under åren 2015–2024 inte har varit tillräckligt effektiv i sin styrning av det civila försvarets uppbyggnad. Det gäller särskilt åren fram till och med 2021. Regeringens styrning har under dessa år brustit i tydlighet kring vad som ska åstadkommas av vem, vid vilken tidpunkt och i vilken omfattning.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att den statliga styrningen av uppbyggnaden av det civila försvaret inte varit tillräckligt effektiv mellan 2015 och 2022. Enligt regeringens bedömning har dock styrningen och uppföljningen påtagligt förbättrats sedan 2022.Riksrevisionen ger regeringen tre rekommendationer i rapporten:

• Åtgärda otydligheter i ansvarsfördelningen, exempelvis avseende att samtliga samhällsviktiga områden/funktioner ska omfattas av en sektor eller att sektorsmyndigheterna får föreskriftsrätt.

• Åtgärda otydligheter kring vad som ska åstadkommas, av vem det ska åstadkommas och när det ska åstadkommas avseende förmågan i det civila försvaret.

• Säkerställ att myndigheternas finansiering är långsiktig avseende såväl ordinarie verksamhet som åtgärder för förmågehöjning av det civila försvaret.

Vecka 36

EU-invånare vill att EU gör mer för att skydda dem

68 % av EU-medborgarna och 82 % av svenskarna vill att EU ska spela en större roll när det gäller att skydda folket mot internationella kriser och säkerhetsrisker. Nio av tio EU-medborgare vill att EU-länderna tillsammans ska ta itu med dagens globala utmaningar (90 %) och de flesta anser att EU behöver mer pengar (77 %) för att klara sig i ett snabbt föränderligt geopolitiskt landskap. Försvar och säkerhet (37 %) samt konkurrenskraft, ekonomi och industri (32 %) är viktiga för att EU ska stärka sin ställning i världen. Av svenskarna är det flest (50 %) som tycker att Europaparlamentet ska prioritera åtgärder mot klimatförändringarna, medan 21 % av alla svarande anger detta som prioritering. På frågan om vad vi ska investera i anser 78 % att fler projekt ska EU-finansieras och 91 % tycker att Europaparlamentet bör informeras och kunna granska vart EU:s pengar går.

Läs pressmeddelandet: Ny opinionsundersökning: EU-invånare vill att EU gör mer för att skydda dem i tider av global omställning | Europaparlamentet

Drönarbranschen varnar: Sverige hopplöst efter

Drönartekniken har gigantiska möjligheter att lyfta svensk konkurrenskraft och samtidigt förbättra klimatet och arbetsmiljön. Men snåriga regler och sega tillståndsprocesser hindrar svenska entreprenörer i kampen mot Kina och USA. ”Det tar sex månader innan handläggare i Sverige ens rör ett ärende”, säger Victoria Barrsäter på Svenska Drönarnätverket till TN.

Läs hela artikeln: Drönarbranschen varnar: Sverige hopplöst efter – ”Går tyvärr inte särskilt bra”

Internationella direktinvesteringar i den globala och svenska ekonomin

Business Swedens årliga kartläggning av utländska direktinvesteringar (Foreign Direct Investment, FDI) visar att de internationellt verksamma företagen är fortsatt försiktiga. FDI ökade med måttliga 4 procent under 2024 jämfört med föregående år, till 1 509 miljarder dollar. Medan Asien var den största mottagarregionen av nya direktinvesteringar, med totalt 40 procent under 2024, var det Nordamerika som stod för den starkaste uppgången i investeringarna. Årets analys, som baseras på sammanställd statistik från FN-organet UNCTAD, visar att USA befäste sin särställning som världens största mottagarland för FDI med inflöden på 279 miljarder dollar. Europa fortsatte att uppvisa svaga siffror med ett fall på 10 procent. Även Sverige tappade mark och såg FDI falla till 205 miljarder kronor under 2024, från 269 miljarder kronor föregående år. Trots nedgången fortsätter Sverige att vara ett attraktivt land för utländska företag och placerade sig som Europas fjärde största mottagarland för utländska direktinvesteringar 2024.

Läs hela rapporten: FDI Översikt - Business Sweden

Utländska uppköp stärker Sverige

Fredrik Heyman docent i nationalekonomi vid IFN, och Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN, skriver i Svenska Dagbladet, med stöd i en ESO-rapport, att utländska uppköp stärker produktivitet och handel. I en ny rapport för Expertgruppen för Studier i offentlig Ekonomi (ESO) undersöks i detalj de ekonomiska effekterna av utländska uppköp av svenska företag. Undersökningen visar på betydande ökningar i produktivitet och internationell handel. Produktiviteten ökar med 5–10 procent inom tre år efter företagsuppköpet, och utlandsägda företag står för nästan 40 procent av näringslivets samlade produktivitetstillväxt trots att de bara utgör 8 procent av företagen. Detta är viktigt i ljuset av fallande tillväxt i Sverige, något som väcker oro och fått regeringen att inrätta en särskild produktivitets­kommission. Däremot sker den största sysselsättnings­ökningen i svenskägda företag. Ett tydligt resultat av studien är att såväl svenskägda som utlandsägda företag bidrar, ibland på olika sätt, till svensk ekonomi.

Wallenius väljer svensk flagg

Wallenius väljer svensk flagg för två nyförvärvade biltransportfartyg. Fartygen ska vid behov kunna användas av Försvarsmakten. Det är det andra stora svenska rederiet som på kort tid beslutat att segla under svensk flagg, och efter att den svenska handelsflottan i årtionden krympt genom utflaggningar.

Läs hela artikeln: Storbolagen flaggar svenskt – kan användas av försvaret

Militär ukrainsk fabrik byggs i Danmark

För första gången ska en militär ukrainsk fabrik byggas i Danmark. En anläggning för att producera ukrainskt raketbränsle förbereds nu nära Vojens på Jylland. Det är företaget Fire Point som bjuds in att etablera sig med militär tillverkning, enligt ett pressmeddelande från Danmarks näringsdepartement. Fire Point tillverkar bland annat stora krigsdrönare och robotar i hemliga fabriker i Ukraina. I Danmark ska bränsle till dem framställas.

Ryssland och Kina i nytt avtal om gasledning

Efter många års förhandlingar har den statligt styrda ryska gasjätten Gazprom tecknat ett avtal med Kina om en ny gasledning, rapporterar Bloomberg. Gasledningen ”Power of Siberia 2” ska gå till Kina via Mongoliet.Enligt ryska medier, som citerar bolagets vd Aleksej Miller vid toppmötet SCO i Kina, ska 50 miljarder kubikmeter fossil naturgas kunna skickas via ledningen årligen i 30 år. Enligt Miller ska gasen som går via ledningen vara billigare än den gas som Ryssland skickar till Europa. Reuters har tidigare rapporterat att planerna på Power of Siberia 2 i över tio år fastnat på bland annat pris- och kostnadsfrågan. Men nu är Ryssland under hård press att hitta nya exportvägar, sedan Europa på grund av Ukrainakriget klubbat planer på att sluta köpa ryska fossila bränslen. Samtidigt uppges också Ryssland och Kina ha kommit överens om att öka leveranserna via två befintliga ledningar.

Ny vägledning stärker forskningssäkerheten i Sverige

För att stärka skyddet av svensk forskning lanserar Teknikföretagen och Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), i nära samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), ett nytt stöd som hjälper lärosäten och företag att förebygga och motverka forskningsspionage. Sverige står inför ett förändrat säkerhetspolitiskt landskap. Med ett svenskt Nato-medlemskap och ett pågående krig i Europa ökar kraven på att skydda den svenska forskningen från utländska hot. Teknikföretagen, SOFF och SUHF presenterar nu en ny vägledning som hjälper svenska lärosäten, forskare och företag att hantera forskningssäkerheten – utan att hämma det internationella forskningssamarbetet. Global samverkan är helt avgörande för att möta dagens utmaningar – oavsett om det gäller klimat, medicin, teknik eller samhällsfrågor. Sveriges tradition med en inbjudande forskningskultur är en styrka. Öppenheten kan samtidigt innebära sårbarhet gentemot illvillig underrättelseverksamhet. Enligt Säkerhetspolisen bedriver ett femtontal länder, bland annat Ryssland, Kina och Iran, systematisk underrättelseverksamhet där svenska lärosäten och forskare är primära mål.

Sverige och Polen i militärtekniskt samarbete

Sverige och Polen ska ingå ett militärtekniskt samarbete. Det framgår av den avsiktsförklaring som försvarsminister Pål Jonson och hans polska motpart Władysław Kosiniak-Kamysz skrev under i samband med Jonsons besök i Polen den 2 september. Sverige och Polen har redan ett nära försvarssamarbete. Med avsiktsförklaringen fördjupas det ytterligare. Länderna avser enligt förklaringen att samarbeta närmare i frågor som försvarsmateriel, utveckling, innovation och försvarsindustri.

– Sverige och Polen har en gemensam syn på utmaningarna och hoten i vår region. I november 2024 ingick Sverige och Polen ett strategiskt partnerskap, något vi värderar mycket högt. Den nya avsiktsförklaringen om militärtekniskt samarbete tar detta vidare, säger försvarsminister Pål Jonson.

Jonson skrev under avsiktsförklaringen då han besökte Polen den 2 september för bilaterala möten och för att delta i försvarsmässan MSPO.

Försvarsmakten ska fogas in i Natos ledningsstruktur

Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att erbjuda Nato att etablera en logistigledningsfunktion, ett så kallat Joint Logistics Support Group Headquarters (JLSG HQ), under Joint Force Command Norfolk (JFC) för operationsområdet Joint Operations Area Northwest (JOA NW) i Sverige.Försvarsmakten ska även förbereda samt genomföra etableringen för att funktionen ska uppnå en initial förmåga i slutet av 2027.

Läs hela uppdraget: Regeringens beslut