Vecka 36: EU-invånare vill ha EU-skydd och varning från drönarbranschen
EU-invånare vill att EU gör mer för att skydda dem
68 % av EU-medborgarna och 82 % av svenskarna vill att EU ska spela en större roll när det gäller att skydda folket mot internationella kriser och säkerhetsrisker. Nio av tio EU-medborgare vill att EU-länderna tillsammans ska ta itu med dagens globala utmaningar (90 %) och de flesta anser att EU behöver mer pengar (77 %) för att klara sig i ett snabbt föränderligt geopolitiskt landskap. Försvar och säkerhet (37 %) samt konkurrenskraft, ekonomi och industri (32 %) är viktiga för att EU ska stärka sin ställning i världen. Av svenskarna är det flest (50 %) som tycker att Europaparlamentet ska prioritera åtgärder mot klimatförändringarna, medan 21 % av alla svarande anger detta som prioritering. På frågan om vad vi ska investera i anser 78 % att fler projekt ska EU-finansieras och 91 % tycker att Europaparlamentet bör informeras och kunna granska vart EU:s pengar går.
Läs pressmeddelandet: Ny opinionsundersökning: EU-invånare vill att EU gör mer för att skydda dem i tider av global omställning | Europaparlamentet
Drönarbranschen varnar: Sverige hopplöst efter
Drönartekniken har gigantiska möjligheter att lyfta svensk konkurrenskraft och samtidigt förbättra klimatet och arbetsmiljön. Men snåriga regler och sega tillståndsprocesser hindrar svenska entreprenörer i kampen mot Kina och USA. ”Det tar sex månader innan handläggare i Sverige ens rör ett ärende”, säger Victoria Barrsäter på Svenska Drönarnätverket till TN.
Läs hela artikeln: Drönarbranschen varnar: Sverige hopplöst efter – ”Går tyvärr inte särskilt bra”
Internationella direktinvesteringar i den globala och svenska ekonomin
Business Swedens årliga kartläggning av utländska direktinvesteringar (Foreign Direct Investment, FDI) visar att de internationellt verksamma företagen är fortsatt försiktiga. FDI ökade med måttliga 4 procent under 2024 jämfört med föregående år, till 1 509 miljarder dollar. Medan Asien var den största mottagarregionen av nya direktinvesteringar, med totalt 40 procent under 2024, var det Nordamerika som stod för den starkaste uppgången i investeringarna. Årets analys, som baseras på sammanställd statistik från FN-organet UNCTAD, visar att USA befäste sin särställning som världens största mottagarland för FDI med inflöden på 279 miljarder dollar. Europa fortsatte att uppvisa svaga siffror med ett fall på 10 procent. Även Sverige tappade mark och såg FDI falla till 205 miljarder kronor under 2024, från 269 miljarder kronor föregående år. Trots nedgången fortsätter Sverige att vara ett attraktivt land för utländska företag och placerade sig som Europas fjärde största mottagarland för utländska direktinvesteringar 2024.
Läs hela rapporten: FDI Översikt - Business Sweden
Utländska uppköp stärker Sverige
Fredrik Heyman docent i nationalekonomi vid IFN, och Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi och vd för IFN, skriver i Svenska Dagbladet, med stöd i en ESO-rapport, att utländska uppköp stärker produktivitet och handel. I en ny rapport för Expertgruppen för Studier i offentlig Ekonomi (ESO) undersöks i detalj de ekonomiska effekterna av utländska uppköp av svenska företag. Undersökningen visar på betydande ökningar i produktivitet och internationell handel. Produktiviteten ökar med 5–10 procent inom tre år efter företagsuppköpet, och utlandsägda företag står för nästan 40 procent av näringslivets samlade produktivitetstillväxt trots att de bara utgör 8 procent av företagen. Detta är viktigt i ljuset av fallande tillväxt i Sverige, något som väcker oro och fått regeringen att inrätta en särskild produktivitetskommission. Däremot sker den största sysselsättningsökningen i svenskägda företag. Ett tydligt resultat av studien är att såväl svenskägda som utlandsägda företag bidrar, ibland på olika sätt, till svensk ekonomi.
Wallenius väljer svensk flagg
Wallenius väljer svensk flagg för två nyförvärvade biltransportfartyg. Fartygen ska vid behov kunna användas av Försvarsmakten. Det är det andra stora svenska rederiet som på kort tid beslutat att segla under svensk flagg, och efter att den svenska handelsflottan i årtionden krympt genom utflaggningar.
Läs hela artikeln: Storbolagen flaggar svenskt – kan användas av försvaret
Militär ukrainsk fabrik byggs i Danmark
För första gången ska en militär ukrainsk fabrik byggas i Danmark. En anläggning för att producera ukrainskt raketbränsle förbereds nu nära Vojens på Jylland. Det är företaget Fire Point som bjuds in att etablera sig med militär tillverkning, enligt ett pressmeddelande från Danmarks näringsdepartement. Fire Point tillverkar bland annat stora krigsdrönare och robotar i hemliga fabriker i Ukraina. I Danmark ska bränsle till dem framställas.
Ryssland och Kina i nytt avtal om gasledning
Efter många års förhandlingar har den statligt styrda ryska gasjätten Gazprom tecknat ett avtal med Kina om en ny gasledning, rapporterar Bloomberg. Gasledningen ”Power of Siberia 2” ska gå till Kina via Mongoliet.Enligt ryska medier, som citerar bolagets vd Aleksej Miller vid toppmötet SCO i Kina, ska 50 miljarder kubikmeter fossil naturgas kunna skickas via ledningen årligen i 30 år. Enligt Miller ska gasen som går via ledningen vara billigare än den gas som Ryssland skickar till Europa. Reuters har tidigare rapporterat att planerna på Power of Siberia 2 i över tio år fastnat på bland annat pris- och kostnadsfrågan. Men nu är Ryssland under hård press att hitta nya exportvägar, sedan Europa på grund av Ukrainakriget klubbat planer på att sluta köpa ryska fossila bränslen. Samtidigt uppges också Ryssland och Kina ha kommit överens om att öka leveranserna via två befintliga ledningar.
Ny vägledning stärker forskningssäkerheten i Sverige
För att stärka skyddet av svensk forskning lanserar Teknikföretagen och Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF), i nära samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), ett nytt stöd som hjälper lärosäten och företag att förebygga och motverka forskningsspionage. Sverige står inför ett förändrat säkerhetspolitiskt landskap. Med ett svenskt Nato-medlemskap och ett pågående krig i Europa ökar kraven på att skydda den svenska forskningen från utländska hot. Teknikföretagen, SOFF och SUHF presenterar nu en ny vägledning som hjälper svenska lärosäten, forskare och företag att hantera forskningssäkerheten – utan att hämma det internationella forskningssamarbetet. Global samverkan är helt avgörande för att möta dagens utmaningar – oavsett om det gäller klimat, medicin, teknik eller samhällsfrågor. Sveriges tradition med en inbjudande forskningskultur är en styrka. Öppenheten kan samtidigt innebära sårbarhet gentemot illvillig underrättelseverksamhet. Enligt Säkerhetspolisen bedriver ett femtontal länder, bland annat Ryssland, Kina och Iran, systematisk underrättelseverksamhet där svenska lärosäten och forskare är primära mål.
Sverige och Polen i militärtekniskt samarbete
Sverige och Polen ska ingå ett militärtekniskt samarbete. Det framgår av den avsiktsförklaring som försvarsminister Pål Jonson och hans polska motpart Władysław Kosiniak-Kamysz skrev under i samband med Jonsons besök i Polen den 2 september. Sverige och Polen har redan ett nära försvarssamarbete. Med avsiktsförklaringen fördjupas det ytterligare. Länderna avser enligt förklaringen att samarbeta närmare i frågor som försvarsmateriel, utveckling, innovation och försvarsindustri.
– Sverige och Polen har en gemensam syn på utmaningarna och hoten i vår region. I november 2024 ingick Sverige och Polen ett strategiskt partnerskap, något vi värderar mycket högt. Den nya avsiktsförklaringen om militärtekniskt samarbete tar detta vidare, säger försvarsminister Pål Jonson.
Jonson skrev under avsiktsförklaringen då han besökte Polen den 2 september för bilaterala möten och för att delta i försvarsmässan MSPO.
Försvarsmakten ska fogas in i Natos ledningsstruktur
Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att erbjuda Nato att etablera en logistigledningsfunktion, ett så kallat Joint Logistics Support Group Headquarters (JLSG HQ), under Joint Force Command Norfolk (JFC) för operationsområdet Joint Operations Area Northwest (JOA NW) i Sverige.Försvarsmakten ska även förbereda samt genomföra etableringen för att funktionen ska uppnå en initial förmåga i slutet av 2027.
Läs hela uppdraget: Regeringens beslut
Vecka 9: Ekonomiskt tryck pressar Ryssland och stigande oljepriser

Det spända säkerhetsläget får stora konsekvenser för Sverige och näringslivet. Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor, ger varje vecka en lägesuppdatering med de viktigaste nyheterna, rapporterna och undersökningarna.
Vecka 8: Vikande tullintäkter för Trump och ny lag för beredskapslager

I regeringens lagrådsremiss föreslås en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att det i Sverige ska finnas beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. I denna lagrådsremiss föreslås en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att de...
Vecka 7: Gotlandsfärjor, ståltullar och Europas techskifte

Regeringen uppdrar åt Trafikverket att utreda olika alternativ för nästa upphandling av färjetrafiken till och från Gotland. I uppdraget ingår att utreda för- och nackdelar med en sammanhållen upphandling av fartyg och drift alternativt med statligt ägda fartyg och upphandlad drift. I uppdraget ingå...
Vecka 6: Rysslands ekonomi bromsar – EU-lån till Ukraina och nya tullspel

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden. Det för...
Vecka 5: Klart med gasstopp och innovation ska stärka civilt försvar

Regeringen startar ett långsiktigt samarbete för att stärka det civila försvaret genom nytänkande och innovation. Myndigheten för civilt försvar och Vinnova har i dagarna skrivit under en överenskommelse om ett Nationellt innovationsprogram för civilt försvar. Programmet är på tre år och den första ...
Vecka 4: Innovationer och stärkt konkurrenskraft

Regeringen startar ett långsiktigt samarbete för att stärka det civila försvaret genom nytänkande och innovation. Myndigheten för civilt försvar och Vinnova har i dagarna skrivit under en överenskommelse om ett Nationellt innovationsprogram för civilt försvar. Programmet är på tre år och den första ...
