Vecka 40: Beredskap för företag och företag anmäler inte brott

Beredskap för företag om krisen eller kriget kommer

Regeringen har beslutat att ge MSB uppdraget att ta fram en folder riktad till företag i Sverige med grundläggande instruktioner i händelse av kris eller krig.

– Näringslivet är integrerat i princip varenda samhällsprocess och samhällsviktig verksamhet på ett eller annat sätt. Därför är det också viktigt att vi går ut med information riktad direkt till företag om hur man bör tänka kring sin egen kontinuitetsplanering, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det kan exempelvis vara frågor som hur man hanterar sin personalförsörjning vid kris eller krig och hur man hanterar störningar i omvärlden när det kommer till produkter eller tjänster som man är beroende av.

– Det handlar mer om en guide för hjälp till självhjälp, säger Carl-Oscar Bohlin. Arbetet med broschyren ska vara klart vid årsskiftet.

De flesta företag anmäler inte brott

Drygt 83 procent av företag med minst 50 anställda, uppger att de utsatts för brott de senaste 12 månaderna, jämfört med 37 procent bland företag utan anställda, enligt BRÅs kartläggning av brott mot företag och andra organisationer. Företag som uppger problem med ordningsstörningar i närområdet tycks ha en ökad risk för utsatthet, oro för brott och även lägre förtroende för polisens arbete gällande brott mot företag. Över hälften av de företag som utsatts för brott polisanmäler inte, men det varierar mellan de utsatta branscherna. Företag inom byggbranschen, som i stor utsträckning utsatts för stöld eller inbrott, uppger i högst utsträckning att de polisanmält samtliga brott som de utsatts för. Medan företag som verkar inom branscher som framför allt är utsatta för exempelvis bedrägeri och dataintrång, polisanmäler i lägst utsträckning.

Läs rapporten: Brott mot företag | Brå (Brottsförebyggande rådet)

Mycket välkommet att svensk infrastruktur rustas upp

Trafikverket har presenterat en ”historiskt stor satsning” på svensk infrastruktur. Det menar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD). I planen säger Trafikverket att det kommer ta 25 år för att vara i kapp underhållet av landets järnvägar. Totalt handlar Trafikverkets nationella planförslag för 2026–2037 om 1 171 miljarder kronor. Ungefär hälften av de nästan 1 200 miljarder kronorna väntas gå till underhåll och andra hälften till utveckling. I planen har 20 miljarder kronor frigjorts för 27 projekt som enligt Trafikverket har ”större nytta”. Där listas i fallande prioriteringsordning bulleråtgärder vid Lommabanan Söderåsbanan, en ny isbrytare, förbättrad trafikplats vid Rotebro, en plankorsning i Knivsta och Tomteboda bangård i Stockholm – som de fem främsta. Det framgår även i planen att en del tidigare planerade satsningar utgår, däribland Malmbanan mellan Bode och Gällivare, även sträckan Sundsvall C–Dingersjö (delen Kubikenborg–Dingersjö).

Svenskt Näringsliv välkomnar satsningarna. För att lyckas är det nu av vikt att följande säkras. Återta underhållsskulden. En robust infrastruktur är grunden för både konkurrenskraft och samhällsberedskap. Prioritera samhällsekonomiskt lönsamma satsningar. Underhåll är bland de mest lönsamma investeringarna vi kan göra, men resurserna är begränsade. Därför krävs bättre kostnadskontroll och effektivare lösningar, så att varje skattekrona ger största möjliga nytta. Ta vara på näringslivets resurser. Företagen har kapital, kompetens och teknik som idag utnyttjas för dåligt. Genom fler offentlig-privata samarbeten kan projekten bli både billigare och mer innovativa.

Läs hela planen: Trafikverket redovisar förslag till nationell infrastrukturplan 2026–2037 (www.trafikverket.se)

Sverigebilden starkare än på länge – men gängvåldet oroar

Efter år av kriser och negativa rubriker förbättras nu bilden av Sverige. Men gängkriminaliteten förblir ett orosmoln.

– Det är någonting som vi måste hålla ett öga på, säger Madeleine Sjöstedt, generaldirektör för Svenska institutet till TN.

I Nation Brands Index, en årlig undersökning av hur allmänheten i 50 länder uppfattar andra länder som varumärken, har Sverige klättrat från tiondeplatsen.

– Bilden av Sverige har förbättrats i västvärlden och faktiskt även i Turkiet. I Nation Brands Index ligger vi ganska stabilt kring åttonde eller nionde plats, säger Madeleine Sjöstedt.

Läs hela artikeln: Trots krisrubrikerna: Sverigebilden starkare än på länge – men gängvåldet oroar

Geopolitisk volatilitet bland de tio största affärsriskerna

AOns Global Risk Management Survey visar en kraftig ökning av risker kopplade till geopolitisk volatilitet och ett bredare skifte i hur organisationer uppfattar och prioriterar risker. Undersökningen bygger på svar från nära 3 000 riskchefer, ledare och beslutsfattare i 63 länder. Geopolitisk volatilitet har klättrat hela 12 placeringar sedan förra undersökningen 2023 och tar nu för första gången plats bland de tio största globala riskerna i undersökningens 19-åriga historia. Denna utveckling, kopplad till handel och geopolitiska utmaningar, speglar en ökande instabilitet mellan regioner och får konsekvenser för leveranskedjor, regelverk och finansiell prestation. De 10 största globala riskerna är:

• Cyberattack eller dataintrång

• Affärsavbrott

• Ekonomisk nedgång eller långsam återhämtning

• Regulatoriska eller lagstiftningsändringar

• Ökad konkurrens

• Råvaruprisk eller brist på material

• Leveranskedje- eller distributionsfel

• Skada på rykte eller varumärke

• Geopolitisk volatilitet

• Kassaflödes- eller likviditetsrisk