Vecka 41: Frivillighet fungerar och försvarsmaktens ställer krav på näringslivet

Frivillighet fungerar, inte tvång

Staten och näringslivet behöver gemensamt identifiera kritiska behov, bygga gemensamma förmågebedömningar och utveckla frivilliga avtalsmodeller som klargör ansvar och roller, skriver jag i dagens Di. Svensk försörjningsberedskap bygger ytterst på att företag vill och kan bidra. För att det ska fungera krävs partnerskap, förtroende och långsiktighet. Det som däremot inte behövs är tvångslagstiftning. Näringslivets roll i totalförsvaret måste vila på marknadens kraft och företagens förmåga att snabbt ställa om, inte på detaljstyrning och reglering. Svenskt Näringslivs undersökningar, liksom de otaliga samtal som förs med företag i hela landet, visar en stark vilja att bidra till samhällets beredskap. Företagen behöver inte tvingas in i ett system de redan utgör ryggraden i.

Läs hela artikeln: DEBATT: Replik: Frivillighet fungerar, inte tvång (DI)

Lantmäteriet stärker Sveriges beredskap

Från och med 9 oktober tillhandahåller Lantmäteriet två av Försvarsmaktens Nationella militära kartor, NMK* för civil beredskap. Det innebär att det finns en gemensam totalförsvarskarta som kan användas i fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig.

Det är första gången civila beredskapsaktörer får tillgång till samma kartunderlag som Försvarsmakten. Därmed stärks Sveriges samlade förmåga att skapa en gemensam lägesbild, planera och samordna insatser vid kriser, höjd beredskap och ytterst i krig.

Försvarsmaktens krav på näringslivet: ”Måste ta ansvar”

Sveriges cyberförsvar är ett gemensamt samhällsansvar – och där har näringslivet en viktig roll. Varje företag måste säkerställa sitt eget skydd, menar chefen för cyberförsvaret, generalmajor Johan Pekkari.

– Försvarsmakten kommer inte lösa det åt dig, säger han.

– Näringslivet är en sådan stor del av det svenska samhället att de måste vara med och bidra totalt sett till försvaret av Sverige och vår gemensamma säkerhet.

Läs hela artikeln: Försvarsmaktens krav på näringslivet: ”Måste ta ansvar”

Rysslandsexit moment 22: ”Vill men kan inte lämna”

När Ryssland invaderade Ukraina 2022 fick både stora och små företag bråttom att lämna ryska verksamheter. Parallellt började sanktioner trilla in, vilket gjorde det svårt att bedriva affärer i landet. Men för de som fortfarande är kvar är det inte bara ”sticka”, säger advokaterna Olof König och Mattias Hedwall på Baker McKenzie till Affärsvärlden. Följs inte regler för att sälja eller överlåta bolag i Ryssland riskerar företagen och ledningen hårda straff. Dessutom är det ofta svårt att hitta europeiska banker som är villiga att hjälpa till med ryska transaktioner om en köpare hittas, en kombination som advokaterna kallar ”moment 22”.

– Företag som vill lämna kan inte, säger König.

Läs hela artikeln: Rysslandsexit moment 22: ”Vill men kan inte lämna”

Väst på läktaren när Kina satsar i Afrika – ”Måste finnas en plan”

En rad afrikanska länder spås en lysande framtid inom handel och teknisk utveckling, men medan Kina flyttar fram positionerna har Europa placerat sig på läktaren. Det menar flera experter, som nu varnar för ödesdigra konsekvenser.

– Här behöver väst verkligen steppa upp, säger Sara Radu på Business Sweden till TN.

Järnvägar, hamnar och anläggningar för vind- och solkraft. Listan på afrikanska infrastrukturprojekt där Kina har bidragit med investeringar blir sakta men säkert allt längre. Men medan Kina har tillbringat de senaste decennierna med att bygga upp ett tätt samarbete med flera länder i Afrika, har Sverige och resten av västvärlden inte lyckats hålla sig framme på samma sätt.

Läs hela artikeln: Varningen: Väst på läktaren när Kina satsar i Afrika – ”Måste finnas en plan”

Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026

I propositionen föreslås att riksdagen beslutar att regeringen till och med den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer för att i enlighet med internationell rätt bidra till Natos samlade avskräckning och försvar av det nordatlantiska området. I propositionen redogör regeringen för den säkerhetspolitiska utvecklingen och Natos avskräckning och försvar. Regeringen redogör även för de svenska bidragens folkrättsliga grund, ger en beskrivning av bidragen och redovisar sina överväganden för bidragen. Avslutningsvis redogörs för bidragens ekonomiska konsekvenser.

Läs hela propositionen: Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 (Regeringen.se)