Selmovic: Sverige bör ställa sig utanför ”ett socialt Europa”

En fungerande inre marknad:
Syftet med den inre marknaden var att skapa en mer gynnsam miljö för företagende, individernas rörlighet, konkurrens och handel. Detta för att ge EU:s invånare bättre tillväxt och därmed välfärd.

– Är du nöjd med hur den inre marknaden fungerar idag? Finns det några områden inom denna som du tycker bör förändras eller förbättras? I så fall hur?

– Idag är den europeiska inre marknaden det största gränsfria ekonomiska samarbetsområdet i världen, med mer än 500 miljoner invånare och en bruttonationalprodukt (BNP) på omkring 13 biljoner euro. För konsumenter innebär detta större utbud av produkter och lägre priser, samtidigt som man uppskattar att den inre marknaden också skapar 2,8 miljoner jobb.

– Dock betyder det inte att vi är färdiga. Fördjupningen och förbättringen av EU:s inre marknad är nödvändiga. Jag arbetar som ledamot i det inre marknadsutskottet för att, bland annat genomförandet och efterlevnad av existerande gemensamma EU-regler för den inre marknaden ska förbättras.

– Dessutom undanröja de hinder som fortfarande finns på nätet och som gör att konsumenterna går miste om varor och tjänster, att internetföretag och uppstartsföretag inte kan expandera och att myndigheter inte fullt ut utnyttjar de digitala verktygen, och se till att reglerna för erkännande av yrkeskvalifikationer och diplom förenklas så att välutbildad arbetskraft enklare kan hitta jobb i ett annat EU-land.

Hur tycker du att näringslivets behov tillgodoses på den inre marknaden och finns det något kring detta du skulle vilja ändra på?

– Att vara en del av den inre marknaden betyder oerhört mycket för Sverige och svenska företag. Den har gett jobb, investeringar och ett konkurrenskraftigt näringsliv. Ett litet exportberoende land som Sverige skulle drabbas hårt om beslutet togs att lämna EU:s inre marknad – konsekvenserna av ett eventuellt Swexit skulle bli katastrofala.

– Därför försöker jag alltid, inom ramen för mitt uppdrag, att konsultera brett med svenska företag och organisationer för att ta reda på de riktiga följderna av våra beslut i Bryssel. Jag är övertygad att flera borde göra detsamma - ett inkluderande förhållningssätt gynnar alltid kvalitén på det lagstiftningsarbetet som görs i Europaparlamentet.

Digitalisering och den inre marknaden:
Den digitala dimensionen av den inre marknaden blir allt viktigare, inte minst för näringslivet som är beroende av att data ska kunna flöda friktionsfritt mellan olika medlemsländer samt in och ut ur unionen. Idag finns det av 28 nationella regelverk på området, vilket gör den digitala ekonomin krånglig för företagen.

– Hur ser du att EUs digitala ekonomi ska kunna generera mer tillväxt växa och leda till att nya lösningar och företag skapas?

– Väldigt positivt. Enligt EU-kommissionens ”strategi för en inre digital marknad i Europa” så har Europa ”kapacitet att vara ledande i den globala digitala ekonomin och vi kan utnyttja vår kapacitet bättre än vi gör nu. Fragmentering och hinder som inte finns på den fysiska inre marknaden håller oss tillbaka. Om dessa hinder undanröjs i Europa skulle EU:s BNP öka med ytterligare 415 miljarder euro”.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras? Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

– Jag har haft, sedan mitt tillträde som ledamot i inre marknads utskott, äran att bli förhandlare för den liberala gruppen för viktiga lagförslag inom området EU:s inre digital marknad, som till exempel verkar för att reglerna för e-handel bli mer harmoniserade i EU, att EU:s konsumenter ska känna sig tryggare när de handlar på nätet, att konsumenternas rättigheter bättre skydds på nätet och att digital innovation bättre prioriteras för att säkra tillväxten i framtiden, EU:s ekonomi och arbetsmarknad behöver dra nytta av digitaliserings möjligheter. EU kan inte vara en tillväxtmotor i världen utan digitalisering.

Regelförbättring:
Ungefär hälften av de regelverk som berör svenska företag härrör från EU-lagstiftning. Ett bra regelverk ger företagen god konkurrenskraft och därmed ökat välstånd - utan att sänka skyddsnivån. Överimplementering av regler är ett område som kan ge negativa konsekvenser för näringslivet i de medlemsstater som ofta går utöver EUs minimikrav.

Vilka förändringar eller förbättringar anser du bör genomföras?

– Den 19 maj 2015 lanserade EU-kommissionen med vice president Frans Timmermans som avsändare sitt regelförbättringspaket 2015 ”Better Regulation Package”. Paketet innehåller bl.a. förslag och initiativ som syftar till ökad transparens och utökat samråd, högre krav på att konsekvens-utredningar görs för nya förslag och på kvaliteten på dessa. Jag anser att detta är rätta steg på vägen mot regelförenkling i EU.

– Dock behöver EU-kommissionen bättre inse konsekvenserna att de lagförslag som presenteras. Jag arbetade hårt för att stoppa ett väldigt kontroversiellt lagförslag, SMIT. Det skulle innebära att alla företag tvingas lämna omedelbart ut följande information: lönelistor, kostnadsberäkningar, anställningskontrakt, företagsstrategier, marknadsandelar, tillväxtstrategier, vinstprognoser och marginaler, kostnadsandelar och andra relevanta företagshemligheter - om EU-kommissionen skulle kräva det. Jag förstår helt enkelt inte att EU-kommissionen kunde presentera ett lagförslag när hela näringslivet i EU var emot. Detta borde förbättras.

Är detta något som prioriteras i ditt arbete i EP?

– Ja!

Hur ser samarbetet med dina kollegor i den svenska regeringen och riksdagen ut på detta område?

– Det finns regelbundna konsultationer med mina kollegor i Sveriges riksdag men också med företrädare från den svenska regeringen. Jag tycker att alla inser att vi borde jobba åt samma håll för att fördjupa EU:s inre marknad. Det gynnar Sverige.

Ett socialt Europa:
Statsminister Löfven har engagerat sig i frågan som han kallar ”ett socialt Europa”, och vill arbeta för att alla inom EU ska ha samma arbetsrättsliga grundskydd och lägsta lönenivå. En annan tolkning av begreppet är att ett socialt Europa är ett Europa i arbete, d v s att en hög sysselsättning ger bättre sociala villkor. I så fall är startegin för att nå detta en inriktning på konkurrenskraftiga företag och en god ekonomi i medlemsländerna.

Vad är din syn på ”ett socialt Europa”?

– Jag anser att EU inte är en bra nivå för ett försök att jämna villkor på arbetsmarknadsområde. Den svenska arbetsmarknaden har sina specifika villkor och måste vi jämna dessa med andra länder kommer det ha katastrofala följder för Sverige. Det bevisas också genom faktum att Sverige hittills har sagt nej till alla lagförslag som kom inom ramen för ”sociala Europa”, trots fina ord och trots nuvarande S-regeringens försäkringar att det inte kommer innebära lagförslag.

Hur tycker du att EU respektive de nationella parlamenten skall arbeta med frågan?

– Det är möjligt att motarbeta dessa förslag genom nationella parlament, om man kan få tillräckligt många andra nationella parlament med sig. Proceduren där nationella parlament prövar ”subsidiariteten” dvs. om ett förslag ska behandlas på EU-nivå finns idag i och för dig, dock visar det sig att det i verkligheten är väldigt svårt att på det sättet stoppa ett förslag. Jag anser att Sverige bör ställa sig utanför ”ett socialt Europa” med hänvisningen till våra specifika villkor. Eller åtminstone kräva undantag på flera områden.

Handelspolitik:
En välfungerande inre marknad utan handelshinder är eftersträvansvärt för företagen i EU. Detta får dock inte hindra att handel med icke-medlemsstater också skall kunna gå så friktionsfritt som möjligt. I detta ligger både konstruktiva handelsavtal och att undanröja regelkrångel. Handel kan i många fall vara en viktig nyckel till tillväxt och jobb – för oss inom EU - och för länder utanför som behöver stärka sin ekonomi.

Vad anser du bör göras få att få till stånd fler frihandelsavtal?

– Framför allt motverka den protektionistiska trenden opinionsmässigt. Utan ett opinionsstöd för frihandel är det svårt att förhandla dem. Nuvarande trend tyder tyvärr på motsatsen. Hos många politiska partier finns en tro att ”protektionism light” skulle stoppa extrema högerns tillväxt och minska rädslor hos befolkningar som är rädda för globalisering. Därför måste frågan bearbetas först och främst på opinionsnivå. Förklara att en utveckling mot protektionism skulle alvarligt skada ett handelsberoende land som Sverige och inte ge den önskade resultatet av minskning av stöd för extrema partier.

Med vilka länder tycker du EU bör prioritera att få till stånd handelsavtal?

– EU har nyligen skrivit ett avtal med Japan, Canada, Ukraina etc. Vissa tidigare avtal bör omförhandlas. (till ex. Chile, Marocko, etc). I framtiden bör sikta framför allt att avsluta TTIP med USA men det kommer nog att vänta tills byte av den politiska makten har skett. Australien och Nya Zealand är också viktiga för Sverige. Mercosur avtal bör förhandlas fram. Med Turkiet bör vi avsluta förhandlingar om tullunionen.

Vad kan medlemsländernas regeringar göra för att påskynda processen med fler handelsavtal?

– Utöva politiskt tryck på EU-kommissionen.

Energi och klimat:
Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och kräver att det internationella samfundet tar ansvar och kommer fram till globala lösningar. EU:s roll är viktig i detta och ambitionsnivån är hög. Många av de innovationer som gör stor miljönytta kommer dessutom från det europeiska näringslivet.

Vilka är de viktigaste åtgärderna på EU-nivå vad gäller klimatutmaningarna enligt dig?

– Framför allt är det viktigt att vi i de förslag som EU just nu jobbar med (minskning av växthusutsläppen, ökad andel förnybart samt förbättrad energieffektivitet) inta ett EU-perspektiv. Man får sätta åtgärder där de gör mest nytta. Just nu är det vissa länder som gör väldigt mycket men effekterna är försumbara eftersom andra nästan inte gör någonting.

En del menar att EU i sin ambition att bidra i arbetet med att nå klimatmålen, kan komma att skapa regelverk som gör att företagen i EU kommer att få svårare att konkurrera på lika villkor med företag utanför unionen. Har du några tankar kring detta?

– Ja, det stämmer, när det gäller vissa förslag. Inte bara på klimatområde utan även på andra områden. (Och vissa sådana förslag har jag motarbetat och/eller lyckats ändra). Därför är det extremt viktigt vilken sorts politik som förs. Om klimatpolitiken definierar tillväxten som huvudfiende då är det lätt att hamna i den problematiken. Om klimatpolitiken försöker bekämpa klimatproblem med hjälp av tillväxten då hamnar man väldigt sällan där.