EU:s utvidgning

Nya medlemsländer i EU innebär på sikt en större marknad, fler handelsmöjligheter och starkare global konkurrenskraft. EU kan helt enkelt bli starkare när vi blir fler. För svenska företag kan det betyda nya export- och investeringsmöjligheter, men också ökad konkurrens som kan driva på innovation och effektivisering.

Samtidigt är utvidgningen inte en automatisk garanti för framgång. Kandidatländerna måste genomföra tunga och nödvändiga reformer för att stärka sin demokrati och rättsstat, sin marknadsekonomi och sina institutionella ramverk. De måste även anamma EU:s regelverk för att kunna bli del av EU:s inre marknad och bidra till EU:s utveckling. Tidigare utvidgningar av EU visar att reformerna är avgörande för att handel, investeringar och integration ska ta fart.

Samtidigt är vägen till EU-medlemskap lång och komplex för många av de länder som nu knackar på dörren. Därför är de gradvisa instrumenten för integration – sektorsamarbeten och handelsavtal – viktiga. De öppnar marknader innan fullt medlemskap, men de får inte snedvrida konkurrensen eller skapa fragmentering på den inre marknaden. Det vinner ingen på.

EU:s inre marknad står redan för över 70 procent av Sveriges handel och är grunden för tillväxt, investeringar och jobb. Det ligger därför i de svenska företagens intressen att utvidgningen stärker, snarare än försvagar, en välfungerande och konkurrenskraftig inre marknad.

De svenska företagens handeln med kandidatländerna är ännu begränsad och direktinvesteringarna små, men utvidgningen och de gradvisa integrationsinstrumenten ger potential för att fördjupa de ekonomiska relationerna.

Att värna företagens intressen i varje steg av utvidgningen är dock inte bara en fråga om handel – det handlar också om att bygga ett stabilt och konkurrenskraftigt Europa som kan möta både ekonomiska och geopolitiska utmaningar.