Regeringen tvingar igenom nya upphandlingsregler

Lagrådet var kritiska. Skatteverket var kritiska. Sammanlagt två tredjedelar av alla remissinstanser var kritiska eller mycket kritiska och ville avstyra förslaget.

Trots det träder med all sannolikhet regeringens nya regler för offentlig upphandling i kraft den 1 januari nästa år.

– Regeringen tror att de ska hindra oseriösa företag från att få offentliga uppdrag. Men så lätt är det inte. Det räcker inte med att stoppa in en rad nya lagar och tro att det löser allt, säger Ellen Hausel Heldahl, jurist på Svenskt Näringsliv.

Att göra affärer med det offentliga, stat, landsting och kommun, är en möjlighet för landets alla företag. Och det är en enorm marknad som omfattar 600 – 650- upp mot 900 miljarder varje år. Trots det finns en återkommande kritik från främst de mindre företagen som menar att det är krångligt, fyllt av dels luddiga formuleringar, dels tvingande skall-krav och i stort är en process som saknar både dialog och uppföljning.

– I vår undersökning om det lokala företagsklimatet i landet är det de kommuner som sköter det här sämst som hamnar i botten i vår ranking. Kort sagt, vill man göra sig ovän med företagen så ska man missköta eller krångla till upphandlingsfrågorna, fortsätter Ellen Hausel Heldahl.

Det är en situation som riskerar att förvärras när regeringens nya lagar kring upphandling träder i kraft. För första gången ska det bli möjligt att ställa sociala krav på de företag som ska levererar varor eller tjänster till det offentliga. I första hand gäller det för företagen att ha ”kollektivavtalsliknande villkor”.

– Det är ju bara ytterligare en luddig formulering. Vi har redan till exempel kravet på ”relevant utbildning”. Vad är det, är den hög, djup, bred, specialiserad?, frågar Carin Stoeckmann, vd, på byggföretaget Byggmästar'n, retoriskt.

Uppföljningen av de avtal som det offentliga tecknar med olika företag mycket bristfällig, särskilt i mindre kommuner. Det är en viktig process, för företagen och för den upphandlande myndigheten som då kan lära sig mer om varandras verklighet. Inte sällan är det resursbrist som ligger bakom den obefintliga utvärderingen.

– Men varför inte upphandla en utvärdering, den tjänsten finns att köpa på marknaden. I dag vinner lägsta pris i 98 procent av alla upphandlingar. Det behöver inte vara dåligt men en utvärdering av varför det var priset som avgjorde är viktig att få, säger Ari Kouvonen som är näringspolitisk expert på Almega.

Just bristen på utvärdering av upphandlingar kommer att ställas på sin spets när de nya reglerna införs vid årsskiftet. Kraven på kollektivavtal innebär att upphandlarna måste analysera vilka kollektivavtal som ska gälla. Birgitta Laurent är upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Ta en upphandling av städtjänster där kan det finnas tio olika, parallella kollektivavtal som bestämmer arbetstider, minimilöner och liknande. Vilket ska gälla vid just den här upphandlingen? Vi har nästan 3 700 upphandlande myndigheter i Sverige, med en hårdragning riskerar vi att få 3 700 olika tolkningar av olika upphandlingar, säger hon.

Den nya lagen och det sätt som den pressas igenom trots den starka kritiken, visar också på det långa avstånd som finns mellan lagstiftarna och de tjänstemän som ska använda dem och de företag som sedan ska uppfylla de krav de medför.

Det kan i sin tur få en annan och inte förutsedd effekt.

– Risken finns att om kommunerna tycker att upphandlingarna blir för komplicerade, att kraven från staten är för hårda, då backar de och återgår till att göra mer i egen regi istället för att ge företagen uppdraget. Det vore en olycklig utveckling, säger Ari Kouvonen.