Snåriga upphandlingar måste förenklas

NYHET Publicerad

ALMEDALEN Varje år upphandlar svenska myndigheter varor och tjänster för cirka 650 miljarder kronor. Ett sätt att använda pengarna mer effektivt är färre krav i upphandlingen, men mer fokus på vad som ska levereras och till vilket pris. "Ytterst handlar det om att göra offentliga upphandlingar enklare" säger advokat Jon Kihlman.

Upphandling_07

Eva-Maj Mühlenbock, delägare i advokatfirman Lindahl, har lång erfarenhet av att jobba med upphandlingar.

Foto: SÖREN ANDERSSON

I offentliga upphandlingar finns ofta många kravformuleringar. Syftet är att säkerställa att den som upphandlar verkligen får det som efterfrågas. Men i verkligheten kan alltför många och detaljerade krav skrämma bort leverantörer, samtidigt som de fördyrar och stryper innovationskraften. Det framhåller Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv.

– När Svenskt Näringsliv mäter lokalt företagsklimat, brukar upphandlingar ute i kommunerna få absolut sämst betyg. Företagen är väldigt frustrerade över hur upphandlingarna sköts. Det handlar om bristande dialog och uppföljning, men även onödiga ska-krav och obegripliga förfrågningsunderlag, säger hon.

Hon lyfter även att kommunerna står för 70 procent av upphandlingarna och att det därför är viktigt att de blir bättre på att upphandla. Mot bakgrund av det har Svenskt Näringsliv bett advokaten Jon Kihlman att ta fram ett förslag för hur upphandlingarna kan förbättras, vilket han har gjort i rapporten ”Vad en upphandlande myndighet inte behöver göra”.

– Ytterst handlar det om att göra offentliga upphandlingar enklare, säger han och påpekar att det inom ramen för nuvarande lagstiftningen LOU, lagen om offentlig upphandling, finns mycket som kan förenklas.

– Det finns två saker som upphandlande myndigheter inte behöver göra. De behöver inte kvalificera leverantören och de behöver inte utvärdera något annat än pris, säger han.

Den som upphandlar måste däremot alltid kunna uttrycka vad som ska köpas. Jon Kihlman pekar att det är förvånansvärt ofta som objektet, det vill säga det som ska köpas, inte uttrycks tydligt i offentliga upphandlingar. Men för att avtalet ska hålla juridiskt ska objektet kunna uttryckas på ett mätbart sätt och upphandlaren ska kunna slå fast att man fick det som avtalats. 

Han lyfter även att det är viktigt att specificera övriga behov och hur viktiga eller oviktiga de är. Det kan handla om allt från leveranstid till funktion och miljö. Men det viktigaste av allt är att fastställa påföljder av avtalsbrott. På så sätt sätter upphandlaren press på leverantören att leverera det som man kommit överens om.

– Om dessa krav är uppfyllda finns det ingen anledning är att utvärdera något annat än priset, säger Jon Kihlman.

Jon Kihlman lyfter även fram att om upphandlarna inte kvalificerar leverantörerna, finns det heller ingen anledning att begära in mängder av uppgifter och dokument från dem. Detta i sin tur sänker tröskeln för att lämna anbud, vilket kan göra att fler småföretag – ofta lokalt förankrade i kommunerna – får möjlighet att lämna anbud.

– Vad åstadkommer man? Jo, man ökar konkurrensen. Ju enklare det blir att lämna anbud, desto fler kommer att lämna anbud. Den som upphandlar får antingen högre kvalitet eller det man ville köpa fast till lägre pris, säger Jon Kihlman. 

Egil Nylén, upphandlingschef i Umeå kommun, berättar att de redan idag försöker att arbeta på ett liknande sätt. Han upplever att det går att applicera lägsta pris-modellen i många upphandlingar, men inte alltid. 

– Utmaningen för mig handlar om att kunna definiera och specificera objektet som ska upphandlas. Kan vi beskriva det vi vill ha på ett bra sätt borde det egentligen bara vara priset kvar att ta ställning till. Den andra utmaningen är att kunna följa upp och kontrollera om leverantören lever upp till avtalet. Kan vi inte göra det spricker den här modellen.

På seminariet medverkade även Eva-Maj Mühlenbock, delägare i advokatfirman Lindahl, som har lång erfarenhet av att jobba med upphandlingar. Hon tycker att modellen är intressesant, men håller med Egil Nylén om att den inte kommer att fungera om man inte får ordning på uppföljningen. 

Hon lyfter också att en stor utmaning är de stora kunskapsbrister kring LOU som finns ute i många kommuner. 

– Det finns undersökningar som visar att majoritet av landets upphandlare är mer oroliga för att göra fel mer än man har driv än att göra en god affär.

– Men egentligen är LOU en formalialagstiftning som anger ramen för en upphandling. Vi kan höra företrädare för en kommun eller myndighet titta in i en kamera och skylla på att LOU har gjort att en upphandling spårat ur. Tro inte på det, det är aldrig LOU. Det handlar om bristande kunskaper om upphandling. Därför är det jättebra att vi börjar prata om detta.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Nyföretagsamheten på rekordlåg nivå

FÖRETAGSKLIMAT Samtidigt som Sverige behöver fler och växande företag för att säkra tillväxt och välstånd sjunker andelen personer som väljer att starta företag. "Det är anmärkningsvärt och oroväckande. Nyföretagsamheten för kvinnor är särskilt bekymmersam eftersom den fortsätter att sjunka från en redan låg nivå", säger projektledare Jakob Steinstö.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Handfasta råd till kommunpolitiker

FÖRETAGSKLIMAT Alla kommuner vill ha ett bra företagsklimat. Svårigheten är att veta vad man ska göra. Svenskt Näringsliv publicerar därför en serie guider riktade till kommunala politiker och chefer.
NYHET Publicerad:

"Det handlar om att använda vanligt bondförnuft"

GISLAVEDS FÖRETAGSRESA I två och ett halvt år har Gislaveds kommun arbetat aktivt för att stärka servicenivån i myndighetsutövningen. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Företagen uppskattar den nya inställningen och grannkommunen Tranemo har inlett ett samarbete med Gislaved över länsgränsen.
NYHET Publicerad:

Så blev Nordmaling topp tio

FEM FRAMGÅNGSFAKTORER Från botten till toppen på drygt fyra år. Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande, redogör för faktorerna bakom Nordmalings förbättrade företagsklimat. 
NYHET Publicerad:

Kundfokus gav kortare bygglovstider i Eslöv

MYNDIGHETSUTÖVNING År 2014 tog det i genomsnitt fyra månader att få svar på sitt bygglov i Eslöv. Nu har handläggningstiden sjunkit till 5,7 veckor, även om företagsärenden i snitt tar längre tid, 6,9 veckor. "Även om vi tillämpar myndighetsutövning är företagen våra kunder som vi måste värna om", säger Lars Persson, näringslivschef i Eslövs kommun.
NYHET Publicerad:

Så tydliga är kommunerna med sina mål om företagsklimatet

KARLÄGGNING Det ska vara enkelt för en företagare att se vilka mål kommunen satt upp för att förbättra företagsklimatet. Svenskt Näringslivs studentmedarbetare Emma Supponen har genomfört ett projekt där hon kartlagt hur tydliga kommunerna är med sina mål.
NYHET Publicerad:

Drag kring Kungsörs företagsklimat

NÄRINGSLIVSTRATEGI Kungsörs kommun har klättrat 89 steg på kommunrankingen de senaste två åren, med ett ordentligt kliv på 68 placeringar sedan i fjol. Det gör Kungsör till den sjunde bästa klättraren 2018. ”Vi har haft ett medvetet fokus”, säger kommundirektören Claes-Urban Boström.
NYHET Publicerad:

Skogsägare stämmer staten för utebliven ersättning

ÄGANDERÄTT Staten har slutat att ersätta skogsägare i fjällnära områden. Frågan ställs nu på sin spets i ett ärende i Mark- och miljödomstolen i Umeå.
NYHET Publicerad:

"Problemet att politiker inte förstår våra behov"

FÖRETAGARDAGEN Kompetensförsörjning, skatter och integration var några frågor i fokus när företagare, politiker och experter träffades under årets ”Företagardag” i Näringslivets Hus. Ett problem som lyftes var att politiker och företagare lever i olika världar.