Snåriga upphandlingar måste förenklas

NYHET Publicerad

ALMEDALEN Varje år upphandlar svenska myndigheter varor och tjänster för cirka 650 miljarder kronor. Ett sätt att använda pengarna mer effektivt är färre krav i upphandlingen, men mer fokus på vad som ska levereras och till vilket pris. "Ytterst handlar det om att göra offentliga upphandlingar enklare" säger advokat Jon Kihlman.

Upphandling_07

Eva-Maj Mühlenbock, delägare i advokatfirman Lindahl, har lång erfarenhet av att jobba med upphandlingar.

Foto: SÖREN ANDERSSON

I offentliga upphandlingar finns ofta många kravformuleringar. Syftet är att säkerställa att den som upphandlar verkligen får det som efterfrågas. Men i verkligheten kan alltför många och detaljerade krav skrämma bort leverantörer, samtidigt som de fördyrar och stryper innovationskraften. Det framhåller Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert på Svenskt Näringsliv.

– När Svenskt Näringsliv mäter lokalt företagsklimat, brukar upphandlingar ute i kommunerna få absolut sämst betyg. Företagen är väldigt frustrerade över hur upphandlingarna sköts. Det handlar om bristande dialog och uppföljning, men även onödiga ska-krav och obegripliga förfrågningsunderlag, säger hon.

Hon lyfter även att kommunerna står för 70 procent av upphandlingarna och att det därför är viktigt att de blir bättre på att upphandla. Mot bakgrund av det har Svenskt Näringsliv bett advokaten Jon Kihlman att ta fram ett förslag för hur upphandlingarna kan förbättras, vilket han har gjort i rapporten ”Vad en upphandlande myndighet inte behöver göra”.

– Ytterst handlar det om att göra offentliga upphandlingar enklare, säger han och påpekar att det inom ramen för nuvarande lagstiftningen LOU, lagen om offentlig upphandling, finns mycket som kan förenklas.

– Det finns två saker som upphandlande myndigheter inte behöver göra. De behöver inte kvalificera leverantören och de behöver inte utvärdera något annat än pris, säger han.

Den som upphandlar måste däremot alltid kunna uttrycka vad som ska köpas. Jon Kihlman pekar att det är förvånansvärt ofta som objektet, det vill säga det som ska köpas, inte uttrycks tydligt i offentliga upphandlingar. Men för att avtalet ska hålla juridiskt ska objektet kunna uttryckas på ett mätbart sätt och upphandlaren ska kunna slå fast att man fick det som avtalats. 

Han lyfter även att det är viktigt att specificera övriga behov och hur viktiga eller oviktiga de är. Det kan handla om allt från leveranstid till funktion och miljö. Men det viktigaste av allt är att fastställa påföljder av avtalsbrott. På så sätt sätter upphandlaren press på leverantören att leverera det som man kommit överens om.

– Om dessa krav är uppfyllda finns det ingen anledning är att utvärdera något annat än priset, säger Jon Kihlman.

Jon Kihlman lyfter även fram att om upphandlarna inte kvalificerar leverantörerna, finns det heller ingen anledning att begära in mängder av uppgifter och dokument från dem. Detta i sin tur sänker tröskeln för att lämna anbud, vilket kan göra att fler småföretag – ofta lokalt förankrade i kommunerna – får möjlighet att lämna anbud.

– Vad åstadkommer man? Jo, man ökar konkurrensen. Ju enklare det blir att lämna anbud, desto fler kommer att lämna anbud. Den som upphandlar får antingen högre kvalitet eller det man ville köpa fast till lägre pris, säger Jon Kihlman. 

Egil Nylén, upphandlingschef i Umeå kommun, berättar att de redan idag försöker att arbeta på ett liknande sätt. Han upplever att det går att applicera lägsta pris-modellen i många upphandlingar, men inte alltid. 

– Utmaningen för mig handlar om att kunna definiera och specificera objektet som ska upphandlas. Kan vi beskriva det vi vill ha på ett bra sätt borde det egentligen bara vara priset kvar att ta ställning till. Den andra utmaningen är att kunna följa upp och kontrollera om leverantören lever upp till avtalet. Kan vi inte göra det spricker den här modellen.

På seminariet medverkade även Eva-Maj Mühlenbock, delägare i advokatfirman Lindahl, som har lång erfarenhet av att jobba med upphandlingar. Hon tycker att modellen är intressesant, men håller med Egil Nylén om att den inte kommer att fungera om man inte får ordning på uppföljningen. 

Hon lyfter också att en stor utmaning är de stora kunskapsbrister kring LOU som finns ute i många kommuner. 

– Det finns undersökningar som visar att majoritet av landets upphandlare är mer oroliga för att göra fel mer än man har driv än att göra en god affär.

– Men egentligen är LOU en formalialagstiftning som anger ramen för en upphandling. Vi kan höra företrädare för en kommun eller myndighet titta in i en kamera och skylla på att LOU har gjort att en upphandling spårat ur. Tro inte på det, det är aldrig LOU. Det handlar om bristande kunskaper om upphandling. Därför är det jättebra att vi börjar prata om detta.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Snabbfotade politiker lyfter Falkenberg i näringslivsranking

RANKING 2019 Det är enkelt att driva företag i Falkenberg, anser Lotta Peltoarvo, en av kommunens entreprenörer. ”Mycket handlar om närheten mellan kommun och företag. Vi känner oss lyssnade på”, säger hon.
NYHET Publicerad:

Sjudande näringsliv hos årets klättrare

RANKING 2019 Dalakommunen klättrar 158 placeringar, från plats 256 till 98 i årets undersökning. ”Det har aldrig varit roligare att vara företagare i Malung-Sälen”, säger Leif Nilsson.
NYHET Publicerad:

Här trivs företagen bäst – och sämst

RANKING 2019 Tydlig, tillgänglig och professionell. Så vill många företag att deras hemkommun ska vara. Och alla dessa egenskaper hittar vi hos – just det – Solna. Kommunen är bäst på företagande för tolfte gången i rad, enligt en färsk näringslivsranking.
NYHET Publicerad:

Prao omtyckt återvändare till skolan

PRAO Under tre veckor i oktober är det återigen dags för elever från Vara kommuns två högstadieskolor att prova på arbetslivet. Kommunen anses som ett gott exempel på en lyckosam process för att återinföra den lagstadgade praktiska arbetslivsorienteringen för elever.
NYHET Publicerad:

”Teknisk kompetens måste in i alla utbildningar”

KOMPETENS Vilka kunskaper och förmågor behövs i framtiden? Hur utbildar man till jobb som inte ens finns än? Måste alla ha teknisk kompetens? Det diskuterades under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Snabbsnack mellan politiker och företagare gav viktiga insikter

ALMEDALEN 2019 Tuffa demografiska utmaningar och problemen med den minutsyrda hemtjänsten var ett par av ämnena som diskuterades då gotländska företagare fick snabbprata med riksdagspolitiker.
NYHET Publicerad:

"I framtiden blir ingen serverad utbildningar"

UTBILDNING Den snabba digitala utvecklingen ökar kravet på ett lärande genom hela yrkeslivet. Men att åka iväg på flerdagarskurser fungerar inte. Lärandet måste ske i stunden – och det är de anställda själva som har ansvaret. Det diskuterades på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Ny modell kan underlätta LAS-förhandlingar

ALMEDALEN 2019 Företagens möjligheter att anställa och växa med rätt kompetens är avgörande för svensk ekonomi och trygghet. Trots det har reformerna för den moderna arbetsmarknaden halkat efter. Svenskt Näringsliv vill se en ny modell för flexibilitet och trygghet i arbetslivet. Det var ämnet under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Bygglov dröjer – Gotlandsföretagare överväger att lämna ön

ALMEDALEN 2019 Kommunens långa handläggningstider fick Gotlandsföretagaren Ulrika Ek att nästan stänga igen butiken. En frustration som delas av många företag runtom i Sverige, visar siffror som presenterades. ”Det här påverkar vår investeringsvilja och chans att skapa jobb”, säger Ulrika Ek.
NYHET Publicerad:

Den svenska konkurrenskraften hackar

ALMEDALEN 2019 Under ett seminarium i Almedalen släppte Svenskt Näringsliv en rapport om den svenska konkurrenskraften. Inte minst är den svaga produktivitetsutvecklingen ett problem.
NYHET Publicerad:

Landets bästa myndighetskommuner – så tycker företagarna 

FÖRETAGSKLIMAT Tillstånd, tillsyn, bygglov och tillgången till mark och lokaler. Kommuner hanterar frågor som påverkar företagandet på många sätt. Se vilket betyg det lokala näringslivet ger myndighetsutövningen i sin hemkommun.
NYHET Publicerad:

Välkommen till Svenskt Näringsliv i Almedalen 2019

POLITIKERVECKAN I vår fina trädgård bjuder vi på seminarier om aktuella ämnen som svensk konkurrenskraft och välstånd, företagsklimat och kommunernas myndighetsutövning och framtidens arbetsmarknad.
NYHET Publicerad:

Här betalar företagarna livsmedelsfakturan utan att klaga

FÖRETAGSKLIMAT Surahammar sticker ut i positiv bemärkelse när det gäller myndighetsutövningen. Kommunen har bland annat infört en modell med efterhandsdebitering för sina livsmedelskontroller. "Inte en enda företagare har ifrågasatt varför de har fått en faktura", säger Minal Mistry, ansvarig för miljötillsyn.
NYHET Publicerad:

Rekordet för att få ett bygglov – en timme

FÖRETAGSKLIMAT Vårgårda är den kommun i landet som fått högst betyg i det sammanfattande omdömet i årets företagarenkät om lokalt företagande. "Vi har en inställning från kommunens sida att saker går att lösa", säger kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C).
NYHET Publicerad:

Här finns bäst förutsättningar för företagen

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu. Samtidigt är skillnaderna stora mellan topp och botten visar årets företagarenkät. ”Fler kommuner presterar bättre, färre fastnar i botten”, konstaterar Christer Östlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Krögare optimistiska till ny e-tjänst – mindre krångel utlovas

FÖRETAGSKLIMAT Det ska vara lika enkelt att söka serveringstillstånd i hela Blekinge, och hela processen ska kunna skötas digitalt. Det är tanken bakom e-tjänsten Serverat, som nu rullas ut i Blekinges fem kommuner. Länet  ska nu erbjuda en helt digital process. "Denna typ av kontakt med myndigheter uppskattar jag som företagare på grund av de tydliga stegen som i sin tur är tidsbesparande", säger David Berg, vd på restaurang Havsviken i Karlskrona.
NYHET Publicerad:

Engagerade företag gjorde Strömstads strategiarbete framgångsrikt

FÖRETAGSKLIMAT 2016 började Strömstad ta fram en ny näringslivsstrategi. Två år senare fick kommunen utmärkelsen ”Årets klättrare” i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet.
NYHET Publicerad:

Mod och nyfikenhet lyfter företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "Mod, nyfikenhet och vilket perspektiv vi väljer är avgörande faktorer i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Här gäller det att lära av varandra, att lära av de bästa", säger Christer Östlund, ansvarig för Svenskt Näringslivs kommunrelationer, på inspirationsdagen på Arlanda för 150 politiker och tjänstemän från kommuner runt om i Sverige.
NYHET Publicerad:

Gotland sätter fokus på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Gotland har länge suttit fast i bottenskiktet i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Vid den senaste mätningen blev det placering 253 bland landets 290 kommuner. Ungefär i detta härad har Gotland befunnit sig under en lång rad år.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.