Det här vill de franska presidentkandidaterna

Särskilt anser han att man behöver avskaffa 35-timmarsveckan och återgå till 65 års pensionsålder.

– Målet är att efter fem års regeringstid ha en arbetslöshet under 7 procent och en tillväxt över 2 procent. De offentliga finanserna måste i jämvikt för att minska skuldbördan, framhåller Fillon.

Han har nu lagt fram ett program och en tidsplan för en rad åtgärder som ska beslutas och påbörjas inom hundra dagar. Dit hör att avskaffa 35-timmarsveckan, ändra arbetsrätten och höja trösklarna för det sociala stödet. Flera andra program ska starta före årsskiftet, bland annat för handikappade och mot fattigdomen.

På Fillons lista står även sänkta sociala avgifter för företagen. De ska införas för alla anställda och omfattar totalt 25 miljarder euro. Företagsskatten ska sänkas till 25 procent i etapper och lägre sociala avgifter införas till 2019. Skattefritt övertidsarbete - som står på Macrons program - leder däremot ingenstans, anser Fillon.

Skilda åtgärder i förslagen som gynnar företagen beräknas till 50 miljarder euro. De ska också öka företagstätheten i landet och skapa 3,5 miljoner jobb på tio år.

– Låsen för ekonomisk uppgång och ökad sysselsättning måste bort, anser Francois Fillon.

För att nå jämvikt i de offentliga finanserna krävs besparingar på 100 miljarder euro. De offentliganställda ska minska från i dag nära 5,5 miljoner till 5 miljoner. En gradvis återgång till 39-timmarsvecka kan ske genom branschvisa förhandlingar. I utbyte kan de anställda få lönehöjningar och bättre arbetsförhållanden.

Emmanuel Macron var i flera år anställd av president Hollande innan han 2014 blev ekonomiminister. Förra våren startade han sin rörelse ”En Marche”, På väg. I somras avgick han som minister för att sedan som väntat bli kandidat i presidentvalet.

Macron anklagades länge för att sakna program, men det lade han fram den 2 mars i år. Siktet är mycket inställt på medelklassen.

Programmet består av sex huvudområden och drygt ett trettiotal teman med skilda åtgärder. Många sätts in först på längre sikt, men vissa ska starta redan första halvåret. Dit hör arbetslöshetsförsäkringen, yrkesutbildningen, arbetsrätten och utbildningen.

Macron vill reformera de skilda pensionssystemen och slå ihop dem till ett enda. Arbetslöshetsförsäkringen bör vidare vara skattefinansierad och statsstyrd.

Företagsskatten ska sänkas från 33,3 procent till 25 procent och de offentligt anställda minska med ca 120 000. Uppåt 5000 nya lärarjobb bör däremot inrättas.

En investeringsplan bör införas för 50 miljarder euro, varav 15 miljarder ska gå till utbildning och lika mycket avsättas till stöd för ekologisk förnyelse.

Benoit Hamon, socialisternas nye ledare och kandidat, har hittills mest blivit känd för sitt förslag om att införa en ”allmän levnadsinkomst”. I en första etapp 2018 skulle den ligga på 600 euro i månaden och ges till alla ungdomar mellan 18 och 25 år. Efter en medborgarkonferens bör den så utökas till hela befolkningen.

I opinionsundersökningarna har Benoit Hamon hittills fått lågt stöd.

Marine Le Pen, ordförande för Nationella Fronten, lade i början av februari fram sitt program med 144 åtaganden. Ett av dem är att gå ur euron, ett annat att minska invandringen till 10 000 per år. En annan punkt är att stödja de små och medelstora företagen. Vidare ska alla avgifterna i samband med första anställningen av en ungdom tas bort under två år. Alla nya anställningar av en utlänning ska däremot beskattas.

Marine Le Pen kräver vidare att den nya arbetslagen i Frankrike från förra året avskaffas och att reglerna för 35-timmarsveckan mjukas upp.

Hon har fått krav på sig av EU-parlamentet att återbetala ca 340 000 euro som hon fått för tjänster som aldrig ska ha utförts. De kraven har hon hittills inte brytt sig om.