80 år av samförstånd?

NYHET Publicerad

SVENSKA MODELLEN Idag är det 80 år sedan LO och SAF skrev under Saltsjöbadsavtalet. Men hur är det med den så kallade Saltsjöbadsandan i dag? "Som jag ser det finns det tre tydliga hot och ett av dem är kompetensutvisningarna", säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Namnunderskrifter

Saltsjöbadsavtalet blev en form för arbetsmarknadens parter att komma överens, utan lagstiftning och statliga regleringar i förhandlingsrätten.

Claes Stråth

Claes Stråth ser tre hot mot Saltsjöbadsavtalets fortsatta existens.

Foto: Maja Suslin / SCANPIX
Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe

Industriavtalet är ett bra exempel på en förhandlingsordning som har träffats utifrån innehållet i Saltsjöbadsavtalet, enligt Anders Weihe, förhandlingschef för Teknikföretagen.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Händelsen är smått mytomspunnen: Hur företrädare för fack och arbetsgivare – LO och SAF – träffades på anrika Grand Hotel i Saltsjöbaden för att diskutera en gemensam förhandlingsordning. Den 20 december 1938 skrevs Saltsjöbadsavtalet under. Bakgrunden var de många arbetskonflikterna under seklets första hälft, som i sin tur ledde till politiska påtryckningar om förbudslagstiftning. Saltsjöbadsavtalet blev en form för arbetsmarknadens parter att komma överens, utan lagstiftning och statliga regleringar i förhandlingsrätten.

Avtalet innehåller fem delar:

1. Ett regelverk för en gemensam förhandlingsinstans för tvistefrågor, Arbetsmarknadsnämnden.

2. En gemensam förhandlingsordning som säger att tvister ska förhandlas lokalt och centralt innan de går till stridsåtgärder eller behandlas i Arbetsdomstolen.

3. Gemensamma former för varsel och samråd vid uppsägningar och permittering med bibehållen fri uppsägningsrätt för arbetsgivaren.

4. En begränsning av de ekonomiska stridsåtgärderna. Tolkning av begreppet skyddsarbete, det vill säga vilka arbeten som får utföras även under en facklig konflikt

5. Arbetsmarknadsnämnden fick i uppgift att bedöma vilka konflikter på arbetsmarknaden som kunde vara samhällsfarliga.

Även om det fanns kritiska röster, bland annat från Transportarbetareförbundet som tyckte att regleringen av de fackliga stridsåtgärderna var ”motbjudande”, innebar avtalet början för en lång period av samförstånd och samarbetsvilja på arbetsmarknaden. Den så kallade Saltsjöbadsandan rådde fram till slutet av 1960-talet.

LAS och MBL trätoämnen

På 70-talet gick facken på offensiven med följden att Saltsjöbadsandan allteftersom gick förlorad. 1969 blev gruvstrejken på LKAB startskottet för en ny tid av stridsåtgärder. Samtidigt blev Lagen om anställningsskydd (LAS) och Medbestämmandelagen (MBL) två trätoämnen i en tid då företagsdemokratifrågor var på tapeten. Från början var initiativet politiskt, främst från Folkpartiet. Men LO drev på, och lagarna klubbades igenom. Därmed gällde inte längre överenskommelsen om uppsägningsrätten. SAF lämnade så småningom de centrala förhandlingarna med LO.

– Mycket av det som kom med i lagstiftningen hade tidigare reglerats i kollektivavtalet, och det här gjorde att arbetsgivarsidan kom att ompröva sin position till den fackliga organisationen. Det här är ett bra exempel på att om någon sida använder sig av lagstiftning, trots vad man tidigare varit överens om, så leder det till konsekvenser hos motparten, säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Industriavtalet en framgång

En framgång för Saltsjöbadsandan anses Industriavtalet vara. Det slöts av facken och arbetsgivarna inom industrin 1997.

– Många vet inte vad Saltsjöbadsavtalet innehöll, men det var ju i grund och botten en viss förhandlingsordning och en ordning av konflikträtten. Industriavtalet är bra exempel på en förhandlingsordning som har träffats utifrån innehållet i Saltsjöbadsavtalet, säger Anders Weihe, förhandlingschef för Teknikföretagen.

2007 startade förhandlingar om ett nytt huvudavtal mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv med inledande förhoppningar om att väcka liv i Saltsjöbadsandan. Men Svenskt Näringsliv lämnade förhandlingsbordet året efter, med motiveringen att diskussionerna ”gick på tomgång” och ”uppenbart inte ledde till någon substantiell förbättring av arbetsmarknadens funktionssätt”.

Politiskt tryck på parterna

En viktig orsak till att samtalen avbröts är att det inte fanns ett politiskt tryck på parterna. Anders Weihe tror att det enda som kan få parterna att enas om ett nytt huvudavtal är ett tillräckligt stort hot.

– Vi har ju kvar de saker som regleras i huvudavtalet, sedan vore det bra om parterna kunde komma överens om hur man kan ersätta LAS och enas om mer funktionella konfliktregler än de som finns i dag. Men precis som 1938 så tror jag att det som krävs är ett reellt lagstiftningshot. Finns det inte ett hot om något sämre är det svårt att få något tryck i förhandlingen, säger han.

Även om det i debatten ibland talas om att den svenska samförståndsandan – och inte minst den svenska modellen – är död så finns det flera exempel i nutid när parterna väckt liv i Saltsjöbadsandan. Krisavtalet 2008 med If Metall är ett sådant exempel. Det innebar att de anställda gick ned i arbetstid och lön under den förödande finanskrisen. Det finns även senare exempel, till exempel diskussionerna som ledde fram till de så kallade etableringsjobben.

Saltsjöbadsandan långtifrån död

Dagens arbetsmarknad är långt mer komplex än den som banade väg för Saltsjöbadsavtalet 1938. Men andan är långt ifrån död.

– Det var mycket enklare då. Det fanns SAF och LO och det som de gjorde fick gälla för alla andra också. I dag har vi en mångfald av aktörer, både på den fackliga sidan och på arbetsgivarsidan, och det gör hela systemet svårare att sköta, säger Claes Stråth.

Text: Karin Jansson

Tre hot

Claes Stråth identifierar tre hot mot Saltsjöbadsavtalets fortsatta existens:

 

1. Politikers inblandning i allt från lönefrågor till LAS. Här kan man också nämna att fackförbunden i allt större utsträckning ägnar sina krafter åt marknadsföring mot det politiska systemet och inte mot motparten på arbetsmarknaden. Det är farligt, i synnerhet om man ger sig in på detaljstyrning.

 

2. EU-lagstiftning. När Sverige gick med i EU trodde vi lite naivt att vi kunde värna vårt kollektivavtalssystem, men det sa EU nej till när frågan om ett nytt direktiv om arbetstid var uppe på agendan. Ett annat exempel är Vaxholmskonflikten, där EU-domstolen dömde till fördel för arbetsgivaren och krävde att de svenska konfliktreglerna skulle ändras.

 

3. Avsteg från förhandlingsordningen. Den förhandlingsordning som parterna har byggt upp sedan 1938 är hotad på flera plan. Ett exempel är kravställning om kollektivavtal i offentliga upphandlingar. Den formella friheten för en arbetsgivare att inte ha kollektivavtal har begränsats. Har man inte det så vinner man inga anbud och anställda riskerar att bli utvisade.

Viktiga årtal

1938 Saltsjöbadsavtalet sluts på Grand Hotel i Saltsjöbaden

1969–1970 Gruvstrejk på LKAB som omfattar fler än 4 500 arbetare. Startskottet för en oroligare tid med fler strejker.

1974 LAS, lagen om anställningsskydd, klubbas igenom

1977 MBL, medbestämmandelagen, klubbas igenom

1997 Industriavtalet sluts

2007 Förhandlingar om ett nytt huvudavtal mellan LO, Svenskt Näringsliv och PTK

2009 Svenskt Näringsliv lämnar förhandlingarna om huvudavtalet

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dahl om Kommunals avhopp: ”Mer komplicerat när LO inte håller ihop"

AVTALSRÖRELSEN Kommunal hoppar av LO-samordningen. Mattias Dahl, ansvarig för arbetsgivarfrågor, anser att sprickan inom LO-familjen i första hand är en intern fråga. ”I mina öron är det ett konstigt resonemang. Varför skulle de ha mer när vi inte ens vet vad märket blir.”
NYHET Publicerad:

Höga lönelyft skapar utsatt läge för svensk industri

AVTALSRÖRELSE Inför avtalsrörelsen vill Svenskt Näringsliv se lägre löneökningar än de senaste åren. Bland annat bör arbetsmarknadens parter ta hänsyn till produktiviteten vid lönebildningen, anser vice vd Mattias Dahl.
NYHET Publicerad:

Mattias Dahl: ”Industrin ska sätta märket”

NY PÅ JOBBET Med lång gedigen bakgrund i arbetsgivarsfären är Mattias Dahl rustad för rollen som vice vd och ansvarig för arbetsgivarfrågor. ”Jag gillar förhandlingar, människor och att hitta lösningar. Och att då få vara den som är ytterst ansvarig inom Svenskt Näringsliv är en enorm möjlighet”, säger han.
NYHET Publicerad:

Målen inför avtalsrörelsen 2020 klubbade

ARBETSMARKNAD De privata arbetsgivarnas mål i nästa års avtalsrörelse är lönenivåer, flexibilitet och långsiktighet som värnar konkurrenskraften.
NYHET Publicerad:

Svenska löner ökar för snabbt

ARBETSKRAFTSKOSTNADER Lönerna ökar för snabbt, samtidigt som produktiviteten minskar i Sverige jämfört med övriga Västeuropa. På sikt är utvecklingen inte hållbar, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Debatt: "Värna industrins märke"

AVTALSRÖRELSEN Snart ska avtal som omfattar 2,8 miljoner medarbetare förhandlas fram. Avtalen får stor betydelse för framtida jobb och företagande i Sverige, skriver ordförande Fredrik Persson.
NYHET Publicerad:

Almega jobbar vidare för fler sifferlösa avtal

HALLÅ DÄR Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen. Vad ser ni som viktigast när unga väljer arbetsgivare?
NYHET Publicerad:

Märket är här för att stanna – trots kritik

ARBETSMARKNAD Industrin sätter nivån för löneökningarna. Så har det varit sedan Industriavtalet kom till 1997. Det finns visserligen kritik mot att just industrin ska sätta märket och bestämma löneutvecklingen. Men den konkurrensutsatta industrin bör också i fortsättningen sätta normen, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Hamnkonflikten får oproportionerliga konsekvenser

KONFLIKT Hamnkonflikten är ytterligare bevis på behovet av en förändring av konfliktreglerna, menar vice vd Peter Jeppsson. Hur svåra konsekvenserna blir är svårt att säga i dagsläget. Men redan nu står det klart att skogsindustrin får problem, visar en rundringning.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Riksbanken ska inte lägga sig i avtalsrörelsen

AVTALSRÖRELSEN Riksbanken ska inte lägga sig i avtalsrörelsen. Det menar Peter Jeppsson, vice vd, efter att vice riksbankschef Per Jansson sagt att det vore önskvärt med högre löneökningar i avtalsrörelsen 2020.
NYHET Publicerad:

PTK och Svenskt Näringsliv överens om bättre villkor i omställningsavtal

NYTT AVTAL Betalda studier, ersättning även för den som blivit uppsagd på grund av sjukdom, och sänkta avgifter för företagen. Det är resultatet av en överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv om nya villkor i omställningsavtalet för privatanställda tjänstemän.
NYHET Publicerad:

80 år av samförstånd?

SVENSKA MODELLEN Idag är det 80 år sedan LO och SAF skrev under Saltsjöbadsavtalet. Men hur är det med den så kallade Saltsjöbadsandan i dag? "Som jag ser det finns det tre tydliga hot och ett av dem är kompetensutvisningarna", säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Stoppa lag om tjänstepensionsföretag

PENSION Regeringens förslag till ny lag om reglering av tjänstepensionsföretag får tummen ner av arbetsmarknadens parter. Idag uppvaktar därför LO, PTK och Svensk Näringsliv finansmarknadsminister Per Bolund i hopp om att få honom att skjuta på lagstiftningen.
NYHET Publicerad:

Calmfors utmanar industriavtalet

ARBETSMARKNAD Det är dags att ifrågasätta den konkurrensutsatta industrins roll som lönesättande norm i svenskt näringsliv. Så argumenterade Lars Calmfors, nationalekonom och professor i internationell ekonomi, på ett fullsatt seminarium i Stockholm. Men förslaget fick kritik av både arbetsgivare och fack.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivarna: 6F har fel om lönerna

KONKURRENSKRAFT De fem fackförbunden inom 6F tycker att lönebildningen behöver anpassa sig till nya tider. Därför menar de bland annat att hemmamarknaden måste få större inflytande på det så kallade märket. Men det är fel väg att gå, menar tunga företrädare för arbetsgivarna.
NYHET Publicerad:

Orimligt att arbetsgivarna ska finansiera höjda pensioner

PENSIONER Socialdemokraterna vill höja pensionerna till 70 procent av lönen. Notan ska betalas av arbetsgivarna. ”Det leder till sämre konkurrenskraft och på sikt till lägre pensioner”, säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

”Hamnarnas problem är Sveriges problem”

KONFLIKT ”Sverige är under press”, sa APM Terminals vd Henrik Kristensen vid ett möte med företagare i Göteborgs hamn. Hamnarbetarförbundets ständiga konflikter skapar problem för svenska företag.
NYHET Publicerad:

Konfliktreglerna påverkar svensk konkurrenskraft

ALMEDALEN Sveriges unikt långtgående möjligheter att ta till stridsåtgärder påverkar industrins konkurrenskraft och riskerar på sikt att driva investeringar utomlands. Det menade företrädare för industrins arbetsgivargivarorganisationer under ett Almedalsseminarium om Industriavtalets framtid.
NYHET Publicerad:

Även SKF nobbar Göteborgs hamn

KONFLIKT Hamnkonflikten i Göteborg får fler och fler negativa konsekvenser. Nu meddelar industrijätten SKF Sverige att de styr bort sina leveranser från Göteborgs hamn till tyska hamnar. Även Swedebridge, som samordnar transporter från världens alla hörn, varnar för allvarliga konsekvenser.
NYHET Publicerad:

Företag ryter till om hamnkonflikt

ARBETSMARKNAD Hamnkonflikten i Göteborg har under lång tid tagit vinden ur seglen för många företag. Protester har framförts i det tysta. Nu höjer en rad företag rösten och säger ifrån.