Ny rapport visar: Över 100 varsel i avtalsrörelsen 2016

Svenskt Näringslivs årliga rapport om varsel om stridsåtgärder har kommit i en ny upplaga, Varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad 2011-2016. Bakgrunden till rapporten är att den svenska arbetsmarknaden ofta beskrivs som fredlig jämfört med andra länder. Detta baserat på det förhållandevis låga antalet konfliktdagar. Men att ett nytt kollektivavtal träffas utan konflikt döljer ofta att ett varsel om stridsåtgärder i sig kan vara en kraftig påtryckning att träffa avtal.

– Företagen verkar i hård internationell konkurrens, också på den svenska marknaden. Ett varsel om strejk eller blockad kan i sig riskera kundrelationer och företagens förmåga att producera varor eller utföra tjänster under lång tid, säger Kjell Frykhammar, ansvarig för rapporten på Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv anser därför att måttet konfliktdagar behöver kompletteras för att få en mer nyanserad bild av hur konfliktvapnet används på arbetsmarknaden. Därför har man granskat alla varsel om stridsåtgärder på svensk arbetsmarknad under åren 2011 till och med 2016.

Rapporten redovisar varsel i förbundstvister, det vill säga tvister mellan kollektivavtalsparter, och varsel i övriga eller lokala tvister. Sådana varsel kan påverka företag som har kollektivavtal. Ett aktuellt exempel är Hamnarbetarförbundets avdelning 4 i Göteborg som återkommande har varslat containerhamnföretaget APM Terminals om strejker och blockader – trots att det omfattas av kollektivavtal. Rapporten redovisar däremot inte varsel som syftar till att företag utan avtal ska gå med i en arbetsgivarorganisation och omfattas av kollektivavtal eller träffa hängavtal med facket.

– Vårt fokus i den här rapporten är på varsel som påverkar kollektivavtalsförhandlingarna eller kollektivavtalsbundna företag, säger Kjell Frykhammar.

Under avtalsrörelseåret 2016 lades 122 varsel i förbundstvister och övriga tvister. 102 varsel gällde förbundstvister, och av dem var 92 fackliga varsel. Arbetsgivarna varslade alltså tio gånger, uteslutande som svar på fackliga varsel.

Av de 102 varslen var 47 varsel i primärkonflikter och 55 varsel om sympatiåtgärder. Räknas sympativarsel från Syndikalisterna bort, då de inte är ett kollektivavtalsslutande fackförbund, återstår 23 varsel om sympatiåtgärder.

– Avtalsrörelseåret 2016 innebar varsel om stridsåtgärder på ungefär samma nivå som de jämförbara åren 2012 och 2013, säger Kjell Frykhammar. Då har vi begränsat oss till sådana varsel som lagts av kollektivavtalsparter i förhandlingarna om nya kollektivavtal.

Sedan Svenskt Näringsliv började ge ut sin varselrapport redovisar numera Medlingsinstitutet varsel och stridsåtgärder i tabeller och siffror i institutets årsrapport.

– Det är bra att Medlingsinstitutet gör det. Men vi vill göra än mer för att beskriva hur varslen läggs – de riktas ofta mot industrin trots att industrin har avtal – och hur varslen påverkar inte bara kostnader och avtalsinnehåll utan även relationerna mellan såväl centrala som lokala parter. Den utmaningen får Medlingsinstitutet gärna anta, säger Kjell Frykhammar.