Stridsåtgärder bör vara en sista åtgärd

NYHET Publicerad

INTERVJU Måttet konfliktdagar speglar inte fredligheten på arbetsmarknaden när konflikter sällan är tänkbara för företagen. Även varsel om stridsåtgärder kan skada företagen. Alla möjligheter till förhandlingslösning borde vara uttömda innan facken varslar om stridsåtgärder, menar Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.  

Ola Brinnen
Foto: SÖREN ANDERSSON

Måttet konfliktdagar speglar inte fredligheten på arbetsmarknaden, menar Ola Brinnen.

Vad är problemet med konfliktdagar som mått för fredligheten på arbetsmarknaden?

Statistiken ger inte hela bilden. Det är inte bara utbrutna stridsåtgärder utan även själva varslen som skapar problem för företagen. Arbetsgivare har sällan möjlighet att låta en konflikt bryta ut och varslet i sig kan innebära sådana kostnader att det är jämförbart med en utbruten stridsåtgärd. Varsel räknas inte i statistiken vilket ger sken av att det är fredligare på svensk arbetsmarknad än det i själva verket är. Under det första halvåret 2016 var antalet varsel i nivå med avtalsrörelseåren 2012 och 2013.

Vad är då konfliktregler?

Konfliktregler är de regler som reglerar i vilka situationer det är tillåtet för ett fackförbund eller en arbetsgivarorganisation att genomföra stridsåtgärder.

Varför har vi konfliktregler i Sverige?

Om vi inte hade haft konfliktregler så skulle det vara möjligt för facken att vidta stridsåtgärder när som helst och hur som helst. Då skulle ingen arbetsgivare vara beredd att betala kostnaden för att sluta arbetsfred, eftersom man inte vet när nästa konflikt kan bryta ut. Det skulle bli för dyrt och rättsosäkert – därför måste man reglera hur och när ett fackförbund har rätt att strejka.

Vad finns det för olika slags stridsåtgärder?

Det är framförallt olika former av strejk eller blockad som används av facken. För arbetsgivarna finns lockouten att tillgå som stridsåtgärd, men åtgärden används i praktiken inte för att trappa upp en konflikt eftersom lockouten drabbar arbetsgivarna själva. Om arbetsgivarna varslar är det vanligen i form av spegellockout som innebär lockout av de arbetstagare som redan strejkar. Det är ett sätt för arbetsgivarna att skaffa sig kontroll över konfliktförloppet.

Vad finns det för lagar som reglerar dagens konfliktregler och stridsåtgärder?

I regeringsformen – grundlagen – slås det fast att arbetstagare och arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder, om inte annat följer av lag eller avtal. Den närmare regleringen av konfliktreglerna finns i Medbestämmandelagen, MBL, som kom 1976 och ersatte bl.a. Kollektivavtalslagen från 1928. Konfliktreglerna återfinns under 41-45 §§ i avsnitten om fredsplikt och varsel. Dessa kan ses som inskränkningar av rätten att ta till stridsåtgärder. Ett enkelt riksdagsbeslut räcker för att ändra dessa konfliktregler.

På vilket sätt skiljer sig svenska konfliktregler från andra europeiska länder?

Rätten att vidta stridsåtgärder är universell och skyddas idag av Europakonventionen. Sedan kan de olika länderna ha olika typer av inskränkningar när det kommer till kraven på proportionalitet i stridsåtgärderna eller rätten att varsla om sympatiåtgärder. Just Sverige kännetecknas av att ha extremt generösa konfliktregler, eftersom det idag saknas krav på proportionalitet eller reglering av sympatiåtgärder.

Svenskt Näringsliv vill begränsa möjligheten till sympatiåtgärder och införa en proportionalitetsprincip. Hur kommer det sig?

Sympatiåtgärder utgör ett hot mot den svenska modellen då de kan vidtas trots att en arbetsgivare nyligen köpt arbetsfred genom att ha tecknat ett kollektivavtal. Trots detta kan man kort därefter dras in i en konflikt och det riskerar att underminera förtroendet för kollektivavtalen.

Vi vill även införa en proportionalitetsprincip – det vill säga att en stridsåtgärd måste stå i proportion till den konflikt som pågår mellan parterna. Vi tror att det behövs då arbetslivet har utvecklat sig så att fler arbetsuppgifter idag ofta är koncentrerade till ett fåtal nyckelpersoner på företaget. Då kan facket lättare skapa stora konsekvenser genom att ta ut en eller flera nyckelpersoner i konflikt. Dagens regler är helt enkelt inte anpassade för dagens arbetsliv och kan därför slå extremt hårt mot en arbetsgivare samtidigt som reglerna skapar obalans mellan parterna.

Finns det några andra problem med dagens konfliktregler som du skulle vilja ta upp?

Många av arbetsgivarorganisationerna vill att fackförbunden blir tydligare när de formulerar varsel. Jag tror att man skulle behöva en skärpning i lagstiftningen. Dessutom måste parterna en gång för alla enas om att stridsåtgärderna är systemets ”ultima ratio”, eller det yttersta argumentet. Det vill säga att parterna måste ha uttömt alla möjligheter till förhandlingslösning innan man varslar om stridsåtgärder, avslutar Ola Brinnen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Höga lönelyft skapar utsatt läge för svensk industri

AVTALSRÖRELSE Inför avtalsrörelsen vill Svenskt Näringsliv se lägre löneökningar än de senaste åren. Bland annat bör arbetsmarknadens parter ta hänsyn till produktiviteten vid lönebildningen, anser vice vd Mattias Dahl.
NYHET Publicerad:

Mattias Dahl: ”Industrin ska sätta märket”

NY PÅ JOBBET Med lång gedigen bakgrund i arbetsgivarsfären är Mattias Dahl rustad för rollen som vice vd och ansvarig för arbetsgivarfrågor. ”Jag gillar förhandlingar, människor och att hitta lösningar. Och att då få vara den som är ytterst ansvarig inom Svenskt Näringsliv är en enorm möjlighet”, säger han.
NYHET Publicerad:

Målen inför avtalsrörelsen 2020 klubbade

ARBETSMARKNAD De privata arbetsgivarnas mål i nästa års avtalsrörelse är lönenivåer, flexibilitet och långsiktighet som värnar konkurrenskraften.
NYHET Publicerad:

Välkommet riksdagsbeslut om utökad fredsplikt

ARBETSRÄTTEN Stridsåtgärder mot företag som omfattas av kollektivavtal blir endast tillåtna under vissa förutsättningar. Det röstade riksdagen ja till på tisdagen. Arbetsgivare med kollektivavtal får nu ett bättre skydd, konstaterar vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Svenska löner ökar för snabbt

ARBETSKRAFTSKOSTNADER Lönerna ökar för snabbt, samtidigt som produktiviteten minskar i Sverige jämfört med övriga Västeuropa. På sikt är utvecklingen inte hållbar, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Pilotstrejken äntligen över

ARBETSMARKNAD SAS-strejken är över. Det påstås att avtalet är på det så kallade märket. "Jag kan konstatera att märket för 2019 är på 2,3 procent. För 2020 och 2021 finns ännu inget märke", säger vd Jan-Olof Jacke i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Debatt: "Värna industrins märke"

AVTALSRÖRELSEN Snart ska avtal som omfattar 2,8 miljoner medarbetare förhandlas fram. Avtalen får stor betydelse för framtida jobb och företagande i Sverige, skriver ordförande Fredrik Persson.
NYHET Publicerad:

Välkommet att Lagrådet får yttra sig om konfliktreglerna

ARBETSMARKNAD Regeringen lägger fram ett lagförslag för att begränsa strejkrätten mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal med ett annat fackförbund. "Det är ett välkommet besked från regeringen", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Almega jobbar vidare för fler sifferlösa avtal

HALLÅ DÄR Stefan Koskinen, förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen. Vad ser ni som viktigast när unga väljer arbetsgivare?
NYHET Publicerad:

Märket är här för att stanna – trots kritik

ARBETSMARKNAD Industrin sätter nivån för löneökningarna. Så har det varit sedan Industriavtalet kom till 1997. Det finns visserligen kritik mot att just industrin ska sätta märket och bestämma löneutvecklingen. Men den konkurrensutsatta industrin bör också i fortsättningen sätta normen, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Jacke: Det är utmärkt att parterna enats

HAMNSTREJKEN Den aviserade hamnstrejken är avblåst. "Jag hoppas att överenskommelsen är början till en mer konstruktiv anda", säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Företagen förbereder sig inför hamnstrejk

KONFLIKT Natten till den 6 mars kommer Hamnarbetarförbundet av allt att döma att gå ut i full strejk. Nästan alla svenska hamnar kommer att beröras av strejken, vilket i sin tur påverkar det svenska näringslivet.
NYHET Publicerad:

Hela näringslivet enat i hamnkonflikten

HAMNKONFLIKTEN Hamnarbetarförbundet har i dag varslat om total strejk för sina medlemmar i Sveriges Hamnars medlemsföretag. Hela näringslivet står enat i sitt stöd för Sveriges Hamnar i konflikten med Hamnarbetarförbundet, betonar Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Enat näringsliv stödjer ansvarsfull lockout

HAMNKONFLIKTEN "Hamnarbetarförbundets agerande drabbar hela Sverige. Det skadar näringslivet och vår handel med andra länder. Nu måste detta få ett slut", säger Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs vd.
NYHET Publicerad:

Här är facken som varslar mest

KONFLIKTREGLER Fackförbund utan kollektivavtal varslar mest om konfliktåtgärder. Av 19 varsel från fackliga parter under fjolåret stod Syndikalisterna för 14, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Välkommet besked om ändrade konfliktregler

STREJKRÄTT Svenskt Näringsliv ställer sig bakom förslaget att skynda på lagen om ändrade konfliktregler. "Företag som omfattas av kollektivavtal ska kunna räkna med fredsplikt", säger vice vd Peter Jeppsson.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Hamnkonflikten får oproportionerliga konsekvenser

KONFLIKT Hamnkonflikten är ytterligare bevis på behovet av en förändring av konfliktreglerna, menar vice vd Peter Jeppsson. Hur svåra konsekvenserna blir är svårt att säga i dagsläget. Men redan nu står det klart att skogsindustrin får problem, visar en rundringning.
NYHET Publicerad:

Hamnarbetarförbundet nobbade bud – nu bryter konflikten ut

HAMNKONFLIKTEN Sveriges Hamnar accepterade det bud som parterna i hamnkonflikten fick av medlarna på tisdagen. Men Hamnarbetarförbundet ratar budet. Det innebär att konflikten kommer att bryta ut på onsdag morgon.
NYHET Publicerad:

Jeppsson: Riksbanken ska inte lägga sig i avtalsrörelsen

AVTALSRÖRELSEN Riksbanken ska inte lägga sig i avtalsrörelsen. Det menar Peter Jeppsson, vice vd, efter att vice riksbankschef Per Jansson sagt att det vore önskvärt med högre löneökningar i avtalsrörelsen 2020.
NYHET Publicerad:

PTK och Svenskt Näringsliv överens om bättre villkor i omställningsavtal

NYTT AVTAL Betalda studier, ersättning även för den som blivit uppsagd på grund av sjukdom, och sänkta avgifter för företagen. Det är resultatet av en överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv om nya villkor i omställningsavtalet för privatanställda tjänstemän.