"Förbättra tillgängligheten av offentlig data"

NYHET Publicerad

DIGITALISERING Vissa myndigheter är ibland så osäkra på utlämnande av data att de hellre låter bli. Och för de som lämnar ut så är det ofta dyrt och bökigt med oklara direktiv vad gäller avgifter. Det finns mycket att göra för att förbättra tillgängligheten och att öka återanvändningen av offentlig data, menar Magnus Sjögren, chefsjurist på Bisnode.

Magnus Sjögren, Bisnode

Magnus Sjögren, chefsjurist Bisnode

Sedan 2003 finns EU-regler om hur den offentliga sektorns information ska kunna återanvändas. Direktivet heter re-use of public sector information och kallas PSI-direktivet (se faktaruta). Direktivet uppmuntrar medlemsländerna att i så stor grad som möjligt vidareanvända material som innehas av myndigheterna för att främja öppenhet, databaserad innovation och sund konkurrens. PSI-reglerna är ett av flera regelverk från EU som ska stötta digitaliseringen och det fria flödet av data för ökad tillväxt inom EU.

Ett av de många företag som använder sig av PSI-data idag är Bisnode, som verkar i 18 europeiska länder med Sverige som bas. De upplever att det inom många myndigheter råder viss förvirring kring hur lagen ska tillämpas.

– Jag vill inte uttala mig generellt, för samarbetet med vissa myndigheter fungerar bra, men vi ser dock att inom vissa myndigheter i Sverige finns både osäkerhet och okunskap vad gäller utlämnande av data, och även en disparens mellan myndigheterna om vad de tar betalt för data som vi och andra bolag kan ha nytta av i affärsverksamheten, säger Magnus Sjögren, chefsjurist på Bisnode.

Bisnodes affärsidé är att tolka, förädla och tillhandahålla högkvalitativ så kallad ’smart data’ som möter kunders behov inom en rad olika områden, bland annat kreditgivning och marknadsföring. I viss grad hämtas öppen data som finns tillgänglig på Internet. Men främst hanterar Bisnode data via avtal med myndigheter såsom Bolagsverket, Transportstyrelsen och Lantmäteriet.

– Tillgängligheten på data är i grunden generös i Sverige jämfört med andra länder. I exempelvis kreditupplysningssammanhang finns det få, om ens något, land i världen där man som kreditgivare har tillgång till ett bättre underlag för kreditbedömningar, säger Magnus Sjögren.

Men bra kan bli bättre. Magnus upplever att det inom vissa myndigheter finns en relativt stor osäkerhet och brist på kunskap hos myndigheterna inom öppna data och att prismodeller och avgifter kan skilja sig.

– Vår erfarenhet är att kunskap och kompetens om regelverket inte är på den nivå som det borde vara hos många myndigheter vad gäller PSI-regelverket och utlämnande av data för återanvändning. Det förstår jag till viss del med tanke på att det här inte har varit en del av myndigheternas kärnverksamhet, säger han och fortsätter:

– Inom ett antal myndigheter fungerar det bra och med den svenska offentlighetsprincipen och den allmänna öppenheten så borde vi ha särskilt goda förutsättningar i Sverige för återanvändning av offentlig data och vara ett föregångsland i Europa. Men vi upplever i dagsläget inte att myndigheterna själva har något tydligt incitament att på ett samlat sätt driva frågan om hur offentlig data kan tillgängliggöras på ett användarvänligt sätt som underlättar för näringslivet. 

Även om offentlig data ska vara öppen så är den inte alltid det, enligt Magnus Sjögren.

– Den kan kosta, vara analog och tillgängliggöras med långtgående villkor. Det finns även problem med avgifter och beräkning av avgifter. PSI-lagen skiljer på myndigheter som får ta ut avgifter och myndigheter som har skyldighet att ta ut avgifter. De som får ta ut avgifter får endast ta betalt för marginalkostnaden. Det innebär att kostnaden inte får överstiga kostnaden för att reproducera och lämna ut data. De som får ta ut avgifter får även ta betalt för framställningen samt en rimlig avkastning på gjorda investeringar.

– En av de största utmaningarna för PSI och det fria flödet av data är särskiljningen av persondata från icke-persondata i myndigheternas datamängder, säger han.

– Definitionen av personuppgift i dataskyddsförordningen, GDPR (och PUL) är varje uppgift som direkt eller indirekt kan hänföras till en individ. Direkta personuppgifter är i sig tydliga och lätta att förhålla sig till, som namn och personnummer, men indirekta personuppgifter är ett väldigt vitt begrepp så att nästan allt som har den minsta koppling till en person hamnar under behandling av indirekta personuppgifter, till exempel IP-nummer, registreringsnummer på en bil, kundnummer, eller mobildata. Kan någon med ytterligare information ”nyckla upp” data så att en individ blir identifierbar så är det en personuppgift.

Vad innebär det här för er?
– I den praktiska tillämpningen har vi sett effekten att vissa myndigheter inte vågar lämna ut data för att inte riskera något om de är osäkra. Exempelvis har de flesta myndigheter personnummer som nyckel för sina hanteringar. De har hittills inte alltid haft möjlighet, även om de kanske skulle vilja, att pseudonymisera viss data eftersom det blir en ny behandling hos dem som de själva måste ha legalt stöd för att göra, det vill säga ett stöd i författningstext. Exempelvis så skulle vi och Transportstyrelsen vilja särskilja ägandet av en bil med uppgifterna om själva bilen. Det är inte helt lätt att hantera idag. Motsvarande gäller även avseende till exempel adressdata. Där har Danmark beslutat att lämna ut detta som öppen data.

Efterlyser rådata
Något som skulle underlätta hanteringen av data för Bisnode är att få tillgång till rådata.
– Rådata gör det möjligt för oss att friare skapa de tjänster vi önskar och som efterfrågas. Många gånger hänvisas vi till att köpa vissa typer av paketeringar av data, hela filer eller ”tjänster”, som myndigheterna ofta kallar det. Det blir både bökigare för oss men också dyrare för våra kunder och användare. Störst bekymmer med detta har vi nog med de myndigheter som är avgiftsfinansierade, och som själva har en försäljningsverksamhet. Och till det kommer GDPR-aspekten nu från maj 2018. Det finns helt enkelt mycket att göra för att underlätta för företagen, avslutar Magnus.

Mer läsning:

Statskontoret har i februari 2018 gjort en uppföljning av statliga och kommunala myndigheters arbete med att tillgängliggöra handlingar för vidareutnyttjande.  Läs mer här: http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2018/201802.pdf)

Lina Skandevall

PSI-direktivet

PSI-direktivet från EU-kommissionen syftar till att göra offentlig information mer tillgänglig. Det innebär bland annat att olika aktörer i samhället ska kunna använda offentlig information för att skapa nya produkter och tjänster. PSI-direktivet har gett upphov till den svenska PSI-lagen (Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

GDPR- expert: ”Samtycke har ingen rättslig grund i en beroendeställning”

DATASKYDDSFÖRORDNINGEN Gymnasieskolan som använde kameraövervakning bröt mot dataskyddsförordningen. När det finns en beroendeställning gäller inte samtycke som rättslig grund, menar jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Digitaliseringen av svensk offentlig förvaltning – ett arbete med förhinder?

KOMMENTAR I en OECD:s rapport ställs frågan varför Sverige, trots hög teknisk standard och datamognad, inte förmår använda digitaliseringen för att effektivisera svensk offentlig förvaltning.
NYHET Publicerad:

Plattformsekonomi – vad är det och hur fungerar den?

DATAEKONOMIN I samarbete med fyra medlemsorganisationer – IT och telekomföretagen, Svensk Handel, Teknikföretagen och Visita – höll SN ett seminarium på detta tema den 17 maj. 65 nyfikna deltagare samlades på Europahuset i Stockholm.
NYHET Publicerad:

Så skapas AI du kan lita på

DIGITALISERING Ett 50-tal experter från universitet, näringsliv och civilsamhället har på EU-kommissionens uppdrag arbetat fram ett dokument med riktlinjer för Tillitsfull AI.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Akut att stoppa cyberbrottsligheten – så ska det gå till

IT-SÄKERHET I ljuset av den stora säkerhetsläckan från 1177 Vårdguiden är frågan hur Sverige ska stärka sin IT-säkerhet viktigare än någonsin. På Näringslivets Säkerhetsdelegations årsmöte diskuterades hur svenska företag och myndigheter kan arbeta för att stå emot den växande cyberbrottsligheten.
NYHET Publicerad:

E-faktura närmar sig med stormsteg

DIGITALISERING Tre av fyra småföretag klarar inte att använda e-faktura i affärer med offentlig sektor. ”Vägledningen måste vara tydlig och lättbegriplig”, säger jurist Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

"Ingen pratar om det som redan görs med AI"

AI Just nu pågår det närmast en Tsunami av event om artificiell intelligens, AI, i Bryssel. Det som tas upp är potential för tekniken, behovet av investeringar men också risker med den nya tekniken, berättar Sophia Bengtsson, biträdande Chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor, i samband med att hon var värd för seminariet AI IN PRACTICE som arrangerades tillsammans med IT&Telekomföretagen.
NYHET Publicerad:

Trubbigt biträdesavtal riskerar ge färre anbud

OFFENTLIG UPPHANDLING Sveriges kommuner och landsting, SKL, har tillsammans med SKL Kommentus och Inera arbetat fram en mall för ett personuppgiftsbiträdesavtal som ska kunna användas vid offentlig upphandling. ”Vi är kritiska till att en och samma mall, som kommer att uppfattas som bindande, ska användas i alla olika typer av avtal. Risken är stor att företag då väljer att avstå från att delta i offentlig upphandling med en sämre konkurrens som följd”, skriver juristerna Birgitta Laurent och Carolina Brånby
NYHET Publicerad:

Snabb teknisk utveckling påverkar immaterialrätten

SEMINARIUM Den fjärde industriella revolutionen är här. Förändringarna är så snabba och genomgripande att alla måste skapa sig en förståelse av hur de kan komma att påverka företag och arbetsplatser. Det innebär utmaningar för kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Så fungerar AI i praktiken

SEMINARIUM Artificiell intelligens, AI, är på allas läppar i EU:s huvudstad Bryssel. Seminarier avlöser varandra.
Under Brysselkontorets och It&telekomföretagens evenemang presenterades flera företagsexempel.
NYHET Publicerad:

EU:s plan för artificiell intelligens stärker företagens konkurrenskraft

KOMMENTAR EU:s medlemsländer har presenterat en AI-plan för att främja utveckling och användning av artificiell intelligens. Att stärka AI vad gäller utveckling och användning i Europa är välkommet. Svenskt Näringsliv betonar bland annat betydelsen av ett hållbart och flexibelt regelverk, en investeringsvänlig politik och en infrastruktur av hög kvalitet. 
NYHET Publicerad:

Sverige driver inte digitaliseringen

KOMMENTAR Sverige anser sig vara en av EU:s nio ”digitala frontrunners”. När digitaliseringsministrarna möttes i Wien nyligen blev det uppenbart att Sverige inte är drivande och inte har förstått vikten av ePrivacy-förordningen, skriver jurist Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

”Samtycke ska vara sista utvägen”

ARBETSGIVARDAGEN För ungefär ett halvår sedan trädde EU:s nya dataskyddsförordningen, GDPR, och kompletterande svenska dataskyddsregler i kraft i Sverige. Fortfarande råder viss förvirring och en del missförstånd kring regelverket, konstaterade Svenskt Näringslivs expert Carolina Brånby på ett Arbetsgivardagen i Malmö. Exempelvis är det många som tror att det alltid krävs samtycke för att spara uppgifter. ”Det finns flera andra grunder för att få spara uppgifter, och om möjligt bör man försöka använda någon av dem”, säger Carolina Brånby.
NYHET Publicerad:

Geoblockering förbjuds mitt i julhandeln

NÄTHANDEL Från 3 december i år ska konsumenter och företag få besöka och handla från webbsidor inom hela EU. För dig som är leverantör är det viktigt att ha koll på vad som verkligen krävs. Sanktionsavgifterna i Sverige föreslås få uppgå till max 10 procent av årsomsättningen. 
NYHET Publicerad:

Riktlinjer för den ansvarfullt skapade artificiella intelligensen

KOMMNENTAR Det pågår flera ambitiösa arbeten med att ta fram riktlinjer för hur artificiell intelligens, AI, kan användas på ett etiskt ansvarsfullt sätt. Initiativen tas inom näringslivet. EU-kommissionen har en expertgrupp som jobbar dels med etiska riktlinjer, dels med rekommendationer för att stärka användandet av AI.
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Nu börjar GDPR gälla!

GDPR I GDPR ställs höga krav på ordning och reda i behandlingen av personuppgifter. Den värnar integritetsskydd samtidigt som den också ska garantera fria dataflöden för att stärka innovation, handel och konkurrenskraft. ”Att ordningen är rörig att förstå sig på, håller nog många med om”, säger Carolina Brånby, jurist och policyansvarig på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.