Höga marginalskatter skadar välståndet

NYHET Publicerad

DEBATT Att göra Sverige till ett attraktivt land för högutbildad arbetskraft och talanger är en av våra viktigaste framtidsutmaningar och krävs för att utveckla välståndet. Därför är det nödvändigt att anpassa våra skatter på inkomster, främst marginalskatterna, till internationellt konkurrenskraftiga nivåer, skriver Caroline af Ugglas, Johan Fall och Tobias Krantz.

Caroline af Ugglas, Johan Fall, Tobias Krantz

Vice vd Caroline af Ugglas, avdelningschef skatteavdelningen Johan Fall och chef för utbildning, forskning och innovation Tobias Krantz.

Svenskt Näringsliv föreslår i en ny rapport en reform där den högsta marginalskatten sänks till 42 procent. Genom att avskaffa den så kallade värnskatten och samtidigt sänka statsskatten med 10 procentenheter hamnar skattenivån där, när kommunalskatten på 32 procent inkluderas. Detta är i nivå med snittet i omvärlden.

Dessutom föreslår vi att inkomstgränsen där skattebetalare börjar betala högsta marginalskatt höjs från dagens 52 000 till 80 000 kronor i månaden. Det skulle innebära en halvering av avståndet till motsvarande nivå i våra konkurrentländer där högsta marginalskatt tas ut från runt 110 000 kronor per månad.

Tillsammans med de positiva faktorer som Sverige har på andra områden är vår bedömning att vi med den skattenivån på allvar skulle kunna börja konkurrera om högkvalificerad arbetskraft istället för att som idag passivt se på när företag flyttar ut sina forskningsavdelningar och expanderar i andra länder. Vår analys utifrån gängse forskning och statistik visar också att reformen inte är någon belastning för de offentliga finanserna. 

Debatten om den svenska arbetsmarknaden är intensiv. Men fokus är nästan uteslutande på att växande grupper av lågutbildade, framförallt utrikes födda, alltmer hamnar utanför. Detta är verkligen ett stort och växande problem som kräver lösningar.

Men en annan del av arbetsmarknaden, den för talanger och internationellt högutbildad arbetskraft, har försummats trots att humankapitalet får en allt större betydelse för ekonomin.

Idag är högutbildad och kompetent arbetskraft en central framgångsfaktor.

Kvalificerade medarbetare behövs för att kunna adaptera ny teknologi i landet. De skapar nätverkseffekter genom att samarbeta med motsvarande arbetskraft i andra länder. Dessutom spelar högutbildad arbetskraft stor roll för startandet av nya innovativa företag.

Den internationella konkurrensen om talanger blir därför allt hårdare. Idag studerar omkring fem miljoner studenter i ett annat land än i sitt hemland. Det är dubbelt så många som år 2000 och tre gånger så många som 1990. Internationell forskning visar att högutbildade är mer rörliga över landsgränser. Teknikutveckling, sociala medier och ökade möjligheter att resa bidrar till denna rörlighet.   

En rad studier, som gås igenom i rapporten, visar Sveriges problem på detta område. När utländsk högutbildad arbetskraft bedömer Sverige har vi visserligen fördelar som ”livskvalitet” och god offentlig service. Men skatterna på inkomster sticker ut som en klart negativ faktor.

De höga skatterna påverkar även möjligheten att få fram inhemska talanger. Forskning visar att valet av utbildning påverkas tydligt av utbildningspremien. Sverige har den lägsta utbildningspremien i hela OECD. Detta gäller dessutom före skatt.  

När högutbildad arbetskraft får allt större betydelse för länders välstånd, samtidigt som Sveriges skattepolitik försvårar rekryteringen av talanger är det dags att släppa ideologiska låsningar.

För det första är Sveriges marginalskatter extrema i ett internationellt perspektiv. Bland annat är inkomstgränsen för att betala skatten alldeles för låg. Allt bredare inkomstgrupper får inte ens behålla hälften av en inkomstökning. Med regeringens politik drabbar detta mer än var tredje heltidsarbetare. Inom många yrken är andelen väsentligt större, exempelvis 90 procent bland förskolechefer, 42 procent bland poliser och 46 procent bland specialistsjuksköterskor.

För yrkesgrupper som dessa skulle vår reform kunna betyda mer än vanliga löneökningar. En sjuksköterska med chefsbefattning skulle få en extra tusenlapp varje månad, en polischef skulle få 2000 kronor mer och en genomsnittlig civilingenjör skulle få ut 3000 kronor mer per månad. Framför allt skulle de få behålla väsentligt mer av framtida inkomstökningar, vilket kommer att få starka positiva effekter för arbetsutbudet.

För det andra behövs insikt att dessa höga marginalskatter inte bara försämrar vår konkurrenskraft och attraktivitet, utan också är en dålig affär för statsfinanserna. Förändringar i skattereglerna påverkar dem som beskattas. Detta är en avgörande faktor att ta hänsyn till i alla analyser.

Forskningen visar att Sveriges höga marginalskatter orsakar så stora snedvridningar i ekonomins sätt att fungera att de inte ger några intäkter alls till staten. Vår analys baseras på offentlig statistik och SCB:s vedertagna modell FASIT med detaljerad information på individnivå. Modellen baseras i sin tur på vedertagen forskning om individers beteendeförändringar som en följd av förändrade skatter.

Det handlar om två typer av beteendeförändringar. Dels att berörda grupper arbetar fler timmar (tänk läkaren som gör en extra insats på jobbet istället för att måla om huset), dels att de ökar produktiviteten i de timmar de arbetar (ökad arbetsspecialisering och fortbildning). Dessa effekter har simulerats i modellen ovan. Resultaten visar på ökat arbetsutbud motsvarande 64 000 heltidstjänster vilket ger ett kraftigt ökat skatteunderlag. Därtill ökar svensk BNP med över en procent. Detta skulle räcka till för att behålla balansen i statsfinanserna intakt.

För det tredje är det dags att våga diskutera rättvisan. Klichéer som ”rika borde betala mer” måste skärskådas. Den tiondel som har de högsta inkomsterna står för mer än trettio procent av skatteinbetalningarna. Femtedelen med de högsta inkomsterna står för nästan hälften av skatterna. Och vad är egentligen rättvist? Är det rättvist att en betydande andel av högskoleutbildningarna ger en sämre livslön än en gymnasieutbildning? Är det rättvist att en sjuksköterska med specialistutbildning inte ens får behålla 50 procent av en löneökning? Och hur rättvist blir Sverige om talangerna flyr utomlands, skatteintäkterna sinar och möjligheterna att upprätthålla social välfärd och goda trygghetssystem därmed försämras?

Det finns ett tydligt vägval för framtiden. Det vore ödesdigert att passivt fortsätta se på när företag och högkvalificerade arbetstillfällen lämnar landet. I stället behöver vi komma till insikt om att talanger och högkvalificerad arbetskraft är avgörande för Sveriges framtida välstånd, och anpassa vår politik efter det. Att sänka marginalskatterna till internationellt konkurrenskraftiga nivåer, och sluta straffbeskatta talang, är då ett av de viktigaste stegen.

Artikeln publicerades på DN Debatt den 12 juni 2017.

Artikeln är tidigare publicerad:

 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så mycket har Sverige förlorat på värnskatten

KOMMENTAR Värnskatten har funnits i snart 25 år. Under den tiden har Sverige gått miste om 280 miljoner arbetade timmar, skriver skatteexpert Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Slopad värnskatt påverkar inte inkomstskillnaderna

SKATT "Sverige har relativt små inkomstskillnader och kommer fortsatt att ha det även efter att värnskattens avskaffande", säger skatteexpert Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Krokodiltårar när värnskatten avskaffas

DEBATT Värnskatten ska avskaffas vid årsskiftet, enligt januariöverenskommelsen. Det sänker marginalskatterna och ökar drivkrafterna för utbildning, jobb och företagande, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom och Johan Lidefelt, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Bostadsbristen stoppar nyckelrekryteringar

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Företagen skriker efter arbetskraft, men arbetskraften har inte råd att flytta dit jobben finns. Det kan leda till oöverskådliga konsekvenser för näringslivet och mycket beror på en illa fungerande bostadsmarknad. Men hur kommer man tillrätta med problemen? Det är utgångspunkten i Svenskt Näringslivs nya rapport ”Arbetskraft utan bostäder”.
NYHET Publicerad:

Näringslivstoppar sågar svenska skatter: "På väg åt fel håll"

SKATTER Höga skatter på arbete, ägande och entreprenörskap bromsar Sveriges konkurrenskraft, påpekade tunga näringslivsföreträdare och forskare under ett seminarium i samband med att Näringslivets Skattedelegation firade 100 år. ”Världen förändras och vi kan inte bara nöja oss med att hänga med, vi måste ta täten”, sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
NYHET Publicerad:

Högst skatt i världen – nu ger han upp

SKATT Serieentreprenören Bror Lövbrand fick världens högsta skatt. Nu har han lämnat högskattekommunen Dorotea och tagit jobben med sig. ”Jag orkade inte se ett samhälle raseras”, säger han till Entreprenör.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar skatten på en genomsnittlig lön

SKATTER Vanliga löntagare får i verkligheten inte behålla hälften av lönen, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

”Långliggare” på högskolan ett växande problem

ETT UTMANAT SVERIGE Vilken högskoleutbildning ska jag välja? Det är en fråga som allt fler unga ställer sig. Men de får knappa eller inga svar alls. Information om hur utbildningen påverkar karriär och löneutveckling saknas till stora delar idag. Det är en av de faktorer som förlänger svenska studenters studietid och medför ett allt senare inträde på arbetsmarknaden.
NYHET Publicerad:

Långsamma studenter får lägre pension

ETT UTMANAT SVERIGE Det tar allt längre tid för svenska högskoleutbildade att komma ut på arbetsmarknaden. Det är ett växande samhällsproblem som också är en del i diskussionen om höjd pensionsålder. Att studierna, när de väl kommer igång dessutom tar i snitt sex år att genomföra, är inte rimligt. Det håller studenterna själva med om.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen bör sluta förmedla jobb

ARBETSMARKNAD Arbetsförmedlingen kostar mycket, men ger för klena resultat. Därför föreslår Svenskt Näringsliv en rejäl förändring av myndigheten, som presenteras i den femte rapporten av framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

LIVE: Väl fungerande infrastruktur och transporter

LIVE Livesändning av seminariet "Väl fungerande infrastruktur och transporter" sändes mellan 14:00 och 16:00 30 januari. Se hela seminariet här.
NYHET Publicerad:

Hundratals arbetstimmar förlorade i bilköer

TV Stockholms trafiksituation hindrar effektiviteten hos företagen på grund av bilköer, och bidrar till längre arbetsdagar. ”Det är dags att färdigställa Förbifart Stockholm nu”, säger Robin Seger, vd Cremab.
NYHET Publicerad:

Sänkt skatt ger mer pengar i statskassan

SKATTER Höjs skatten över en viss nivå motverkar den sitt syfte. Då blir det istället mindre pengar till staten. Om den statliga skatten och värnskatten togs bort skulle det vara en helt självfinansierande reform, säger en nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot regeringens nya vårdskatt

SKATT Regeringen vill förmånsbeskatta privat vård som betalas av arbetsgivaren, något som mötts av stark kritik från företagare. 72 procent av remissinstanserna är negativa till förslaget eller avstyrker det helt. "Förslaget är helt feltänkt och kontraproduktivt", säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Höjd arbetsgivaravgift miljonsmäll för företag

ARBETSGIVARAVGIFT Tre företagare vittnar om hur regeringens beslut att fördubbla arbetsgivaravgifterna för ungdomar slår mot resultatet och verksamheten i stort. Det är nedslående siffror som ger illavarslande besked – det kommer att bli betydligt svårare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden i framtiden.
NYHET Publicerad:

Hög marginalskatt skrämmer bort kvalificerad arbetskraft

ALMEDALEN Höga marginalskatter, på upp till 60 procent, gör det allt svårare att rekrytera unga talanger till svenska företag. Viljan att utvecklas och vidareutbilda sig i yrkeslivet hämmas likaså. Lägre skattenivåer gör Sverige mer konkurrenskraftigt, konstaterade nationalekonom Johan Lindefelt.
NYHET Publicerad:

"Schabbla inte bort guldläget, regeringen"

DEBATT Regeringens företagarfientliga skattepolitik schabblar bort ett guldläge istället för att utnyttja det. Skattehöjningar på 80 miljarder kronor har lagts fram under mandatperioden, bland andra flygskatten och entreprenörsskatten. Det slår hårt mot konkurrenskraften och företagandet. Ansvaret vilar tungt på det politiska systemet, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Jobbmål kräver radikala reformer

ENKLA JOBB Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det förutsätter 340 000 nya jobb. För att de ska skapas krävs genomgripande åtgärder, anser vd Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Sänkt skatt ger mer kvalificerad arbetskraft

WEBB-TV Locktoner från svenska företag biter inte på högutbildade. De väljer att jobba i andra länder. För att rekrytera och behålla talanger krävs lägre skatt på arbete, visar den tredje rapporten i framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

Höga marginalskatter skadar välståndet

DEBATT Att göra Sverige till ett attraktivt land för högutbildad arbetskraft och talanger är en av våra viktigaste framtidsutmaningar och krävs för att utveckla välståndet. Därför är det nödvändigt att anpassa våra skatter på inkomster, främst marginalskatterna, till internationellt konkurrenskraftiga nivåer, skriver Caroline af Ugglas, Johan Fall och Tobias Krantz.