Företagsamma forskares tips: "Våga ta risker"

NYHET Publicerad

FORSKNING Thomas och Helena Edlund är vinnarna av Baltics samverkanspris för deras arbete med nyttiggörande av forskning. Forskarparet driver företaget Betagenon som gör diabetesläkemedel. ”För att lyckas tror jag att man behöver hoppa av det akademiska och driva företaget själv”, säger Thomas Edlund.

Helena och Thomas Edlund
Foto: Mattias Pettersson

2001 bildade forskarna Thomas och Helena Edlund företaget Betagenon som utvecklar nya läkemedel för att behandla typ 2 diabetes, och andra sjukdomar kopplade till stillasittande och övervikt. Båda har mångårig erfarenhet av forskning och är internationellt kända inom området. Nu har de kammat hem Baltics samverkanspris för nyttiggörande av forskning.

Thomas Edlund, grattis till utmärkelsen. Hur känns det?

– Jo det är roligt, men egentligen spelar priser inte så stor roll.

Hur har ni arbetat för kombinera forskning med företagande?

– Jag har vissa åsikter om hur det måste gå till. Jag är 80 procent tjänstledig från min professur och det tror jag att man måste vara. Det finns många forskare som gör fel genom att ha en idé som det sedan startas ett företag runt. Men forskaren tar själv ingen risk, utan fortsätter inom akademin och låter andra mer juniora personer sköta företaget. Det brukar inte fungera inom life science.

– Det svåra inom Biotech är att gå hela vägen, och för att lyckas med det tror jag att man behöver hoppa av det akademiska och driva företaget själv.

Du menar att det är viktigt att frigöra tid?

– Ja, men också att om man tror på något måste man våga ta risken och satsa på det. Vi är aktiva inom life science, vilket gör att det är extra utmanande.

På vilket sätt är det utmanande?

– För att lyckas måste man vara världsledande inom sitt forskningsområde. Det går inte att sitta på kammaren och drömma ihop någonting. De stora läkemedelsföretagen är dina kunder, men också dina konkurrerenter. Så man måste vara bättre än dem, mera kreativ och flexibel, men med en bråkdel av resurserna.

Hur gör ni det?

– För det första behöver man 20 till 30 års erfarenhet av grundforskning inom området och en unik idé som de stora företagen inte har, även om man konkurrerar direkt på samma läkemedelsmål. Man får vara snål och ha ett litet, kompakt gäng som kör.

– Vi har hållit oss borta från alla institutioner som sysslar med kommersialisering av forskning och istället kört själva. Biologi är ett så komplext område, och då fungerar inga färdiga formler för kommersialisering.

Varför ville ni kommersialisera er forskning?

– Jag har varit verksam i USA under en lång tid och såg att det går, men att man får göra på ett helt annat sätt än man gör i Sverige. Och med åldern kände jag sedan att jag inte kunde komma så mycket längre inom vetenskapen och att jag behövde en utmaning.

– Det var också mycket för att visa att det går att skapa ett företag inom life science som är globalt ledande, men då krävs det att man tänker själv och inte bara gör det som förväntas av en.

Fakta:

I januari 2009 inrättade Umeå universitet Baltics samverkanspris, på 100 000 kronor med två inriktningar: entreprenörspriset och det populärvetenskapliga priset.

Priset med entreprenörskapsinriktning ges till en vid Umeå universitetet verksam lärare eller forskare som under det gångna året gjort värdefulla insatser inom ramen för samverkansuppgiften, särskilt när det gäller att nyttiggöra forskningsresultat.

Källa: Umeå universitet

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Viktiga förslag för svensk forskning från Liberalerna”

KOMMENTAR Liberalerna presenterar ett reformpaket för att Sverige ska ta igen förlorad mark inom forskning och utveckling. Bra, att partiet lyfter viktiga framtidsfrågor för svensk ekonomi och välstånd, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskning får inte tappa näringslivsfokus

KOMMENTAR Signaler om minskat inflytande för näringslivet i EU:s forskningsprogram oroar. Det borde vara tvärtom. Annars riskerar Europa att hamna på efterkälken i jämförelse med omvärlden, anser Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Europeisk forskningspolitik måste vässas

KOMMENTAR Samarbetet med europeiska universitet och högskolor gör svenska företag mer konkurrenskraftiga. Därför bör EU:s forskningsambitioner öka kraftigt, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning, innovation, i UNT.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Europa måste trycka plattan i mattan

KOMMENTAR Forskning och innovation sker i allt större utsträckning i östra Asien. Europa riskerar att bli omkört. Därför är det viktigt att EU:s nästa ramprogram för forskning prioriterar rätt, skriver Emil Görnerup, ansvarig för forsknings- och innovationspolitiska frågor.
NYHET Publicerad:

Topptalang hotas av utvisning

ARBETSKRAFTSINVANDRING När iranska Nina forskade vid KTH handplockades hon av företagaren Rutger Gyllenram. Efter flera år i Sverige hotas hon nu av utvisning på grund av en minimal administrativ miss. ”Nina har en kompetens som är helt unik och vital för mitt företag. Istället för att ta tillvara den, hotas hon med utvisning”, säger Rutger Gyllenram.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Snäv forskningspolitik missar målet

FORSKNING I forskningspropositionen finns flera positiva nyheter. Men det saknas en sense of urgency, anser Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv. ”Huvudintrycket är att regeringen har mycket mer att göra för att den negativa trenden ska vändas.”
NYHET Publicerad:

Företagsamma forskares tips: "Våga ta risker"

FORSKNING Thomas och Helena Edlund är vinnarna av Baltics samverkanspris för deras arbete med nyttiggörande av forskning. Forskarparet driver företaget Betagenon som gör diabetesläkemedel. ”För att lyckas tror jag att man behöver hoppa av det akademiska och driva företaget själv”, säger Thomas Edlund.