Sverige behöver en samlad FoU-politik

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Ett forskningspolitiskt helhetsgrepp fokuserar på forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Samtidigt måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

”Forskningspolitiska propositioner – blev det som politiken tänkte?” Det var temat för ett seminarium som Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo) arrangerade i riksdagen i förra veckan.

Närmare bestämt riktades fokus mot de två propositioner som lämnades 2004 respektive 2008, den första av en socialdemokratisk regering, den andra av en alliansregering. Jag var inbjuden att ge synpunkter från ett näringslivsperspektiv.

Det finns naturligtvis flera skillnader mellan de två forskningspolitiska propositionerna. 2004 års proposition författades av företrädare för ett parti som fram till dess hade suttit vid makten i ett decennium. ”Målen för regeringens forskningspolitik ligger fast”, konstaterades exempelvis inledningsvis. Alliansregeringens första proposition hade ett annat, mindre ”förvaltande”, anslag.

Alliansregeringens förslag innehöll också en avsevärd höjning av nivån avseende anslag till offentlig forskning. Likaså innehöll 2008 års proposition tydliga förslag om att en del av de forskningsmedel som fördelas mellan lärosätena borde utsättas för konkurrens: fördelning skulle ske utifrån särskilt utpekade indikatorer.

Ändå skulle jag vilja påstå att likheterna närmast är mer slående än skillnaderna. Vikten av kommersialisering och nyttiggörande går som en röd tråd genom båda propositionerna, båda regeringsförslagen innehåller tankar om strategiska satsningar och stärkt konkurrenskraft är ett viktigt ledmotiv.

I forskningspolitiken generellt har det naturligtvis funnits inte obetydliga meningsskiljaktigheter mellan främst socialdemokraterna å ena sidan och alliansen å den andra vid sidan av de skillnader som forskningspropositionerna har gett uttryck för. Det gäller exempelvis synen på lärosätenas autonomi samt vissa andra styrnings- och ledningsfrågor.

Ändå är det min bedömning att det går att urskilja tre väsentliga utvecklingslinjer som tyder på stegvis reformism, att ny politik bygger på tidigare förd politik, snarare än abrupta omkastningar. För det första har det skett en gradvis höjning av ambitionen när det gäller ekonomiska tillskott till svensk forskning.

För det andra har de strategiska satsningarna successivt fått ett större utrymme i politiken. Fokus har skiftat men att vissa områden getts mer uppmärksamhet är en tydlig trend. Nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat har fått en allt mer framträdande roll.

För det tredje har synen på forskningspolitik förändrats. Tidigare var de forskningspolitiska propositionerna snävare till karaktär och omfång. Undan för undan har propositionerna tagit ett bredare grepp. 2008 års proposition hade också ett tydligt innovationsperspektiv. Enligt min uppfattning bör den utvecklingen fortsätta. Svensk forskningspolitik bör fortsätta att breddas. Skälen därtill är starka.

Sverige och Europa står inför en mycket tuff global konkurrens. Det internationella ekonomiska och akademiska landskapet förändras snabbt. EU investerar idag mindre i forskning och utveckling, mätt som andel av BNP, än både Kina och USA. Södra och östra Asien står för 40 procent av alla forskningsinvesteringar; EU:s andel är bara hälften så stor. Sett över en tioårsperiod har näringslivets investeringar i forskning i Sverige fallit som andel av BNP.

De flesta centrala aktörer i svensk samhällsdebatt är överens om att Sverige ska konkurrera i den nya globala ekonomin med kunskap, med att våra varor och tjänster har så högt kunskapsinnehåll som möjligt. Om Sverige ska klara det krävs högt reformtempo och att vi tar ett helhetsgrepp på svensk forskning. Politiken måste ta ytterligare ett steg i sin utveckling: från forskningspolitik via forsknings- och innovationspolitik till en samlad politik för forskning och utveckling.

Vad avses då med en samlad FoU-politik? Det är för det första en politik som riktar fokus också mot den forskning som bedrivs i näringslivet och samhället utanför lärosätena och de offentliga forskningsinstitutionerna. Huvuddelen av svensk forskning bedrivs ute i företagen, merparten av Sveriges forskare jobbar i näringslivet och de största resurserna på forskning och utveckling satsas av företag. Villkoren för den forskningen måste få skärpt uppmärksamhet liksom betydelsen av samspelet mellan privat finansierad och bedriven forskning å ena sidan och offentligt finansierad och driven forskning å den andra. För det fordras ett politiskt perspektivskifte.

För det andra behövs ett politiskt helhetsperspektiv. När förutsättningarna för svensk forskning analyseras och förslag till åtgärder lämnas måste synsättet vara brett och inkludera många politikområden, inte bara utbildning och forskning. Om Sverige ska vara ett attraktivt land för internationella talanger räcker det exempelvis inte med att staten satsar betydande resurser på lärosätena; det är också viktigt att de skatter som talangerna betalar framstår som rimliga. Lägre marginalskatter har därigenom, exempelvis, en naturlig plats i en samlad FoU-politik. Men det har också åtgärder inom närings-, bostads- och arbetsmarknadspolitiken.

Jag skulle därför önska att kommande regeringar tar ett tydligare helhetsgrepp på Sveriges ställning som forsknings- och företagarnation – att regeringen mer noggrant resonerar och prioriterar mellan olika åtgärder för att stärka Sveriges attraktivitet och konkurrenskraft. Vad är viktigt nu och under de kommande åren? Är det fortsatta ökningar av anslagen till lärosätena? Satsningar på att bygga utbildningsväsendet från grunden genom förstärkningar exempelvis i grundskolan? Krävs skattejusteringar för att se till att fler av de allra skarpaste hjärnorna väljer Sverige framför andra länder? Det är dags för en samlad svensk FoU-politik.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Allvarlig kompetensbrist hotar svensk forskning

KOMMENTAR IVA har presenterat en ny FoU-barometer. Den visar på en skriande kompetensbrist bland svenska forskningsföretag. Fyra av tio företag uppger att det är svårt eller mycket svårt att få tag på forskande personal, enligt undersökningen.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.