EU:s klåfingrighet hotar svensk lönebildning

NYHET Publicerad

EU Arbetsmarknadsfrågorna klättrar allt högre upp på EU:s agenda, trots att det är ett område där förutsättningarna är så olika. ”Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler”, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor i Bryssel.

Gabriella Sebardt

Regler kring arbetsmarknaden ska vara trögrörliga, anser Gabriella Sebardt. "Vi behöver inte ha så bråttom. Kör vi för hårt riskerar vi i stället att skapa sprickor."

Den 1 december tillträdde den nya EU-kommissionen under Ursula von der Leyens ledning. Redan i somras när hon utsågs till ny ordförande stod det klart att kommissionen kommer att föreslå lagstiftning om en europeisk minimilön och lägga fram en handlingsplan för att genomföra den sociala pelaren.  

– Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler. En anledning till att EU inte har rätt att lagstifta i alla frågor på det socialpolitiska området är att förutsättningarna skiljer sig så mycket länder emellan att det inte blir effektivt. Medlemsstaterna vill heller inte släppa ifrån sig makten över de här frågorna, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor för Svenskt Näringsliv i Bryssel. 

Den svenska modellen där arbetsgivare och fack bestämmer över löner och villkor via kollektivavtal har hittills varit mycket framgångsrik sett till utfallet. På kontinenten är bilden mer varierad, bland annat har 22 europeiska länder redan någon form av lagstadgad minimilön. Det är framför allt i de nordiska länderna som det saknas och där reglering via kollektivavtalsförhandlingar dominerar. 

Genom att öppna för politisk inblandning riskerar våra nordiska modeller att undermineras, konstaterar hon. 

– Förståelsen för det vi gör finns tyvärr inte fullt ut. Vad är incitamentet att förhandla om det inte går att ge och ta på alla områden, och därmed också ta ansvar för uppgörelserna? Även om vår arbetsmarknad skulle gå åt det hållet i framtiden så vill vi förfoga över den utvecklingen själva. 

I många medlemsländer är det sällan bristen på regler som är problematisk utan bristen på efterlevnad och konkurrens från aktörer som struntar i de regler som finns, poängterar hon. 

Fri rörlighet är en av EU:s hörnstenar och under 2019 skapades en europeisk arbetsmyndighet för att stötta EU-länderna i frågor som rör arbete över gränserna. Men ambitionerna verkar vara att på sikt skapa en inre arbetsmarknad med gemensamma spelregler utan nationella begränsningar, på samma sätt som för varor och tjänster, enligt Gabriella Sebardt. Detta trots att EU:s fördrag sätter tydliga gränser för vad som kan beslutas på EU-nivå inom arbetsmarknadsområdet.  

En av knäckfrågorna är genomförandet av den europeiska sociala pelaren för sociala rättigheter. Den inte är rättsligt bindande men innehåller 20 principer formulerade som rättigheter. Principerna handlar om att ge människor lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, samt social trygghet och integration. 13 av dem berör företag i egenskap av arbetsgivare.  

Den sociala pelaren ska fungera som en kompass för ökad konvergens men också som en referensram för EU:s granskning av medlemsländernas sysselsättnings- och socialpolitik, och för att driva på reformprocesser på nationell nivå. Målbilden är det få som motsätter sig men Svenskt Näringsliv är kritiskt till de förslag som lagts fram för att förverkliga pelaren. 

– I genomförandet fokuserar EU på fel saker. Dagens sociala problem i Europa beror inte på avsaknad av arbetsmarknadsregleringar och andra sociala rättigheter, utan på bristen av global konkurrenskraft som genererar välstånd som sedan kan fördelas i form av sociala rättigheter. 

Ursula von der Leyen har även tankar på någon form av gemensam europeisk arbetslöshetsåterförsäkring, men Gabriella Sebardt tror snarast att det skulle riskera att skapa slitningar mellan länderna.  

– Vartefter vi får större rörlighet uppstår praktiska problem med bland annat socialförsäkringssystemen, men i och med att länderna har så olika system och ersättningsnivåer krävs det försiktighet i hanteringen. Annars uppstår det lätt protektionism. 

När det gäller företagen vill de ha stabila förutsättningar och förutsebarhet, men när lösningen så ofta är ny lagstiftning blir det allt svårare för dem att veta hur de ska göra rätt, konstaterar hon. 

– Om det hela tiden blir politiska kompromisser och man håller på och lappar, lagar och lägger till är det svårt att veta vad som gäller. Utöver bättre konsekvensanalyser borde alla nya regelverk stresstestas för att se om de fungerar i praktiken. 

Som exempel nämner hon utstationering. Innan tillämpningsdirektivet hunnit utvärderas reviderades utstationeringsdirektivet vilket har lett till stor förvirring.

– Det är svårt att veta vad som gäller när det träder i kraft i sommar, till exempelvis vad gäller reglernas retroaktivitet och nya definitioner i förhållande till tidigare praxis. 

Framåt efterfrågar Gabriella Sebardt en större mognad i den politiska processen och att politiker ser vad som är realistiskt och vågar prioritera. Regler kring arbetsmarknaden ska vara trögrörliga för att det ska fungera, påpekar hon. 

– Vi behöver inte ha så bråttom. Kör vi för hårt riskerar vi i stället att skapa sprickor. Att britterna lämnar är ett uttryck för ett stort misslyckande för ett projekt som i övrigt framgångsrikt har skapat välstånd och fred i Europa. Det vore olyckligt om fler såg liknande alternativ. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Överlever företagen har fler ett jobb att gå till”

ARBETSMARKNAD Svensk arbetsmarknad är i gungning. Arbetslösheten ökar rekordartat, visar Arbetsförmedlingens senaste prognos. ”Det är viktigt att företagen överlever krisen, så att så många som möjligt har ett jobb att gå till”, säger chefekonom Bettina Kashefi.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.