EU:s klåfingrighet hotar svensk lönebildning

NYHET Publicerad

EU Arbetsmarknadsfrågorna klättrar allt högre upp på EU:s agenda, trots att det är ett område där förutsättningarna är så olika. ”Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler”, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor i Bryssel.

Gabriella Sebardt

Regler kring arbetsmarknaden ska vara trögrörliga, anser Gabriella Sebardt. "Vi behöver inte ha så bråttom. Kör vi för hårt riskerar vi i stället att skapa sprickor."

Den 1 december tillträdde den nya EU-kommissionen under Ursula von der Leyens ledning. Redan i somras när hon utsågs till ny ordförande stod det klart att kommissionen kommer att föreslå lagstiftning om en europeisk minimilön och lägga fram en handlingsplan för att genomföra den sociala pelaren.  

– Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler. En anledning till att EU inte har rätt att lagstifta i alla frågor på det socialpolitiska området är att förutsättningarna skiljer sig så mycket länder emellan att det inte blir effektivt. Medlemsstaterna vill heller inte släppa ifrån sig makten över de här frågorna, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor för Svenskt Näringsliv i Bryssel. 

Den svenska modellen där arbetsgivare och fack bestämmer över löner och villkor via kollektivavtal har hittills varit mycket framgångsrik sett till utfallet. På kontinenten är bilden mer varierad, bland annat har 22 europeiska länder redan någon form av lagstadgad minimilön. Det är framför allt i de nordiska länderna som det saknas och där reglering via kollektivavtalsförhandlingar dominerar. 

Genom att öppna för politisk inblandning riskerar våra nordiska modeller att undermineras, konstaterar hon. 

– Förståelsen för det vi gör finns tyvärr inte fullt ut. Vad är incitamentet att förhandla om det inte går att ge och ta på alla områden, och därmed också ta ansvar för uppgörelserna? Även om vår arbetsmarknad skulle gå åt det hållet i framtiden så vill vi förfoga över den utvecklingen själva. 

I många medlemsländer är det sällan bristen på regler som är problematisk utan bristen på efterlevnad och konkurrens från aktörer som struntar i de regler som finns, poängterar hon. 

Fri rörlighet är en av EU:s hörnstenar och under 2019 skapades en europeisk arbetsmyndighet för att stötta EU-länderna i frågor som rör arbete över gränserna. Men ambitionerna verkar vara att på sikt skapa en inre arbetsmarknad med gemensamma spelregler utan nationella begränsningar, på samma sätt som för varor och tjänster, enligt Gabriella Sebardt. Detta trots att EU:s fördrag sätter tydliga gränser för vad som kan beslutas på EU-nivå inom arbetsmarknadsområdet.  

En av knäckfrågorna är genomförandet av den europeiska sociala pelaren för sociala rättigheter. Den inte är rättsligt bindande men innehåller 20 principer formulerade som rättigheter. Principerna handlar om att ge människor lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, samt social trygghet och integration. 13 av dem berör företag i egenskap av arbetsgivare.  

Den sociala pelaren ska fungera som en kompass för ökad konvergens men också som en referensram för EU:s granskning av medlemsländernas sysselsättnings- och socialpolitik, och för att driva på reformprocesser på nationell nivå. Målbilden är det få som motsätter sig men Svenskt Näringsliv är kritiskt till de förslag som lagts fram för att förverkliga pelaren. 

– I genomförandet fokuserar EU på fel saker. Dagens sociala problem i Europa beror inte på avsaknad av arbetsmarknadsregleringar och andra sociala rättigheter, utan på bristen av global konkurrenskraft som genererar välstånd som sedan kan fördelas i form av sociala rättigheter. 

Ursula von der Leyen har även tankar på någon form av gemensam europeisk arbetslöshetsåterförsäkring, men Gabriella Sebardt tror snarast att det skulle riskera att skapa slitningar mellan länderna.  

– Vartefter vi får större rörlighet uppstår praktiska problem med bland annat socialförsäkringssystemen, men i och med att länderna har så olika system och ersättningsnivåer krävs det försiktighet i hanteringen. Annars uppstår det lätt protektionism. 

När det gäller företagen vill de ha stabila förutsättningar och förutsebarhet, men när lösningen så ofta är ny lagstiftning blir det allt svårare för dem att veta hur de ska göra rätt, konstaterar hon. 

– Om det hela tiden blir politiska kompromisser och man håller på och lappar, lagar och lägger till är det svårt att veta vad som gäller. Utöver bättre konsekvensanalyser borde alla nya regelverk stresstestas för att se om de fungerar i praktiken. 

Som exempel nämner hon utstationering. Innan tillämpningsdirektivet hunnit utvärderas reviderades utstationeringsdirektivet vilket har lett till stor förvirring.

– Det är svårt att veta vad som gäller när det träder i kraft i sommar, till exempelvis vad gäller reglernas retroaktivitet och nya definitioner i förhållande till tidigare praxis. 

Framåt efterfrågar Gabriella Sebardt en större mognad i den politiska processen och att politiker ser vad som är realistiskt och vågar prioritera. Regler kring arbetsmarknaden ska vara trögrörliga för att det ska fungera, påpekar hon. 

– Vi behöver inte ha så bråttom. Kör vi för hårt riskerar vi i stället att skapa sprickor. Att britterna lämnar är ett uttryck för ett stort misslyckande för ett projekt som i övrigt framgångsrikt har skapat välstånd och fred i Europa. Det vore olyckligt om fler såg liknande alternativ. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så blir fler nöjda med sin lön

MOTIVATION Almega och Kommunal har tillsammans jobbat fram stöd för att fler arbetsplatser ska använda avtalens möjligheter till individuell lönesättning fullt ut. Största vinsten är att fler medarbetare blir nöjda med sin lön, enligt Per Östlund på Almega.
NYHET Publicerad:

Här väger pålitlighet tungt i lönesättningen

INDIVIDUELL LÖN Ett starkt fokus på värderingar är det som ligger bakom en stor del av fastighetsbolaget Atrium Ljungbergs framgångar. Det gäller även lönesättningen. ”När vi mäter beteenden och inte bara affärsresultat får vi ett långsiktigt resultat”, säger vd:n Annica Ånäs.
NYHET Publicerad:

Duktiga medarbetare spräcker lönemodellen

STRATEGI När lönesystemet satte stopp för att belöna de kollektivanställda på ett bra sätt införde industriföretaget Gnutti Carlo Sweden i stället individuella löner, som för tjänstemännen. ”Det tar tid och det kräver mod, men det är absolut inte omöjligt”, säger hr-chefen Bodil Alvarsgård.
NYHET Publicerad:

Bättre dialog med statligt tillsvidareavtal

HALLÅ DÄR Lena Emanuelsson, förhandlingschef på Akavia. Du är ordförande för Saco-S som förhandlar för akademiker i staten med ett tillsvidareavtal utan siffror. Varför är det viktigt med ett tillsvidareavtal?
NYHET Publicerad:

EU:s klåfingrighet hotar svensk lönebildning

EU Arbetsmarknadsfrågorna klättrar allt högre upp på EU:s agenda, trots att det är ett område där förutsättningarna är så olika. ”Det är väldigt tokigt att trycka på alla länder samma regler”, säger Gabriella Sebardt, som arbetar med EU-arbetsrättsliga frågor i Bryssel.
NYHET Publicerad:

Lönemodellen öppnar nya karriärvägar

KOMPETENS Genom att koppla lönemodellen till tydliga karriärvägar vill Swecon attrahera de hett eftertraktade serviceteknikerna. Lönesamtalet handlar mindre om teknisk kompetens och mer om personlig utveckling, kundfokus och ansvar, enligt hr-chefen Eva Hedman.
NYHET Publicerad:

Så får Ericsson ihop lönepusslet

STRATEGI Att ha en gemensam global löneprocess samtidigt som löner och villkor måste vara konkurrenskraftiga lokalt är en utmaning. Det konstaterar Annika Wedberg som arbetar med lön och belöning på Ericsson. Här berättar hon hur företaget gör för att ta fram den bästa lösningen.
NYHET Publicerad:

Pensionen viktig lönefråga

LÖNEBILDNING I takt med att löneökningen får mindre betydelse blir pension och arbetstider desto intressantare. Med den svenska modellen kan parterna själva anpassa villkoren så länge det ryms inom arbetsgivarens totala kostnader, enligt Irene Wennemo på Medlingsinstitutet.
NYHET Publicerad:

”Rak feedback är aldrig brutal” 

HALLÅ DÄR Elizabeth Kuylenstierna, ledarskapskonsult och författare av boken Framgång med feedback. Varför är det så viktigt?
NYHET Publicerad:

Så ökar förståelsen för den nya lönen

INDIVIDUELLA LÖNER AFA Försäkring inför ett nytt samtal i löneprocessen där medarbetaren får uttrycka sina förväntningar inför lönesamtalet för chefen. ”Vi undviker missförstånd när chef och medarbetare är på samma våglängd”, säger Jens Danielsson, ansvarig för lönebildning och förmåner.
NYHET Publicerad:

Så blir företagen fortsatt attraktiva

INTERNATIONELLA AFFÄRER Handel, investeringar och innovation genomgår dramatiska förändringar världen över. Svenska företag bör ta tag i taktpinnen för att inte tappa konkurrenskraft. ”Det går så fort och staten vet inte vad den ska göra. På nationell nivå är det offentliga dåligt koordinerat”, säger konsulten Mikael Román.
NYHET Publicerad:

Större lönelyft till högpresterare – utan höjd totalkostnad

INDIVIDUELLA LÖNER För ett år sedan ändrade Alektum Group sin löneprocess från grunden. Samtidigt som medarbetarnas prestationer nu bedöms enligt samma modell har cheferna fått större frihet att sätta lönenivåerna, enligt Erik Hamberg som ansvarar för löner och förmåner i koncernen.
NYHET Publicerad:

Så tar du kontroll över lönesnacket

MOTIVATION Risken för feltolkningar och missnöje är stor när medarbetare jämför löner med varandra. Men genom att ta kontroll över öppenheten kring löner kan arbetsgivare öka de anställdas motivation och engagemang, enligt hr-konsulten Marie Wikander.
NYHET Publicerad:

Hög lön inte i topp på talangens önskelista

KOMPETENS Lönen är en viktig faktor för unga när de väljer arbetsgivare, men den är långt ifrån viktigast. ”Det som avgör är värderingar, företagskulturen och ledarskapet”, säger Anna Stenberg, grundare av Women Executive Search, Wes.
NYHET Publicerad:

Lönesättning: Här är chefens största utmaningar

LEDARSKAP Cheferna har en central roll vid individuell lönesättning och det viktigt att de har rätt förutsättningar för att kunna göra det som förväntas av dem. Men vad behöver de? En svensk studie som gjorts av hur cheferna upplever lönesättningen visar på flera utmaningar.
NYHET Publicerad:

Så är arbetsplatsen som passar alla

ARBETSMILJÖ Nyanländ eller funktionsnedsättning spelar ingen roll. Här är projektet som skapar arbetsplatser med bra villkor för alla, samtidigt som företagen är framgångsrika.
NYHET Publicerad:

Är vi redo för framtidens arbetsmarknad?

FREDAGSKRÖNIKA Trots att vi vet hur trenderna ser ut återstår frågan, hur ska vi egentligen rusta oss för framtiden? I dagens fredagskrönika skriver Christina Riksén om hur vi förbereder oss för framtidens arbetsmarknad.
NYHET Publicerad:

Lönesättningen får alla att dra åt samma håll

STRATEGI Individuella löner säkrar ABB Sveriges fortsatta utveckling. Nyckelfaktorn är att cheferna är kompetenta och vågar differentiera, enligt HR-direktören Maria Brithon.
NYHET Publicerad:

Många mål får strategin att gå i baklås

MÅLSTYRNING Tio procent av alla strategier som tas fram genomförs. Här ger David Holmberg, expert inom målstyrning, sina bästa tips på bästa för att få hela verksamheten att följa strategin som har satts upp.
NYHET Publicerad:

Flexibilitet viktigare än lön för unga

REKRYTERING Inom tio år utgör millennials, de som är födda 1983–1994, en fjärdedel av den tillgängliga arbetskraften. De är mer benägna att ta ett jobb med flexibla arbetstider än ett jobb med högre lön, enligt Peter Adielsson, konsult på Willis Towers Watson.