Infrastruktursatsning omgärdad av orosmoln

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen vill satsa pengar på underhåll av järnvägen. Ansatsen är bra, men skapar oro i näringslivet vad gäller transporter och resor, skriver Mårten Bergman, infrastrukturexpert.

Tågräls

Tyvärr är förutsättningarna i nuläget dåliga för att styra underhållspengar dit de gör störst nytta, anser Mårten Bergman, Svenskt Näringsliv.

Foto: Anders Wiklund/SCANPIX

När regeringen nu väljer att göra en budgetsatsning på infrastrukturen, är det ur näringslivets perspektiv välkommet att de befintliga anläggningarna prioriteras, snarare än nya stora projekt. Det är i tågtrafiken som problemen i dag är mest akuta. Därför är det rätt att merparten av tillskottet avsätts för järnvägen.

Men tillskottet till drift och underhåll på 3,7 miljarder kronor 2019 och 4 miljarder kronor 2020 ligger långt fram i tid och motsvarar inte behoven. Trafikverket har beräknat att det årliga behovet för att ens kunna bevara dagens funktionalitet hos vägar och järnvägar är 6-7 miljarder kronor högre än nuvarande anslag. För att ta igen det eftersläpande underhållet krävs ytterligare 4-5 miljarder kronor per år.

Det är med andra ord avgörande att resurstillskottet används på det mest effektiva sättet. Tyvärr är förutsättningarna i nuläget dåliga för att styra underhållspengarna dit där de gör störst nytta. Det krävs nya verktyg och arbetssätt hos Trafikverket för att få grepp om järnvägsanläggningens tillstånd och behov. Men den enda konkreta åtgärden som nämns i budgeten är just den som många avråder ifrån, nämligen att staten ska återta utförandet av järnvägsunderhållet.

Regeringen bortser från transporternas nytta och att trafikslagen kompletterar varandra

Det är nödvändigt att infrastrukturplaneringen styrs av samhällsnytta, inte av ideologiskt grundade uppfattningar om olika transportalternativ. Därför är det problematiskt att budgeten präglas av att trafikslagen ställs mot varandra, att järnvägstrafiken ska vinna mark genom att villkoren för vägtrafiken och flyget försämras. Den uttryckliga ambitionen, som också inkluderades i årets regeringsförklaring, är att ”tåget ska vara snabbare än bilen och billigare än flyget”. Det saknas ett genuint trafikslagsövergripande perspektiv och en förståelse för att näringslivet är beroende av långa transportkedjor som omfattar alla trafikslag.

I budgetpropositionens miljödel är det uppenbart att den färgats av olika perspektiv och ingångsvärden. Regeringen konstaterar exempelvis att ”ett ökat fokus behövs på att minska transportbehovet”. Att fokusera på att minska transportbehovet är i praktiken att fokusera på en dämpad tillväxt, på minskade godsvolymer hos exportföretagen och på krympande arbetsmarknadsregioner.

För att höja transportkostnaderna har regeringen beslutat om kraftigt höjda drivmedelsskatter för kommande år och utreder nu både en vägslitageskatt för den tunga trafiken och en flygskatt. Trots oklarheter och en oro bland landets företag om effekterna av sådana skatter, är det kortfattade beskedet i budgeten att ”Regeringens ambition är att skatterna ska införas”.

Det ställningstagandet har gjorts utan överblick för hur ett ökat skattetryck påverkar det svenska näringslivets konkurrenskraft. Det kastar också tvivel över regeringens arbete med en flygstrategi. Den överflyttning från vägtrafiken som regeringen eftersträvar hämmas dessutom av fortsatt höjda banavgifter, höjda farledsavgifter och av det fördyrande svaveldirektivet för sjöfarten.

Regeringen borde istället lyfta fram transporternas stora samhällsnytta och att de är en grundförutsättning för tillväxt, välfärd och möten mellan människor. Ökade transporter är en funktion av ökad handel och tillväxt, vilket regeringen i andra sammanhang lyfter fram som avgörande för att uppnå det övergripande målet om att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Tydligare principer behövs i infrastrukturpropositionen

Inför höstens infrastrukturproposition och kommande nationella plan finns i budgeten vissa positiva signaler. Regeringen skriver: ”Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem. Samhällsekonomisk effektivitet och långsiktigt hållbara transporter ska vara centrala faktorer för vilka investeringar som ska göras.”

Men dessa principer grumlas av andra ställningstaganden i budgeten. För att värja sig mot den upprepade kritiken från Finanspolitiska rådet om att samhällsekonomiska värderingar väger för lätt i infrastrukturplaneringen, betonar regeringen att ”andra faktorer än samhällsekonomisk lönsamhet måste vägas in när beslut fattas om olika infrastrukturprojekt, exempelvis regionalpolitiska aspekter”.

Denna inkonsekvens leder till att regeringen i praktiken kortsluter den ordinarie planeringsprocessen genom att i budgeten ta ställning till projekt som inte finns med i nationella planen, exempelvis Norrbotniabanan med byggstart 2018. Höjningen av investeringsanslagen med 1 miljard kronor 2020 är en indikation på hur stor ökning av investeringsutrymmet som planeras i infrastrukturpropositionen för 2018-2029. En anslagsökning i den storleken innebär i praktiken att inga nya investeringsobjekt kommer att kunna inrymmas i den nya planen, om inte alternativa finansieringsformer används.

Budgetpropositionen ger också knapphändig vägledning till hur resultatet av Sverigeförhandlingen och frågan om nya banor för höghastighetståg kommer att hanteras. Det konstateras att underlaget behöver ses över vad gäller kostnader och nyttor, vilket också gäller alternativet att uppgradera befintliga stambanor. Svenskt Näringsliv vill betona vikten av att inte låsa sig vid en viss lösning innan alternativens effekter analyserats ordentligt, särskilt inte en samhällsekonomiskt olönsam lösning.

Svenskt Näringsliv anser att ett nytt infrastrukturpolitiskt ramverk behöver etableras för att stärka den samhällsekonomiska styrningen av åtgärdsval. Metoder behöver utvecklas och användas för en bättre värdering av nyttor och kostnader, framförallt för godstrafiken. Ett Infrastrukturråd bör inrättas för att granska planeringens transparens samt tillämpningen och utvecklingen av samhällsekonomiska kalkyler.

Kommande infrastrukturproposition måste vara tydlig med hur samhällsekonomisk effektivitet ska styra valet av infrastrukturåtgärder. I den propositionen behöver regeringen också vara tydligare med sin syn på sambandet mellan transporter och tillväxt, både vad gäller godstrafik och arbetspendling. Annars riskerar Sverige att få en transportpolitik som direkt motverkar den positiva samhällsutveckling som politiken rimligen ska syfta till att understödja.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Bakläxa för Arbetsförmedlingens kontroller

KOMMENTAR Idag redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, nya graverande siffror som visar på omfattande brister i Arbetsförmedlingens myndighetsutövning. Det är endast en i raden av granskningar som visar att kontrollfunktionen för aktivt arbetssökande står med uppenbara problem. Situationen riskerar att urholka legitimiteten för centrala arbetsmarknadsinstitutioner, skriver Pär Andersson, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Låt inte ePrivacy dränka digitala möjligheter

KOMMENTAR Om ePrivacyförordningen får fel utformning, så beskär det möjligheterna till elektronisk överföring och lagring av data. Det är negativt för alla som kommunicerar digitalt. Kasta förslaget i soptunnan och börja om, skriver Carolina Brånby, jurist digital policy.
NYHET Publicerad:

Dags att reformera ansvarsreglerna för skatter

KOMMNENTAR Det skatterättsliga företrädaransvaret behöver bli föremål för en omfattande översyn där frågan får bred och allsidig belysning i en offentlig utredning, skriver skatteexpert Lynda Ondrasek Olofsson
NYHET Publicerad:

LO jämför äpplen och päron i lönestatistiken

KOMMENTAR LO fortsätter att jämföra äpplen och päron i lönestatistiken. Att kvinnor som grupp arbetar betydligt färre timmar än män tar LO inte hänsyn till i sin Jämställdhetsbarometer. Men ska vi får en saklig debatt kring kvinnors och mäns löner kräver det att vi mäter och jämför samma saker, skriver Emelie Nordström, ansvarig för jämställdhetsfrågor.
NYHET Publicerad:

Elefanten i rummet – hur ska totalförsvaret finansieras?

DEBATT Det sägs ofta att ”säkerhet måste få kosta”. Detta är helt korrekt, men frågan är för vem? Näringslivet ställer gärna upp och gör sin bit, men staten måste ta sitt ansvar som garant för säkerheten och allmännyttan. Det finns inga gratisluncher eller magiska genvägar, skriver Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten – slagfältet i handelskrigen

KOMMENTAR I allt fler sammanhang talas om risken för handelskrig mellan olika länder och regioner i världen. En protektionistisk inställning går stick i stäv med det som på många sätt byggt vårt välstånd. Men vi behöver faktiskt också lyfta blicken och diskutera hur svenska företagets kunskapsbaserade tillgångar kan skyddas i en internationell kontext, skriver Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Otillräckliga förslag från högskoleutredning

KOMMENTAR Förslagen från Styr- och resursutredningen är otillräckliga. De privata företagen står för jobb och välfärd i Sverige – och huvuddelen av svensk forskning. Ändå spelar de en undanskymd roll i utredningen. Och de utmaningar som den högre utbildningen och forskningen står inför i en allt tuffare global konkurrens nämns inte alls.
NYHET Publicerad:

Rekordmånga får driva yrkesutbildningar

KOMMENTAR Rekordmånga får tillstånd att driva yrkesutbildningar, visar siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan. "Det är goda nyheter för den som jobbat för en expansion av yrkeshögskolan", skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Jacke: Hamnkonflikten är orimlig

KOMMENTAR Hamnarbetarförbundets pågående landsomfattande strejker och blockader är orimliga på flera sätt, konstaterar Jan-Olof Jacke, vd. Nu brådskar det att få lagstiftning på plats.
NYHET Publicerad:

Näringslivet kräver ny exportstrategi

DEBATT Den nya regeringen måste ta hjälp av företagen och vidareutveckla exportstrategin från 2015. En rad punkter måste förbättras för att den svenska exportsektorn ska klara av kommande utmaningar, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Almega.
NYHET Publicerad:

Möjligheter och risker i skattepolitiken framöver

KOMMENTAR Idag får Sverige till sist en regering. Den sakpolitiska överenskommelsen mellan S, C, L och MP kommer att ha stor betydelse för skattepolitiken framöver, då en lång rad punkter i överenskommelsen behandlar skatter.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.