Infrastruktursatsning omgärdad av orosmoln

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Regeringen vill satsa pengar på underhåll av järnvägen. Ansatsen är bra, men skapar oro i näringslivet vad gäller transporter och resor, skriver Mårten Bergman, infrastrukturexpert.

Tågräls

Tyvärr är förutsättningarna i nuläget dåliga för att styra underhållspengar dit de gör störst nytta, anser Mårten Bergman, Svenskt Näringsliv.

Foto: Anders Wiklund/SCANPIX

När regeringen nu väljer att göra en budgetsatsning på infrastrukturen, är det ur näringslivets perspektiv välkommet att de befintliga anläggningarna prioriteras, snarare än nya stora projekt. Det är i tågtrafiken som problemen i dag är mest akuta. Därför är det rätt att merparten av tillskottet avsätts för järnvägen.

Men tillskottet till drift och underhåll på 3,7 miljarder kronor 2019 och 4 miljarder kronor 2020 ligger långt fram i tid och motsvarar inte behoven. Trafikverket har beräknat att det årliga behovet för att ens kunna bevara dagens funktionalitet hos vägar och järnvägar är 6-7 miljarder kronor högre än nuvarande anslag. För att ta igen det eftersläpande underhållet krävs ytterligare 4-5 miljarder kronor per år.

Det är med andra ord avgörande att resurstillskottet används på det mest effektiva sättet. Tyvärr är förutsättningarna i nuläget dåliga för att styra underhållspengarna dit där de gör störst nytta. Det krävs nya verktyg och arbetssätt hos Trafikverket för att få grepp om järnvägsanläggningens tillstånd och behov. Men den enda konkreta åtgärden som nämns i budgeten är just den som många avråder ifrån, nämligen att staten ska återta utförandet av järnvägsunderhållet.

Regeringen bortser från transporternas nytta och att trafikslagen kompletterar varandra

Det är nödvändigt att infrastrukturplaneringen styrs av samhällsnytta, inte av ideologiskt grundade uppfattningar om olika transportalternativ. Därför är det problematiskt att budgeten präglas av att trafikslagen ställs mot varandra, att järnvägstrafiken ska vinna mark genom att villkoren för vägtrafiken och flyget försämras. Den uttryckliga ambitionen, som också inkluderades i årets regeringsförklaring, är att ”tåget ska vara snabbare än bilen och billigare än flyget”. Det saknas ett genuint trafikslagsövergripande perspektiv och en förståelse för att näringslivet är beroende av långa transportkedjor som omfattar alla trafikslag.

I budgetpropositionens miljödel är det uppenbart att den färgats av olika perspektiv och ingångsvärden. Regeringen konstaterar exempelvis att ”ett ökat fokus behövs på att minska transportbehovet”. Att fokusera på att minska transportbehovet är i praktiken att fokusera på en dämpad tillväxt, på minskade godsvolymer hos exportföretagen och på krympande arbetsmarknadsregioner.

För att höja transportkostnaderna har regeringen beslutat om kraftigt höjda drivmedelsskatter för kommande år och utreder nu både en vägslitageskatt för den tunga trafiken och en flygskatt. Trots oklarheter och en oro bland landets företag om effekterna av sådana skatter, är det kortfattade beskedet i budgeten att ”Regeringens ambition är att skatterna ska införas”.

Det ställningstagandet har gjorts utan överblick för hur ett ökat skattetryck påverkar det svenska näringslivets konkurrenskraft. Det kastar också tvivel över regeringens arbete med en flygstrategi. Den överflyttning från vägtrafiken som regeringen eftersträvar hämmas dessutom av fortsatt höjda banavgifter, höjda farledsavgifter och av det fördyrande svaveldirektivet för sjöfarten.

Regeringen borde istället lyfta fram transporternas stora samhällsnytta och att de är en grundförutsättning för tillväxt, välfärd och möten mellan människor. Ökade transporter är en funktion av ökad handel och tillväxt, vilket regeringen i andra sammanhang lyfter fram som avgörande för att uppnå det övergripande målet om att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Tydligare principer behövs i infrastrukturpropositionen

Inför höstens infrastrukturproposition och kommande nationella plan finns i budgeten vissa positiva signaler. Regeringen skriver: ”Den nationella planen kommer att fokusera på att värna kvaliteten på den befintliga infrastrukturen och på att möta framtidens behov av ett modernt och hållbart transportsystem. Samhällsekonomisk effektivitet och långsiktigt hållbara transporter ska vara centrala faktorer för vilka investeringar som ska göras.”

Men dessa principer grumlas av andra ställningstaganden i budgeten. För att värja sig mot den upprepade kritiken från Finanspolitiska rådet om att samhällsekonomiska värderingar väger för lätt i infrastrukturplaneringen, betonar regeringen att ”andra faktorer än samhällsekonomisk lönsamhet måste vägas in när beslut fattas om olika infrastrukturprojekt, exempelvis regionalpolitiska aspekter”.

Denna inkonsekvens leder till att regeringen i praktiken kortsluter den ordinarie planeringsprocessen genom att i budgeten ta ställning till projekt som inte finns med i nationella planen, exempelvis Norrbotniabanan med byggstart 2018. Höjningen av investeringsanslagen med 1 miljard kronor 2020 är en indikation på hur stor ökning av investeringsutrymmet som planeras i infrastrukturpropositionen för 2018-2029. En anslagsökning i den storleken innebär i praktiken att inga nya investeringsobjekt kommer att kunna inrymmas i den nya planen, om inte alternativa finansieringsformer används.

Budgetpropositionen ger också knapphändig vägledning till hur resultatet av Sverigeförhandlingen och frågan om nya banor för höghastighetståg kommer att hanteras. Det konstateras att underlaget behöver ses över vad gäller kostnader och nyttor, vilket också gäller alternativet att uppgradera befintliga stambanor. Svenskt Näringsliv vill betona vikten av att inte låsa sig vid en viss lösning innan alternativens effekter analyserats ordentligt, särskilt inte en samhällsekonomiskt olönsam lösning.

Svenskt Näringsliv anser att ett nytt infrastrukturpolitiskt ramverk behöver etableras för att stärka den samhällsekonomiska styrningen av åtgärdsval. Metoder behöver utvecklas och användas för en bättre värdering av nyttor och kostnader, framförallt för godstrafiken. Ett Infrastrukturråd bör inrättas för att granska planeringens transparens samt tillämpningen och utvecklingen av samhällsekonomiska kalkyler.

Kommande infrastrukturproposition måste vara tydlig med hur samhällsekonomisk effektivitet ska styra valet av infrastrukturåtgärder. I den propositionen behöver regeringen också vara tydligare med sin syn på sambandet mellan transporter och tillväxt, både vad gäller godstrafik och arbetspendling. Annars riskerar Sverige att få en transportpolitik som direkt motverkar den positiva samhällsutveckling som politiken rimligen ska syfta till att understödja.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Positivt med nationell strategi – viktigt att fortsätta arbetet i dialog med näringslivet

KOMMENTAR Cirkulär ekonomi är ett viktigt verktyg för att nå klimatmålen.Regeringen har tagit fram en nationell strategi.  Strategin är övergripande och vi förutsätter att de kommande handlingsplanerna tas fram i nära samarbete med näringslivet och i en tydlig EU-kontext, skriver Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicies.
NYHET Publicerad:

EU-förordning kan lösa tvisten om "en svensk tiger"

KOMMENTAR Komikern Aron Flam åtalas för upphovsrättsbrott efter att ha gjort en parafras av bilden ”en svensk tiger”. ”Lösningen kan ligga i EU-rätten. Ett aktuellt mål sätter upp kriterier för när parodi ska anses tillåtet”, skriver juristen Christina Wainikka.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.