Kostsamma symbolprojekt löser inte infrastrukturskuld

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Sverigeförhandlingen har lämnat förslag till utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg. Nu finns två tydliga alternativ som politiken ska ta ställning till. Järnvägen behöver moderniseras men vi måste börja i rätt ände. Sverige har redan problem med ett underfinansierat och sårbart befintligt infrastruktursystem. Att ta igen den uppbyggda infrastrukturskulden måste prioriteras i första hand, skriver Mårten Bergman.

Mårten Bergman

Mårten Bergman

Svenskt Näringsliv har vid flertalet tillfällen pekat på det problematiska med att regeringen har en uttalad målsättning att bygga en höghastighetsbana. Generellt bör inte byggandet av enskilda infrastrukturprojekt utgöra mål i sig. Då blir de symbolprojekt, som kan ges en särbehandling med sänkta krav på samhällsekonomisk effektivitet och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringsliv i hela landet.

Infrastrukturåtgärder ska utgöra medel för att uppfylla transportpolitikens samtliga mål. I grunden bör tänkbara åtgärder i järnvägssystemet bedömas och värderas utifrån hur de bidrar till den transportpolitiska måluppfyllelsen.

När fokus blir starkt på ett enskilt projekt glöms också det faktum att alla transportslag behövs och kompletterar varandra bort. Samhället behöver helt enkelt flyg, sjö, järnväg och väg för att fungera.

Nu finns två förslag till en eventuell utbyggnad av höghastighetsbanor. Sverigeförhandlingen har gett sin syn på saken. Trafikverket har, starkt styrda av regeringens direktiv, redan lämnat sin bedömning.  

Sverigeförhandlingens slutrapport är en gedigen och omfattande utredning. Men den innehåller fortfarande flertalet olösta osäkerheter, olösta och potentiellt kostsamma problem som följt med under hela utredningen. Syftet med banan är fortfarande oklart, de finns inga tydliga besked om kommersiella förutsättningar och lövtunna klimatargument är några exempel.   

Huvudfrågan är dock hur hela kalaset ska finansieras. Sverigeförhandlingen företräder de som vill att staten ska låna upp hela summan för att projektet ska färdigställas snabbare och med en teknik som medger högre hastigheter. Lån är således deras huvudförslag till finansiering.

Hela projektet är, efter flera utredningar, kostnadsberäknat till 230 miljarder. Det är sannolikt en underskattning. Summan innefattar exempelvis inte nödvändiga tilläggsinvesteringar, kostnader för depåer i ändpunkterna och nödvändiga anslutningsspår utefter banan m.m. vilket kommer att öka totalkostnaden ytterligare.

Att kommunerna längst den tilltänkta sträckningen är beredda att medfinansiera bör ses som en parentes i sammanhanget. De ca 1,2 miljarder kommunala medel hjälper föga, sett till hela kostnaden. De intäkter som förväntas genom banavgifter är också mycket marginella. Diskussionen om att höghastighetsjärnväg ska ses som en grön investering och kunna bli föremål för finansiering via gröna obligationer är också tunn.

Gällande förslaget om lånefinansiering presenterar slutrapporten en beräkning av återbetalningen. Kostnaden för ränta och amorteringar på 35 år ger en genomsnittlig årlig kostnad för staten cirka 8,5 miljarder kronor. Något som kommer att belasta utgiftsområde 22 (kommunikationer) i statsbudgeten.

För det första är detta sannolikt i underkant, utifrån att totalkostnaden är underskattad. För det andra är ca 8,5 miljarder kronor ungefär samma summa som det totala årliga anslaget för drift, underhåll och reinvesteringar i dagens järnvägssystem. En ansenlig summa skattemedel alltså, för ett enda projekt.   

I Sverige är transportinfrastrukturen relativt väl utbyggd men vi har en infrastrukturskuld. Skulden skapar ett eftersatt och kapacitetssvagt system där tillförlitligheten svajar. En av orsakerna till eftersattheten är decennier av underinvesteringar, i relation till den ekonomiska utvecklingen, den ökade transportefterfrågan och ett accelererande slitage. Allra tydligast är bristerna i järnvägen.

I den nya nationella planen för transportsystemet kommer det satsas drygt 622 miljarder skattekronor, en ökning med 100 miljarder, under de kommande tolv åren. Utöver detta tillkommer ca 90 miljarder.   

Det är en avsevärd ambitionshöjning men Trafikverket själva poängterar att de medel som finns avsatta för underhåll på väg och järnväg i den nya transportplanen enbart räcker till att bibehålla dagens standard. Inte mer. Man anger också att lågtrafikerade vägar och järnvägar kommer att uppleva försämringar under planperioden, sträckor som redan idag har ett stort upprustningsbehov.

Svenskt Näringsliv anser givetvis att det är viktigt att bygga ut och modernisera den svenska järnvägen, både för att stärka persontrafiken och vidga arbetsmarknadsregioner och för att skapa mer utrymme för godstrafiken. Vi måste dock börja i rätt ände. Eftersom resurserna, som bekant, inte är obegränsade är en rimlig utgångspunkt att ta krafttag och rätta till de befintliga bristerna först.

Sverige har idag ett sårbart och kapacitetssvagt befintligt infrastruktursystem som behöver prioriteras i första hand. En väl fungerande infrastruktur och transporter till konkurrenskraftigt pris är avgörande för näringslivet och en ryggrad i en modern handelsberoende och konkurrensutsatt marknadsekonomi.

Att låna för att bygga höghastighetsbanor kommer att ske på bekostnad av det viktiga arbetet att komma tillrätta med den under decennier uppbyggda infrastrukturskulden. Det vore djupt olyckligt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

På rätt väg för att stoppa smyghöjningarna

SKATTER Svenskt Näringsliv välkomnar ambitionen att ta bort överindexeringen av drivmedelsskatten. Riksdagens budgetbeslut innebär i ett första skede en frysning av skattehöjningarna. Nästa steg bör vara att avskaffa samtliga automatiska överindexeringar som infördes på punktskatteområdet under förra mandatperioden.
NYHET Publicerad:

Efter elavbrotten: Nu vill Cementa ha betalt för skadorna

INFRASTRUKTUR Byggföretaget Cementa är ett av många Gotlandsföretag som drabbats hårt av sommarens strömavbrott och nu vill företaget att Vattenfall tar sitt ansvar. ”Vi har inlett diskussioner om ekonomisk kompensation”, säger fabrikschefen Fred Grönwall.
NYHET Publicerad:

Att vända på alla stenar bara en lek med ord

INFRASTRUKTUR Regeringens nyligen lanserade nationella transportplan innehåller inget försöksprogram med OPS-projekt, offentlig-privat samverkan, inom infrastrukturområdet. En ypperlig chans går förlorad att på ett kontrollerat sätt starta, driva och utvärdera OPS-projekt i ett eftersatt infrastruktursystem med stort behov av innovativa idéer, skriver infrastrukturexpert Mårten Bergman.
NYHET Publicerad:

Trots ambitionshöjning består infrastrukturskulden

INFRASTRUKTUR Regeringen har fastställt den nationella transportplanen. Trots många positiva delar räcker den inte till. Grundproblemet kvarstår. Sverige kommer även efter denna tolvårsperiod att ha en betydande infrastrukturskuld, skriver infrastrukturexpert Mårten Bergman.     
NYHET Publicerad:

Regeringsbeslut dråpslag mot målet om en fossilfri kollektivtrafik

INFRASTRUKTUR Ett nytt regeringsbeslut riskerar att drastiskt höja kostnaden för den svenska kollektivtrafiken och slå ut satsningen på en fossilfri fordonsflotta.
NYHET Publicerad:

Brist på järnvägar bromskloss för skogsjätte

INFRASTRUKTUR SCA fördubblar sin kapacitet av pappermassa. Men brist på järnvägar är en bromskloss. Det är ett bekymmer att det ligger allt för stort fokus på transportpolitiken söderut, vilket inte ger utrymme för några investeringar i norr, anser bolagets informationschef Björn Lyngfelt.
NYHET Publicerad:

Vägskatt på avstånd i ny skepnad

KOMMENTAR En regeringspromemoria om beskattning av tung lastbilstrafik greppar över en stor fråga men bidrar inte med några fullständiga förslag. Det handlar om att ge kilometer- eller vägslitageskatt en ny skepnad, skriver Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.
NYHET Publicerad:

Transportbranschen hyllar nya domen – ”Oerhört glädjande”

DOM Nyligen kom en prejudicerande dom som får transportbranschen att pusta ut – Byberg & Nordin Buss vann mot Transportstyrelsen gällande kör- och vilotider. Men Transportstyrelsen, som förvisso håller med om att domen är prejudicerande, menar att det inte förändrar kommande fall.
NYHET Publicerad:

LIVE: Väl fungerande infrastruktur och transporter

LIVE Livesändning av seminariet "Väl fungerande infrastruktur och transporter" sändes mellan 14:00 och 16:00 30 januari. Se hela seminariet här.
NYHET Publicerad:

Reformer ska rädda svensk infrastruktur

RAPPORT Den svenska infrastrukturen är eftersatt. Sårbarheten inom transportsystemet ökar ytterligare om inte grundläggande reformer genomförs. I rapporten ”Bana ny väg för Sveriges infrastruktur” föreslås framkomliga lösningar.
NYHET Publicerad:

Infrastrukturkris kräver nya lösningar

DEBATT Svensk infrastruktur blottlägger stora brister. Botemedlet är mer pengar till nyinvesteringar, drift och underhåll. Dessutom krävs högre produktivitet, kostnadseffektivitet och fokus på rätt saker, skriver Caroline af Ugglas, vice vd och Mårten Bergman, infrastrukturexpert.
NYHET Publicerad:

Höjd drivmedelsskatt pressar glesbygdsföretag

INFRASTRUKTUR Höjd skatt på drivmedel går stick i stäv med regeringens ambition att hela landet ska leva, anser Transportföretagen.
NYHET Publicerad:

Hundratals arbetstimmar förlorade i bilköer

TV Stockholms trafiksituation hindrar effektiviteten hos företagen på grund av bilköer, och bidrar till längre arbetsdagar. ”Det är dags att färdigställa Förbifart Stockholm nu”, säger Robin Seger, vd Cremab.
NYHET Publicerad:

Kostsamma symbolprojekt löser inte infrastrukturskuld

KOMMENTAR Sverigeförhandlingen har lämnat förslag till utbyggnad av nya stambanor för höghastighetståg. Nu finns två tydliga alternativ som politiken ska ta ställning till. Järnvägen behöver moderniseras men vi måste börja i rätt ände. Sverige har redan problem med ett underfinansierat och sårbart befintligt infrastruktursystem. Att ta igen den uppbyggda infrastrukturskulden måste prioriteras i första hand, skriver Mårten Bergman.    
NYHET Publicerad:

Transportplan når inte hela vägen fram

KOMMENTAR Den nya nationella transportplanen innehåller utökade satsningar och har fokus på näringslivet. Men det räcker inte hela vägen. Det krävs ett fortsatt långsiktigt och målmedvetet arbete för att komma till rätta med infrastrukturskulden, enligt Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.
NYHET Publicerad:

Ny transportplan väcker förhoppningar men mycket återstår

KOMMENTAR Det krävs långsiktighet för att betala av infrastrukturskulden. Regeringens 622 miljarder är bra, men inte tillräckligt, menar Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.
NYHET Publicerad:

”Märkligt att lansera en verkningslös flygskatt”

KOMMENTAR En flygskatt får inte någon effekt på klimatet. Den blir däremot en skadlig skatt på mobilitet i ett land med långa avstånd, skriver Maria Sunér Fleming och Mårten Bergman.
NYHET Publicerad:

Åkeriföretagen: Glömska straffas hårdare än fusk

REGELKRÅNGEL Det är billigare att fuska än att göra fel. Det är innebörden i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen och som upprör åkerinäringen. Minsta fel i hanteringen av färdskrivarna bestraffas obönhörligen med höga böter medan fifflarna kommer undan med mindre belopp. "Det är en käftsmäll mot hela åkerinäringen", säger åkeriföretagen.
NYHET Publicerad:

Fem myter om flygskatten

INFRASTRUKTUR Flyget bär inte sina kostnader och är den största miljöboven i landet. Dessutom är Sverige det enda land i Europa som inte har flygskatt. Myterna om flyget är många. När debatten om en kommande flygskatt blir allt hetare är det dags att slå hål på dem, menar den svenska flygbranschen.
NYHET Publicerad:

Flygskatt får regeringen agera sturskt

INFRASTRUKTUR Majoriteten i riksdagen är emot. Åtta av tio remissinstanser har sagt nej. Trots det går regeringen vidare med förslaget att införa en flygskatt. "Det är häpnadsväckande och fräckt", säger en företrädare för flygbranschen.