NYHET31 augusti 2017

”Märkligt att lansera en verkningslös flygskatt”

Med ett modifierat flygskatteförslag säger sig regeringen ta ”ansvar för Sverige, för världen och för klimatet”. Problemet är att en svensk flygskatt inte får någon effekt på klimatet. Den blir däremot en skadlig skatt på mobilitet i ett land med långa avstånd, skriver Maria Sunér Fleming och Mårten Bergman.

Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

Flyget ingår i EUs handelssystem för utsläppsrätter. Det sätter ett gemensamt ”EU-tak” på utsläppen för de sektorer som omfattas. För varje ton koldioxidutsläpp måste motsvarade utsläppsrätt överlämnas. Syftet med utsläppshandeln är att nå EUs mål för minskade utsläpp till så låg kostnad som möjligt för hela EU.

En flygskatt i Sverige minskar hela systemets kostnadseffektivitet. Om flygskatten leder till marginellt minskade utsläpp nationellt blir effekten enbart att motsvarande utsläppsutrymme görs tillgängligt för andra länder eller aktörer i systemet, exempelvis tyska kolkraftverk eller franska stålverk. EU:s totala utsläpp minskar inte. Skatten – cirka 1 800 miljoner kronor årligen – är alltså rent fiskal.

Åtta av tio remissinstanser har avstyrkt förslaget om flygskatt. Lagrådet har kritiserat regeringen för att den inte på ett tillfredställande sätt kunnat motivera varför man överhuvudtaget ska införa en flygskatt.

Att regeringen väljer att gå vidare trots den massiva kritiken är en uppvisning i tondövhet. Det visar också på bristande respekt för den gängse lagstiftningsprocessen.

Det finns inte majoritet i riksdagen för en flygskatt. Det hindret försöker regeringen nu runda genom att stoppa in förslaget i budgeten och hota med ”politiskt kaos” om förslaget skulle brytas ut ur budgeten. Vi såg samma förfarande när regeringen införde den unika indexeringsmodellen av uppräkningen av drivmedelsskatterna. Tyvärr verkar vi få vänja oss vid denna olyckliga utveckling.

Flygskatten kommer bland annat att slå mot regionala flygplatser. Regeringen lovar att kompensera dem ekonomiskt. Man skriver att ”Regeringen kommer vidare att säkerställa att eventuella ökade driftsunderskott för lokala/regionala flygplatser som följer av skatten kan kompenseras, vilket bedöms kunna bli aktuellt för flygplatser i Norrland och på Gotland.”

Med tanke på EUs komplicerade statsstödsregler för flygplatser och driftsstöd är det intressant att regeringen kan ”säkerställa” något där risken för överkompensation och därmed återkrav är uppenbar. Att framställa detta som ett löfte till delar av landet, också för att försöka öka acceptansen för skatten, är enligt oss ytterst tveksamt.

Regeringen fortsätter att sända dubbla signaler om flygets utveckling. Svensk flygpolitik har de senaste åren varit minst sagt splittrad. Regeringen har presenterat en flygstrategi som i grunden är positiv.

Man stoltserar med Arlandas tilldelning av preclearance och ser gärna att fler internationella flyglinjer ska etableras i Sverige. Näringsminister Mikael Damberg anser att ”fler direktlinjer till USA tillsammans med amerikansk inresekontroll gör Arlanda till den viktigaste flygplatsen i norra Europa. Ett starkt Arlanda betyder mycket för Stockholms och Sveriges näringslivsutveckling och för jobbtillväxten.”

Regeringen har också tillsatt ett Arlandaråd för att arbeta med flygplatsens mycket expansiva planer och målsättning. Att, i ljuset av detta, införa en skadlig, kostnadsdrivande och verkningslös flygskatt, ter sig högst märkligt och motsägelsefullt.

Regeringen bör lyssna på kritiken, slopa flygskatten och arbeta för att stimulera den positiva utveckling som pågår. Flygbranschen står inför stora utmaningar och har behov att investera i ny teknik.

Lösningen för att långsiktigt minska flygets klimatpåverkan är att satsa på utveckling och innovation. Det pågår redan ett arbete för att få fram mer energieffektiva flygplan och hitta nya biobaserade drivmedel.

Sverige ligger i framkant kring flygteknisk utveckling med flera internationella företag som Saab Group och GKN Aerospace. Utveckling av biobaserade drivmedel för flyg är ett område med stora möjligheter för Sverige, vi har både kompetensen och råvaran.

Istället för att beskatta och minska det ekonomiska utrymmet bör regeringen uppmuntra det som företagen är bäst på – att genom innovationer och kreativitet hitta lösningar på svåra och viktiga utmaningar. Det skulle bidra till verklig klimatnytta och utgöra en proaktiv modell och arbetssätt som andra länder skulle ta efter.

Infrastruktur
Skriven avMårten BergmanMaria Sunér Fleming
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist