”Märkligt att lansera en verkningslös flygskatt”

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Med ett modifierat flygskatteförslag säger sig regeringen ta ”ansvar för Sverige, för världen och för klimatet”. Problemet är att en svensk flygskatt inte får någon effekt på klimatet. Den blir däremot en skadlig skatt på mobilitet i ett land med långa avstånd, skriver Maria Sunér Fleming och Mårten Bergman.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.

Mårten Bergman

Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktur.

Flyget ingår i EUs handelssystem för utsläppsrätter. Det sätter ett gemensamt ”EU-tak” på utsläppen för de sektorer som omfattas. För varje ton koldioxidutsläpp måste motsvarade utsläppsrätt överlämnas. Syftet med utsläppshandeln är att nå EUs mål för minskade utsläpp till så låg kostnad som möjligt för hela EU.

En flygskatt i Sverige minskar hela systemets kostnadseffektivitet. Om flygskatten leder till marginellt minskade utsläpp nationellt blir effekten enbart att motsvarande utsläppsutrymme görs tillgängligt för andra länder eller aktörer i systemet, exempelvis tyska kolkraftverk eller franska stålverk. EU:s totala utsläpp minskar inte. Skatten – cirka 1 800 miljoner kronor årligen – är alltså rent fiskal. 

Åtta av tio remissinstanser har avstyrkt förslaget om flygskatt. Lagrådet har kritiserat regeringen för att den inte på ett tillfredställande sätt kunnat motivera varför man överhuvudtaget ska införa en flygskatt.

Att regeringen väljer att gå vidare trots den massiva kritiken är en uppvisning i tondövhet. Det visar också på bristande respekt för den gängse lagstiftningsprocessen.

Det finns inte majoritet i riksdagen för en flygskatt. Det hindret försöker regeringen nu runda genom att stoppa in förslaget i budgeten och hota med ”politiskt kaos” om förslaget skulle brytas ut ur budgeten. Vi såg samma förfarande när regeringen införde den unika indexeringsmodellen av uppräkningen av drivmedelsskatterna. Tyvärr verkar vi få vänja oss vid denna olyckliga utveckling. 

Flygskatten kommer bland annat att slå mot regionala flygplatser. Regeringen lovar att kompensera dem ekonomiskt.  Man skriver att ”Regeringen kommer vidare att säkerställa att eventuella ökade driftsunderskott för lokala/regionala flygplatser som följer av skatten kan kompenseras, vilket bedöms kunna bli aktuellt för flygplatser i Norrland och på Gotland.”

Med tanke på EUs komplicerade statsstödsregler för flygplatser och driftsstöd är det intressant att regeringen kan ”säkerställa” något där risken för överkompensation och därmed återkrav är uppenbar. Att framställa detta som ett löfte till delar av landet, också för att försöka öka acceptansen för skatten, är enligt oss ytterst tveksamt.

Regeringen fortsätter att sända dubbla signaler om flygets utveckling. Svensk flygpolitik har de senaste åren varit minst sagt splittrad. Regeringen har presenterat en flygstrategi som i grunden är positiv.

Man stoltserar med Arlandas tilldelning av preclearance och ser gärna att fler internationella flyglinjer ska etableras i Sverige. Näringsminister Mikael Damberg anser att ”fler direktlinjer till USA tillsammans med amerikansk inresekontroll gör Arlanda till den viktigaste flygplatsen i norra Europa. Ett starkt Arlanda betyder mycket för Stockholms och Sveriges näringslivsutveckling och för jobbtillväxten.”

Regeringen har också tillsatt ett Arlandaråd för att arbeta med flygplatsens mycket expansiva planer och målsättning. Att, i ljuset av detta, införa en skadlig, kostnadsdrivande och verkningslös flygskatt, ter sig högst märkligt och motsägelsefullt.  

Regeringen bör lyssna på kritiken, slopa flygskatten och arbeta för att stimulera den positiva utveckling som pågår.  Flygbranschen står inför stora utmaningar och har behov att investera i ny teknik.

Lösningen för att långsiktigt minska flygets klimatpåverkan är att satsa på utveckling och innovation. Det pågår redan ett arbete för att få fram mer energieffektiva flygplan och hitta nya biobaserade drivmedel.

Sverige ligger i framkant kring flygteknisk utveckling med flera internationella företag som Saab Group och GKN Aerospace. Utveckling av biobaserade drivmedel för flyg är ett område med stora möjligheter för Sverige, vi har både kompetensen och råvaran.

Istället för att beskatta och minska det ekonomiska utrymmet bör regeringen uppmuntra det som företagen är bäst på – att genom innovationer och kreativitet hitta lösningar på svåra och viktiga utmaningar. Det skulle bidra till verklig klimatnytta och utgöra en proaktiv modell och arbetssätt som andra länder skulle ta efter.                          

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Resurstilldelning till högre utbildning bör stöpas om

KOMMENTAR Det är dags att göra om systemet som fördelar resurser till universitet och högskolor. Utbildningar bör till exempel anpassas efter arbetsmarknadens behov. Lärdom finns att få från Nederländerna, Norge och Österrike, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sämre skydd för företagshemligheter

KOMMENTAR Första juli börjar en ny lag att gälla som skyddar företagshemligheter. Den inkluderar inte straffansvar för anställda. Jurist Christina Wainikka undrar varför företagens viktigaste instrument för att skydda innovationer inte värnas.
NYHET Publicerad:

Tunga WTO-medlemmar struntar i spelregler

KOMMENTAR Handelskriget mellan USA och en rad av dess närmaste handelspartners bottnar främst i att vissa större medlemmar i WTO inte håller sig till organisationens spelregler, skriver Niklas Bergström, ansvarig för handelsfrågor.
NYHET Publicerad:

Viktig utredning om ökad trygghet för företagare

KOMMENTAR Regeringen tillsätter en utredning som ser över socialförsäkringssystemet för företagare. Det gäller till exempel ersättning vid sjukdom eller föräldraledighet. ”Ett bättre, enklare och mer förutsebart regelverk inom socialförsäkringen är efterfrågat", skriver Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen har inte säkrat den svenska modellen

KOMMENTAR Europeiska rådet har enats om ett förslag, en så kallad allmän inriktning, om införandet av trygga och förutsägbara anställningsvillkor. Anställningsvillkor som är trygga och förutsägbara kan ju låta bra, men förslaget utgår från bindande lagstiftning på EU-nivå och tyvärr har de svenska förhandlarna misslyckats med att införa skrivningar som kan trygga vår arbetsmarknadsmodell över tid.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade gör sen entré på arbetsmarknaden

KOMMENTAR Svenska högskolestudenter tar lång tid på sig att bli klara med utbildningen. Genomsnittet är sex år. Caroline af Ugglas och Tobias Krantz vill öka prestationskraven för att få en snabbare genomströmning.
NYHET Publicerad:

Att vända på alla stenar bara en lek med ord

INFRASTRUKTUR Regeringens nyligen lanserade nationella transportplan innehåller inget försöksprogram med OPS-projekt, offentlig-privat samverkan, inom infrastrukturområdet. En ypperlig chans går förlorad att på ett kontrollerat sätt starta, driva och utvärdera OPS-projekt i ett eftersatt infrastruktursystem med stort behov av innovativa idéer, skriver infrastrukturexpert Mårten Bergman.
NYHET Publicerad:

Trots ambitionshöjning består infrastrukturskulden

INFRASTRUKTUR Regeringen har fastställt den nationella transportplanen. Trots många positiva delar räcker den inte till. Grundproblemet kvarstår. Sverige kommer även efter denna tolvårsperiod att ha en betydande infrastrukturskuld, skriver Mårten Bergman.     
NYHET Publicerad:

Regeringsbeslut dråpslag mot målet om en fossilfri kollektivtrafik

INFRASTRUKTUR Ett nytt regeringsbeslut riskerar att drastiskt höja kostnaden för den svenska kollektivtrafiken och slå ut satsningen på en fossilfri fordonsflotta.
NYHET Publicerad:

Effektivt totalförsvar kräver engagerade företag

KOMMENTAR Informationsutbyte med det offentliga, rimlig ersättning för åtaganden och likvärdiga förutsättningar mellan företag. Det är näringslivets krav för att engagera sig i totalförsvaret, skriver säkerhetsexpert Karl Lallerstedt.
NYHET Publicerad:

Förhastad slutsats om friskolornas betygssättning

KOMMENTAR De nationella proven speglar inte alla kunskaper som elever har i ett ämne. Därför kan inte proven ensamt vara rättesnöre för betygen, hävdar Anders Morin, välfärdspolitisk expert. Han anser att forskaren Jonas Vlachos drar förhastade slutsatser när han säger att friskolorna är för generösa i betygssättningen.
NYHET Publicerad:

Lättare ingripa mot kommunala skolor som missköts

KOMMENTAR Skolinspektionen ska lättare kunna ingripa mot kommunala skolor som inte sköter sig. Villkoren för olika skolformer blir mer likvärdiga. Det är bra, framför allt för eleverna, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Brist på järnvägar bromskloss för skogsjätte

INFRASTRUKTUR SCA fördubblar sin kapacitet av pappermassa. Men brist på järnvägar är en bromskloss. Det är ett bekymmer att det ligger allt för stort fokus på transportpolitiken söderut, vilket inte ger utrymme för några investeringar i norr, anser bolagets informationschef Björn Lyngfelt.
NYHET Publicerad:

Enögt om satsningar på forskningen

KOMMENTAR "I Odyssén lyckades Odysseus till slut överlista cykloperna och fly från deras ö. Genom en djupare och mer nyanserad forskningspolitisk debatt skulle vi också kunna hålla dem stången och samtidigt bidra till att lyfta svensk forskning". Det skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert, i en replik på Kungliga Vetenskapsakademins debattartikel.
NYHET Publicerad:

Brottsligheten kostar 55 miljarder om året

KOMMENTAR För att hitta rätt strategi behöver den övergripande bilden av vilka brott som kostar samhället mest vara tydlig. Det menar säkerhetsexpert Karl Lallerstedt som pekar på möjligheten att myndigheter som Brottsförebyggande rådet och Statistiska centralbyrån får i uppdrag att kartlägga olika typer av brott och samhällskostnaderna för de samma.
NYHET Publicerad:

Regeringens AI-satsning riskerar att bli bortkastad

KOMMENTAR Regeringens aviserade satsning på att skapa en internationellt ledande samverkansmiljö för AI är i sig välkommen, menar Svenskt Näringslivs Christina Wainikka som dock efterlyser en struktur för att att hantera kunskapsbaserade tillgångar.
NYHET Publicerad:

Kommuner måste lyssna på lokala företagare

KOMMENTAR Trenden är tydlig. Det lokala företagsklimatet blir bättre. ”Vårt bästa råd till kommuner som vill fortsätta att utvecklas är att lyssna på företagen och låta sig inspireras av de kommuner som presterar bättre", skriver Christer Öhlund, ansvarig för kommunrelationer.
NYHET Publicerad:

Nya förslag om datadelning för att stärka innovation och AI

KOMMENTAR EU-kommissionen har presenterat sitt tredje åtgärdspaket inom den digitala ekonomin kring datadelning. Den ska främjas både från offentlig och privat sektor. Kommissionen har i detta paket tydliga ambitioner att styra och reglera marknaden, skriver Carolina Brånby, jurist.
NYHET Publicerad:

Ensidigt perspektiv i Fokus om hamnkonflikten

KOMMENTAR Nyligen publicerade nyhetsmagasinet Fokus en artikel om hamnkonflikten i Göteborg. Tyvärr ger artikeln endast Hamnarbetarförbundets perspektiv och läsare som vill få en bättre förståelse för konflikten bör komplettera med andra källor, exempelvis medlarnas rapport, skriver Kjell Frykhammar, expert på arbetsgivar- och arbetsmarknadsfrågor.
NYHET Publicerad:

HD-dom ger utländska studenter upprättelse

KOMMENTAR HD:s dom ger den amerikanska studenten Connie Dickinson pengarna tillbaka för en utbildning som inte höll måttet. En välkommen upprättelse, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.