”Märkligt att lansera en verkningslös flygskatt”

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Med ett modifierat flygskatteförslag säger sig regeringen ta ”ansvar för Sverige, för världen och för klimatet”. Problemet är att en svensk flygskatt inte får någon effekt på klimatet. Den blir däremot en skadlig skatt på mobilitet i ett land med långa avstånd, skriver Maria Sunér Fleming och Mårten Bergman.

Maria Sunér Fleming

Maria Sunér Fleming, enhetschef energi, infrastruktur och miljö.

Mårten Bergman

Mårten Bergman, ansvarig för infrastruktur.

Flyget ingår i EUs handelssystem för utsläppsrätter. Det sätter ett gemensamt ”EU-tak” på utsläppen för de sektorer som omfattas. För varje ton koldioxidutsläpp måste motsvarade utsläppsrätt överlämnas. Syftet med utsläppshandeln är att nå EUs mål för minskade utsläpp till så låg kostnad som möjligt för hela EU.

En flygskatt i Sverige minskar hela systemets kostnadseffektivitet. Om flygskatten leder till marginellt minskade utsläpp nationellt blir effekten enbart att motsvarande utsläppsutrymme görs tillgängligt för andra länder eller aktörer i systemet, exempelvis tyska kolkraftverk eller franska stålverk. EU:s totala utsläpp minskar inte. Skatten – cirka 1 800 miljoner kronor årligen – är alltså rent fiskal. 

Åtta av tio remissinstanser har avstyrkt förslaget om flygskatt. Lagrådet har kritiserat regeringen för att den inte på ett tillfredställande sätt kunnat motivera varför man överhuvudtaget ska införa en flygskatt.

Att regeringen väljer att gå vidare trots den massiva kritiken är en uppvisning i tondövhet. Det visar också på bristande respekt för den gängse lagstiftningsprocessen.

Det finns inte majoritet i riksdagen för en flygskatt. Det hindret försöker regeringen nu runda genom att stoppa in förslaget i budgeten och hota med ”politiskt kaos” om förslaget skulle brytas ut ur budgeten. Vi såg samma förfarande när regeringen införde den unika indexeringsmodellen av uppräkningen av drivmedelsskatterna. Tyvärr verkar vi få vänja oss vid denna olyckliga utveckling. 

Flygskatten kommer bland annat att slå mot regionala flygplatser. Regeringen lovar att kompensera dem ekonomiskt.  Man skriver att ”Regeringen kommer vidare att säkerställa att eventuella ökade driftsunderskott för lokala/regionala flygplatser som följer av skatten kan kompenseras, vilket bedöms kunna bli aktuellt för flygplatser i Norrland och på Gotland.”

Med tanke på EUs komplicerade statsstödsregler för flygplatser och driftsstöd är det intressant att regeringen kan ”säkerställa” något där risken för överkompensation och därmed återkrav är uppenbar. Att framställa detta som ett löfte till delar av landet, också för att försöka öka acceptansen för skatten, är enligt oss ytterst tveksamt.

Regeringen fortsätter att sända dubbla signaler om flygets utveckling. Svensk flygpolitik har de senaste åren varit minst sagt splittrad. Regeringen har presenterat en flygstrategi som i grunden är positiv.

Man stoltserar med Arlandas tilldelning av preclearance och ser gärna att fler internationella flyglinjer ska etableras i Sverige. Näringsminister Mikael Damberg anser att ”fler direktlinjer till USA tillsammans med amerikansk inresekontroll gör Arlanda till den viktigaste flygplatsen i norra Europa. Ett starkt Arlanda betyder mycket för Stockholms och Sveriges näringslivsutveckling och för jobbtillväxten.”

Regeringen har också tillsatt ett Arlandaråd för att arbeta med flygplatsens mycket expansiva planer och målsättning. Att, i ljuset av detta, införa en skadlig, kostnadsdrivande och verkningslös flygskatt, ter sig högst märkligt och motsägelsefullt.  

Regeringen bör lyssna på kritiken, slopa flygskatten och arbeta för att stimulera den positiva utveckling som pågår.  Flygbranschen står inför stora utmaningar och har behov att investera i ny teknik.

Lösningen för att långsiktigt minska flygets klimatpåverkan är att satsa på utveckling och innovation. Det pågår redan ett arbete för att få fram mer energieffektiva flygplan och hitta nya biobaserade drivmedel.

Sverige ligger i framkant kring flygteknisk utveckling med flera internationella företag som Saab Group och GKN Aerospace. Utveckling av biobaserade drivmedel för flyg är ett område med stora möjligheter för Sverige, vi har både kompetensen och råvaran.

Istället för att beskatta och minska det ekonomiska utrymmet bör regeringen uppmuntra det som företagen är bäst på – att genom innovationer och kreativitet hitta lösningar på svåra och viktiga utmaningar. Det skulle bidra till verklig klimatnytta och utgöra en proaktiv modell och arbetssätt som andra länder skulle ta efter.                          

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Vinstförbud ökar förlusterna i välfärden

KOMMENTAR Privata välfärdsföretag levererar hög kvalitet på sina tjänster jämfört med offentliga aktörer. Ett vinstförbud medför att många måste avvecklas. Det blir dyrare för skattebetalarna, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Ny skatt vid utflyttning rimmar illa med fri rörlighet

KOMMENTAR Skatteverket har presenterat förslag på nya beskattningsregler vid utflyttning från Sverige. Finansministern har uttalat sig positivt, men säger att reglerna blir krångligare. Förslaget stämmer dåligt överens med den syn på öppenhet och fri rörlighet som annars ofta värnas, skriver Johan Fall, skatteexpert.
NYHET Publicerad:

Transportplan når inte hela vägen fram

KOMMENTAR Den nya nationella transportplanen innehåller utökade satsningar och har fokus på näringslivet. Men det räcker inte hela vägen. Det krävs ett fortsatt långsiktigt och målmedvetet arbete för att komma till rätta med infrastrukturskulden, enligt Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.
NYHET Publicerad:

ESS kan växla upp forskningen inom industrin

KOMMENTAR Potentialen för Sverige som kunskapsnation är enorm, och uppbyggnaden av European Spallation Source (ESS) i Lund kan hjälpa till att lösa komplexa problem inom svensk industri. Men vi får inte missa chansen. Nu måste regeringen växla upp, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Leif Östling lämnar ordförandeposten i Svenskt Näringsliv

PRESSMEDDELANDE Leif Östling lämnar ordförandeuppdraget för Svenskt Näringsliv. Styrelsen kommer inom kort att inom sig utse en ny ordförande för tiden fram till ordinarie stämma i maj 2018.
NYHET Publicerad:

Pojkar på efterkälken ett problem för framtidens arbetsliv

KOMMENTAR Svenska 15-åringar presterar över genomsnittet i ett PISA-test som mäter förmågan att lösa problem. Det är positivt. Negativt är gapet mellan könen, 42 poäng, till flickors fördel. Skillnaden måste skolan ta på allvar, annars får det negativa effekter på framtidens arbetsliv, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Likvärdighet ska inte vara ideologiskt slagträ

KOMMENTAR Skoldebatten borde fokusera på kunskapsförmedling. Istället blir likvärdighet ett ideologiskt slagträ, skriver Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Svenska modellen måste hävdas vid EU-toppmöte

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv värnar Sveriges sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor men befarar att vår modell kommer att förändras i grunden. På EU-toppmötet i Göteborg på fredag måste Sveriges regering få med sig EU-ledarna, så att utformningen av villkoren på arbetsmarknaden fortsätter att ske nationellt, skriver Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist. 
NYHET Publicerad:

Målgång i förhandlingar om EU:s utsläppshandel

KOMMENTAR Efter över två års förhandlingar nådde EU:s institutioner nyligen en överenskommelse om hur regelverket för medlemsländernas utsläppshandel ska se ut efter 2020. I många delar finns mer att önska.
NYHET Publicerad:

Kommentar av Leif Östling angående söndagens Uppdrag Granskning

KOMMENTAR I kvällens Rapport och Uppdrag Granskning i SVT återges delar av en intervju som gjorts med mig. Intervjun handlar om kapitalplaceringar som jag har i bolag i Luxemburg respektive Malta och hur mycket jag betalat i skatt de senaste åren. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att intervjun rör mig som privatperson, jag uttalar mig inte som ordförande i Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Kommer kompetensutvisningarna att fortsätta?

KOMMENTAR Lagrådet har avstyrkt socialförsäkringsutskottets förslag om ny lagstiftning kring kompetensutvisningarna. Men förändringen är nödvändig för att komma tillrätta med de orättfärdiga utvisningarna, skriver arbetsmarknadsexpert Patrik Karlsson.
NYHET Publicerad:

Miljöskatteförslag slår mot industrins konkurrenskraft

KOMMENTAR Regeringens förslag om kväveoxidskatt och avfallsförbränningsskatt är kontraproduktiva och ger orimliga konsekvenser för industrins konkurrenskraft, skriver Linda Flink, expert på energi och klimat.
NYHET Publicerad:

Våg av överklagande fastnar i domstol

KOMMENTAR Svenska leverantörer överklagar ofta offentliga upphandlingar. I spåren följer långa handläggningstider i domstol. En översyn av regelverket är angeläget, skriver Ellen Hausel Heldahl, upphandlingsexpert.
NYHET Publicerad:

Upphandling ”the Dutch way” – är det något för oss?

KOMMENTAR Det är dags att kartlägga missnöjet bland företagare som deltar i offentlig upphandling. Många vittnar om utestängande, överflödiga och motstridiga ska-krav som är hopplösa att uppfylla. Vägledning och hjälp finns i Nederländerna, skriver upphandlingsexpert Birgitta Laurent.
NYHET Publicerad:

Välfärdsdebatten fortfarande ett hån

KOMMENTAR "Det faktum att retoriken i välfärdsdebatten inte har förändrats på 30 år är ett hån mot alla dem som varje dag brinner för att bidra till att skapa en bättre välfärd. Det är ett hån mot alla de människor som har valt en friskola, privat hemtjänst, en privat vårdcentral. Är det inte dags att krossa myterna i välfärden?" Det skriver Robert Thorburn, projektledare, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dags att se över företagens relationer med Storbritannien

KOMMENTAR Brexit kan komma att innebära mycket negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Därför är det viktigt att EU och Storbritannien ser till näringslivets bästa i skilsmässan, bland annat med ett brett frihandelsavtal mellan parterna, skriver Olof Erixon, handelspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Lågt tempo i Brexitförhandlingar oroar

EU Nyligen avslutades den femte förhandlingsrundan om Brexit. Senast i mars 2019 måste EU och Storbritannien ha enats om både ett skilsmässoavtal och ett avtal för de fortsatta relationerna. Men förhandlingarna går långsamt. Det konstaterar Carola Lemne, som i London träffat brittiskt näringsliv, tankesmedjor och svenska företag.
NYHET Publicerad:

eDataskyddsförordningen hinder för konkurrenskraften

KOMMENTAR EU:s eDataskyddsförordning är inte bra. Åtminstone inte för den som gillar ny teknik, e-handel, nummerupplysning, innovation och företagens globala konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Regeringens höstbudget inte i linje med överskottsmålet

KOMMENTAR Regeringens finanspolitik får inte varaktiga effekter på tillväxt och sysselsättning. Arbetslösheten stiger mot närmare sju procent på sikt, enligt Torbjörn Halldin.
NYHET Publicerad:

Rätt att kritisera omtvistat vattenförslag

KOMMENTAR Idag går remisstiden ut för departementspromemorian Vattenmiljö och vattenkraft som mötts av mycket kritik. Många verksamheter skulle tvingas upphöra om förslagen genomfördes samtidigt som risken är överhängande att Sverige ändå inte skulle klara av att efterleva EU:s direktiv, skriver miljörättsexpert Nicklas Skår.