Reformer ska rädda svensk infrastruktur

Seminariet sändes på webben och kan ses i sin helhet här ovan.

En väl fungerande infrastruktur är nödvändig för ett modernt samhälle och en konkurrenskraftig ekonomi. Sverige är i hög grad beroende av att människor smidigt kan transportera sig mellan boende och arbetsplatser, att varor och tjänster kan flöda problemfritt på våra vägar och järnvägar. Dessvärre tornar en rad problem upp sig inom infrastruktursektorn, vilket är resultatet av bristfälliga investeringar under lång tid.

Det konstateras i Svenskt Näringslivs nya rapport ”Bana ny väg för Sveriges infrastruktur” som ingår i projektet ”Ett utmanat Sverige". Här presenteras nya sätt att lösa infrastrukturkrisen och adresserar behovet av att reformera hur Sverige ska finansiera och förvalta transportinfrastruktur för att effektivt komma åt bristerna.

Det är den fjärde rapporten inom ramen för ”Ett utmanat Sverige” – ett projekt där Svenskt Näringsliv vill uppmärksamma de stora reformbehov som Sverige har på flera områden.

Trots att förslaget till ny nationell plan för transportsystemet för 2018-2029 anslår så mycket som 100 miljarder mer än tidigare, så räcker pengarna endast till att bibehålla dagens bristfälliga kvalitet. Det krävs väsentligt större satsningar för att möta de framtida behoven, slår rapporten fast.

Två reformförslag presenteras för hur infrastrukturutmaningarna kan mötas.

Det ena är en lösning med ett statligt infrastrukturbolag och en infrastrukturfond som knyts till bolaget. Fonden kapitaliseras genom ägarväxling. Rapporten pekar på att staten bör avyttra vissa typer av tillgångar, såsom exempelvis aktiekapital eller statliga bolag som verkar affärsmässigt på fungerande marknader.

Inspiration kan hämtas från Norge och det helstatliga bolaget Nye Veier AS, som bildades 2015. Bolaget har till uppgift att planera, bygga samt sköta drift och underhåll av viktiga huvudvägar, och arbetar genomgående med upphandlingsformer där entreprenörerna involveras tidigt i processen och ges stor frihet i val av tekniska lösningar för att uppnå funktionskraven på vägarna.

Det andra reformförslaget innebär ett försöksprogram med flera projekt med offentlig och privat samverkan (OPS-projekt), för att öka produktiviteten och effektiviteten. På så sätt främjas privata företags innovationskraft och kunskap på infrastrukturområdet. Inslag av privata aktörer kan enligt rapporten leda till bättre kostnadskontroll och kortare byggtider.

Rapporten presenterades och diskuteras under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv under eftermiddagen i Spårvagnshallarna.

– Sverige är en liten handelsberoende ekonomi i ett stort och glesbefolkat land. Vi har byggt upp en infrastrukturskuld med bristfälliga investeringar som inte har följt den ekonomiska utvecklingen. Regeringens ökning med 100 miljarder räcker inte om vi ska kunna bevara konkurrenskraften, sade Svenskt Näringslivs infrastrukturexpert Mårten Bergman.

Deltog i seminariet gjorde även infrastrukturminister Thomas Eneroth som instämmer med rapportens slutsats om att Sverige lider av underinvesteringar i infrastrukturen, men påminde även om att även andra samhällsområden har behov av stora investeringar.

– Under en lång tid prioriterades sänkt inkomstskatt vilket gjorde att vi övertog flera underinvesterade områden, sade han.

Men Thomas Eneroth är medveten om att de hundra extra miljarderna kan vara ett alltför litet tillskott och välkomnar förslag på effektivare användning av pengarna.

– Hundra miljarder extra är ett viktigt tillskott, men kommer möjligen inte räcka och jag är beredd att vända på alla stenar för att hitta lösningar. Vad gäller OPS-lösningar så kan det finnas fördelar med att se och lära. Men det finns inga fria luncher, det skapar inte ett större ekonomiskt utrymme. Se hur det gick för Spanien där större låneprojekt och privata finansieringar slog direkt på de offentliga finanserna, sade Thomas Eneroth.

Medverkade gjorde även Lennart Kalander, chef för nationell planering vid Trafikverket, Johan Nyström, forskningsledare vid VTI, Mattias Dahl, VD för Transportföretagen samt Richard Gröttheim, VD sjunde AP-fonden.