NYHET29 november 2017

Transportplan når inte hela vägen fram

Den nya nationella transportplanen innehåller utökade satsningar och har fokus på näringslivet. Men det räcker inte hela vägen. Det krävs ett fortsatt långsiktigt och målmedvetet arbete för att komma till rätta med infrastrukturskulden, enligt Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.

För att komma till rätta med infrastrukturskulden krävs att investeringsvolymen långsiktigt hålls uppe, att kunskaperna om bristerna förbättras och att tillgängliga anslagsmedel används effektivare, anser Svenskt Näringsliv.
Mårten Bergman är ansvarig för infrastrukturfrågor.

Svenskt Näringsliv har lämnat ett remissyttrande om förslaget till ny nationell transportplan för åren 2018-2029. Trots många positiva förslag räcker den inte hela vägen.

Planens fokus för att åtgärda akuta flaskhalsar och drift, underhåll och reinvesteringar i det befintliga transportsystemet är generellt positivt. Prioriteringar av stråken med de största trafikflödena och strukturerade satsningar på spårbyten och omledningskapacitet är positiva, både för person- och godstrafik.

Trafikverket vill stärka näringslivet genom att möjliggöra för tyngre och längre transporter på vägar och järnvägar. Det är positivt, men tempot måste öka och prioriteras högre. En näringslivspott föreslås. Syftet är att skapa flexibilitet och stärka näringslivets inflytande på prioriteringar av mindre åtgärder. Positivt men pottens storlek behöver utökas över tid.

För sjöfart och hamnar finns viktiga och angelägna förslag. Flyget är enbart en liten del men Trafikverket bör vara mer aktiv i att utveckla riksintresset Arlanda inklusive omkringliggande och anslutande infrastruktur.

Klimatfrågan kopplad till transporter och infrastruktur får stort utrymme. Det är angeläget, men Trafikverket behöver bättre balansera de delar som behandlar påverkan av transportefterfrågan, potential för trafikslagsväxling och den allmänt hållna inställningen till ”kraftfulla” styrmedel.

Sammanfattningsvis innehåller planförslaget många positiva inslag men visar också på en fortsatt problematisk framtida utveckling.

Totalt satsas drygt 622 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder från föregående planperiod. Utöver detta tillkommer cirka 90 miljarder. Men det ska ses i ljuset av ett, till delar, mycket hårt utnyttjat och eftersatt transportsystem, speciellt på järnvägen. En av orsakerna till eftersattheten är decennier av underinvesteringar, i relation till den ökade transportefterfrågan och ett allt accederande slitage.

Trafikverket har tidigare pekat på att de medel som finns avsatta för underhåll på väg och järnväg i den nya transportplanen enbart räcker till att bibehålla dagens standard. Inte mer.

Det framgår också att lågtrafikerade vägar och järnvägar kommer att uppleva försämringar under planperioden, sträckor som idag har ett stort upprustningsbehov. I många fall inrymmer dessa sträckor industritransporter som skapar stora exportvärden och tillväxt. Den långsiktiga effekten av detta behöver problematiseras. En utredning av status på det lågtrafikerade nätet, i hela landet, behöver därför göras. Detta bör lägga grunden för en utvecklingsplan för framtiden.

Den ekonomiska ramen är förvisso substantiellt större men, givet utgångsläget, har Trafikverket fått hårdprioritera. Sverige kommer även efter denna planperiod att ha en betydande infrastrukturskuld.

För att komma till rätta med infrastrukturskulden krävs att investeringsvolymen långsiktigt hålls uppe, att kunskaperna om bristerna förbättras och att tillgängliga anslagsmedel används effektivare än idag.

Att exempelvis instifta ett Infrastrukturråd för en kontinuerlig, oberoende och sammanhängande utvärdering av svensk infrastrukturpolitik och infrastrukturens förvaltning, skulle kunna bidra till att förbättra dessa tre huvudområden.

Arbetet med kompletterande finansieringssätt av infrastruktur bör också intensifieras, givet att det ger önskad effekt i första hand i form av effektivitetsvinster. En utredning har nyligen föreslagit ett testprojekt för OPS inom transportinfrastruktur, inom ramen för den nya nationella transportplanen. Detta nämns inte ens i planförslaget, vilket är en brist.

Den nya nationella planen väcker förhoppningar men mycket återstår. Det är fortsatt mycket viktigt att ytterligare förbättra beslutsunderlagen, skaffa mer kunskap och att ha uthållighet att fortsätta på den inslagna vägen.

Svenskt Näringsliv har lämnat remissyttrande om Trafikverkets förslag till ny nationell plan för transportsystemet 2018-2029. En sammanfattning av synpunkter finns i inledningen av remissyttrandet under följande rubriker:

  • Fortsatt steg i rätt riktning men mer återstår för att eliminera infrastrukturskulden
  • Prioritering utifrån samhällsekonomisk lönsamhet kräver bättre samhällsekonomiska kalkylmodeller som kontinuerligt utvecklas
  • Bringa klarhet om ett försöksprogram med OPS inom transportinfrastrukturområdet
  • Utveckla skrivningarna om produktivitets- och effektivitetsarbetet
  • Järnväg: Järnvägstung plan med stråktänkande och underhåll i fokus
  • Trafikverkets förslag till nya stambanor för höghastighetståg
  • Väg: Fokus på vidmakthållande men frågetecken om den framtida utvecklingen
  • Väg och järnväg: Vilken framtid har det lågtrafikerade väg- och järnvägsnätet?
  • Sjöfart/hamnar: Viktiga åtgärder förslås men Göteborgs hamn bör ges prioritet
  • Trafikverket bör ta en aktivare roll i svensk flygpolitik – utveckla Arlanda med omkringliggande/anslutande infrastruktur
  • Ett nordiskt och europeiskt samarbete behövs för att möta gemensamma utmaningar
  • Ett ”transportsnålt samhälle” är inte eftersträvansvärt
  • Styrmedel, trafikslagsväxling och kunskapsbrist om hur skatter och avgifter påverkar näringslivets konkurrenskraft
Infrastruktur
Skriven avMårten Bergman
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist