NYHET4 juni 2018

Trots ambitionshöjning består infrastrukturskulden

Regeringen har fastställt den nationella transportplanen. Trots många positiva delar räcker den inte till. Grundproblemet kvarstår. Sverige kommer även efter denna tolvårsperiod att ha en betydande infrastrukturskuld, skriver infrastrukturexpert Mårten Bergman.

Regeringens nationella tolvårsplan för transportsystemet innehåller många positiva delar och följer i stort sett det förslag som Trafikverket presenterade i augusti förra året. I många stycken har näringslivets olika inspel fått genomslag. Men i vanlig ordning finns åtgärder och brister som kommer sent i planen eller inte finns med alls.

Det är generellt positivt att planen fokuserar på att åtgärda akuta flaskhalsar och drift, underhåll och reinvesteringar i det befintliga transportsystemet. Att prioritera stråken med de största trafikflödena och genomföra strukturerade satsningar på spårbyten på järnvägen och omledningskapacitet är också positivt, både för gods- och persontrafik.

Det är bra att planen möjliggör tyngre och längre transporter på vägar och järnvägar men omfattning, prioritet och tempo måste öka. Näringslivspotten, som skapar flexibilitet och stärker näringslivets inflytande på prioriteringar av mindre järnvägsåtgärder, är välkommen men måste utökas.

Regeringen ska också inom kort presenterar också en ny strategi för godstrafik. Näringslivet har vid flertalet tillfällen bidragit med inspel men innehållet i strategin har länge varit höljt i dunkel. Nu får vi vänta en stund ytterligare innan vi ser detaljerna.

Näringslivet skulle gärna se att regeringen korrigerat sitt tidigare misstag och återinför ett Logistikforum. En godsstrategi kan bara realiseras om relevanta aktörer tillåts delta inom ett samverkansforum, annars är risken att det bara blir en bunt papper.

Flyg får litet utrymme i planen. Det är fortfarande mycket oklart hur regeringen tänker sig utvecklingen för riksintresset Arlanda flygplats de närmaste tio åren, inklusive omkringliggande och anslutande infrastruktur. Satsnigen på en fyrspårsutbyggnad hela sträckan mella Stockholm och Uppsala kan ses som en ljuspunkt även om den ligger sent i planperioden. Det har i det stora hela varit en mycket förvirrad flygpolitik som bedrivits under mandatperioden. Att vässa flygstrategin och göra Arlandarådets arbete konkret blir mycket viktigt för nästa regering.

För sjöfart och hamnar finns generellt viktiga och angelägna åtgärder men är också, i jämförelse med väg och järnväg, en liten del av planen. Den substantiella satsningen av statliga medel på den nödvändiga farledsfördjupningen i Göteborgs hamn sticker ut och är välkommen.

Infrastruktur och transporters klimatpåverkan genomsyrar planen. Det är mycket angeläget men en mer balanserad och konkret diskussion måste föras om exempelvis minskad transportefterfrågan, potential för trafikslagsväxling och införande av ”kraftfulla” styrmedel. Uppfyllande av klimat- och miljömål måste kombineras med en stärkt konkurrenskraft. Endast då blir Sverige en förebild som andra vill följa efter.

En brännande fråga har varit om regeringen skulle sätta ner foten om ett eventuellt byggandet av en ny stambana för höghastighetståg. Inga nya besked gavs under pressträffen och regeringen hänvisade till en kommande eventuell blocköverskridande överenskommelse.

Regeringen har den senaste veckan åkt runt i Sverige för att presentera olika regionala satsningar. En förståeelig mediastrategi under ett valår men man måste lyfta blicken över tågtårtor och blågula ballonger.

Den nationella planen är ett omfattande material som innehåller många positiva inslag men den visar också en fortsatt mycket problematisk utveckling.

Totalt satsas drygt 622 miljarder kronor, en ökning med 100 miljarder från föregående planperiod. Utöver detta tillkommer cirka 90 miljarder. En ansenlig summa och ambitionshöjning.

Men det måste ses i ljuset av ett, till delar, mycket hårt utnyttjat och eftersatt transportsystem, speciellt på järnvägen. En av orsakerna till eftersattheten är decennier av underinvesteringar, i relation till den ökade transportefterfrågan och ett allt accelererande slitage.

Trafikverket pekar själva på att de medel som finns avsatta för underhåll på väg och järnväg i planen enbart räcker till att bibehålla dagens standard. Inte ta igen det uppbygda underhållsskulden.

Faktum är att de lågtrafikerade vägarna och järnvägarna kommer att försämras. Det är till del sträckor som idag har ett stort upprustningsbehov. I många fall inrymmer dessa sträckor industritransporter som skapar stora exportvärden och tillväxt.

Den långsiktiga effekten av detta behöver problematiseras, utredas och det måste till en utvecklingsplan för framtiden.

Den ekonomiska ramen är förvisso större men, givet utgångsläget, har det varit hårda prioriteringar. Sverige kommer fortsatt att ha en betydande infrastrukturskuld som skapar ett transportsystem som till delar är sårbart, kapacitetssvagt och brister i tillförlitlighet. Det är skadligt för näringslviet och för Sverige.

För att komma till rätta med infrastrukturskulden krävs att investeringsvolymen långsiktigt hålls uppe, att kunskaperna om bristerna förbättras och att tillgängliga anslagsmedel används effektivare än idag.

Arbetet med kompetterande finansieringssätt måste också intensifieras. Regeringens egen utredning föreslog ett försöksprogram för OPS inom transportinfrastruktur, inom ramen för den nationella planen. Regeringen har ignorerat detta, trots allt tal om att ”vända på alla stenar”. Det är ett missat tillfälle att på ett kontrollerat sätt starta, driva och utvärdera ett begränsat antal OPS-projekt i ett eftersatt infrastruktursystem med ett stort behov av innovativa idéer

Svenskt Näringsliv har länge efterfrågat bildandet av ett infrastrukturråd. Rådet skulle kontinuerligt, oberoende och sammanhängande utvärdera svensk infrastrukturpolitik och infrastrukturens förvaltning. Det finns inte idag.

Rådet skulle också slå vakt om behovet av en längre planeringshorizont och bättre förutsägbarhet, inte minst när det gäller förebyggande underhåll i det befintliga och eftersatta transportsystemet. Att använda anlagsmedel till drift och underhåll som en årsvis budgetregulator måste upphöra.

Sverige är ett stort, glesbefolkat och handelsberoende land i utkanten av Europa. Människor måste smidigt kunna transportera sig mellan boende och arbetsplatser och varor och tjänster ska flöda så fritt som möjligt. Många svenska företag verkar på en global marknad där konkurrensen är knivskarp.
En effektiv och väl fungerande transportinfrastruktur, till konkurrenskraftiga priser, är en absolut nödvändighet för näringslivets utveckling, för fortsatt tillväxt och välstånd.

Den nya nationella transportplanen ger framtidsinriktningen. Den väcker förhoppning men mycket återstår. Det är fortsatt mycket viktigt att förbättra beslutsunderlagen, skaffa mer kunskap och vara än mer lyhörd för näringslivets behov samt ha uthållighet att fortsätta på den inslagna vägen.

Läs mer:

En hållbar transportsektorProjekt Infra2050Infrastruktur
Skriven avMårten Bergman
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist