NYHET13 mars 2018

Vägskatt på avstånd i ny skepnad

En regeringspromemoria om en ny beskattning av tung lastbilstrafik greppar över en stor fråga men bidrar inte med några fullständiga förslag. I praktiken handlar det om att ge kilometer- eller vägslitageskatt en ny skepnad, skriver Mårten Bergman, ansvarig för infrastrukturfrågor.

För ett drygt år sedan meddelade regeringen att de inte kunde stå bakom slutsatserna i sin egen utredning ”Vägskatt (SOU 2017:11)”. Det skulle istället genomföras en intern departementsberedning för att modifiera förslaget om en distansbaserad vägslitageskatt. Resultatet av detta arbete presenterades i fredags.

Av den mycket korta inriktningspromemorian ”En ny beskattning av tung lastbilstrafik” som finansdepartementet publicerat, framgår att skatten är tänkt att exempelvis differentieras geografiskt utifrån tätorts- och landsbygdskörning, beroende på utsläppsmängd (utifrån fordonstyp) men även utifrån områden där det finns, respektive saknas, alternativ till vägtransporter. Det är omkring 30 procent av europavägarna, riks- och länsvägarna som berörs.

Förslaget syftar också till att utjämna konkurrensvillkoren mellan svenska och utländska åkare så att man betalar likartade avgifter på svenska vägar, enligt regeringen.

I praktiken syftar också promemorian att ge den fleråriga nationella diskussionen om kilometerskatt eller vägslitageskatt en ny skepnad, när man hänvisar till översynen av Eurovignettdirektivet och EU-kommissionens förslag om att övergå till ett distansbaserat skatteuttag istället för ett tidsbestämt.

Svenskt Näringsliv har några initiala kommentarer som ska utvecklas i kommande remissvar.

För att greppa över en så stor fråga som ”En ny beskattning av tung lastbilstrafik” innehåller promemorian lite substans. Många av huvudfrågorna, exempelvis vilken differentiering det rör sig om och en specificering av det berörda vägnätet, saknas. Det saknas också uppgift om vilken skattenivå som avses och när regeringen avser att sätta detta system i bruk. Finns heller ingen uppskattning om kostnaderna för det tilltänkta kontrollsystemet.

Regeringskansliet hade, enligt direktivet, från 6 juli 2017 till den 31 maj i år att utarbeta det nya förslaget. Det är olyckligt att inte tiden användes för att kunna presentera ett mer genomarbetat förslag.

I avsaknad av skarpa förslag om omfattning av vägnät, skattenivån eller den geografiska differentieringen går det heller inte att konsekvensanalysera förslaget. Den bedömning som ändå presenteras i promemorian är övergripande och hänvisar kategoriskt till vad som kommer att gälla när vägskatten införs. Ur ett brett näringslivsperspektiv är detta problematiskt av flera skäl.

För det första finns det idag ingen samlad bild av hur det totala antalet skatter och avgifter på transporter påverkar näringslivets konkurrenskraft. Trots detta faktum har olika skatter och avgifter relaterat till transporter ökat under de senare åren.

Riksdagen har infört en indexeringsmodell för automatiskt årlig uppräkning (med KPI plus 2 procentenheter) av punktskatten på bensin och diesel. Detta tillsammans med införandet av det s.k. reduktionsplikten, med alla de prisosäkerheter det kan innebära, skapar prishöjningar på drivmedel. Vare sig det är bio eller fossilt.

Utöver detta bör nämnas EU:s svaveldirektiv som medför konkurrenssnedvridning och ban- lots och farledsavgifter som har höjs stegvis och kraftigt de senaste åren.

En vägskatt på avstånd blir ytterligare en pålaga som bara riskerar att öka kostnaderna för transporter generellt och därmed konkurrenskraft, tillväxt och välstånd.

Värt att notera är också att begrepp eller förslag om skatteväxling vid ett införande av vägskatten lyser helt med sin frånvaro i promemorian.

För det andra hänvisar promemorian till att den ökade kostnaden kan ”övervältras” på slutkunden.

Återigen bör påminnas om att Sverige är en liten handelsberoende ekonomi vars företag verkar på en global marknad med knivskarp konkurrens. I de allra flesta fall är en ”övervältring” av ökade kostnader på kunder uteslutet.

För det tredje beskriver promemorian att en ökad kostnad för vägtransporter gynnar andra transportslag. Det finns däremot ett gott skäl till varför exempelvis riksdagens transportpolitiska mål utgår ifrån ett transportslagsövergripande perspektiv. I realiteten är det så att de olika trafikslagen kompletterar varandra, snarare än konkurrerar.

Inget transportslag tjänar i längden på att andra blir dyrare, genom exempelvis högre skatter. Sverige har stora avstånd både inom landet och till våra viktiga avsättningsmarknader. Sverige behöver samtliga transportslag.

Däremot riskerar den totala kostnadsökningen på transporter ytterligare hämma näringslivets konkurrenskraft och förstärka vår konkurrensnackdel med stora avstånd ytterligare.

Den promemoria som presenterats försöker greppa över en stor fråga men bidrar inte med några fullständiga förslag. Avsaknaden av förslag omöjliggör konsekvensanalys. Därför kan promemorian i dagsläget inte ligga till grund för en proposition eller ett inriktningsbeslut i riksdagen.

En hållbar transportsektorInfrastruktur
Skriven avMårten Bergman
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist