Uppförsbacke för nyanlända företagare

För många syrier är det självklart att driva eget. Många av de som kommer hit bär med sig en stark småföretagarkultur. Det är fyra gånger vanligare att syriska män, bland tidigare invandrare, är företagare jämfört med infödda svenskar. Bland kvinnor är förhållandet två till ett, visar en rapport från Svenskt Näringsliv.

Trenden är att allt fler syrier söker sig till Sverige. Av alla som fick uppehållstillstånd 2011 utgjorde gruppen två procent, fyra år senare var siffran 45 procent. I år har mer en varannan av de som beviljats uppehållstillstånd sina rötter i Syrien. Startar nyanlända syrier företag i samma utsträckning som sina landsmän, är sannolikheten stor att det får positiva effekter på företagandet bland utrikes födda, slås fast i rapporten.

En annan liten ljusglimt är att antalet personer som fått stöd för att starta företag, inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, ökat med över 60 procent, om än från låga nivåer. Fortfarande är det bara 0,2 procent som startat eget. Bäst går det i Hallands län. Där är andelen 0,5 procent.

Exemplen ovan är undantag från en mörk bild som målas upp i rapporten. Hindren är många, utmaningarna stora för att integrera nyanlända på svensk arbetsmarknad.

Sverige är ett av de OECD-länder som är sämst på integration på arbetsmarknaden, sett till den stora skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikesfödda. Siffran bland infödda svenskar är 83 procent, motsvarande siffra för invandrare är 68 procent. Förklaringen är bland annat att Sverige har en hög andel asyl- och anhöriginvandrare jämfört med andra länder där arbetskraftsinvandring dominerar, visar rapporten från Svenskt Näringsliv.

Dessutom tar det fyra-tio år innan hälften av de utrikes födda har ett jobb. Inte ens bland de som har varit här mer än ett decennium är sysselsättningsgraden lika hög som bland svenskar.

Lösningen på problemet kan vara att nyanlända i större utsträckning satsar på eget företagande. Men precis som svenska företagare får utrikesfödda näringsidkare tampas med skatter, administration och svårigheter att få lån. Lägg till språkbarriär, låg utbildningsnivå, få kontakter och uppförsbacken är brant.

Även för dem som uppfyller legala krav återstår hinder. Bland annat uteblir ekonomisk belöning på grund av höga marginaleffekter. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att företagandet bland nyanlända är lågt. Potentialen till förbättringar är stor, konstateras i rapporten.

Vad krävs då för att underlätta för utrikes födda att starta företag?
Ekonomen och rapportförfattaren Johan Kreicbergs anser att det absolut viktigaste är att det blir lättare att arbeta lagligt i Sverige. Idag tar det alldeles för lång tid och är alltför administrativt krångligt att skaffa de tillstånd som behövs.

– Dessutom måste det löna sig att gå från sysslolöshet till företagande. Om en person utan arbete skaffar sig en inkomst på 18 000 kronor i månaden märks inte detta på hans eller hennes disponibla inkomst eftersom bidragen minskar lika mycket som arbetsinkomsterna ökar. Innan dessa problem är lösta har alla andra åtgärder marginell betydelse, säger Johan Kreicbergs.

Artikeln publicerades på dn.se 2016-12-28