”Utan konkurrenskraft ingen välfärd”

Det var idel gröna ”ja-lappar” i luften som svar på frågan: Går det bra för Sverige? Deltagarna på Svenskt Näringslivs premiärseminarium i årets upplaga av Almedalsveckan konstaterade också att det är företagen som bygger vår välfärd.

Men vad händer med Sveriges konkurrenskraft när den globala konkurrensen är närmast total och vi av allt att döma närmar oss en avmattad högkonjunktur?

– Då visar det sig att allt inte är frid och fröjd, att det finns betydande problem med kompetensförsörjningen, regelverk och skatter kring företagsamheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden. Det ställer i sin tur helt nya krav på politiken för att det också fortsatt ska gå bra för Sverige och att vi ska behålla vår konkurrenskraft. ”Utan konkurrenskraft ingen välfärd”.

Det säger Lars Jagren, samhällsekonom på Svenskt Näringsliv och författare till rapporten ”Konkurrens- och utvecklingskraft – Sverige i en ny omvärld”, som presenterades på seminariet. Den är en del i arbetet på att få upp den viktiga frågan om Sveriges framtida konkurrenskraft på agendan på ett helt annat sätt än tidigare.

– Överlag tar Sveriges konkurrenskraft otroligt liten del av debatten. Det är erbarmligt, sa Centerpartiets chefekonom Martin Ådahl i den efterföljande debatten.

Tack vare den långa högkonjunkturen och en hög efterfrågan på svenska exportvaror, är det lätt att vaggas in i känslan av att allt bara rullar på. Men när konkurrensen successivt ökar måste de svenska regelverken hänga med. I rapporten, som har tagits fram i samverkan med ett flertal medlemsorganisationer inom Svenskt Näringsliv, listas ett antal av de frågor som trots allt måste tas upp till diskussion:

· Tjänster utgör en allt större del av ekonomin: Vilka effekter får en högre beskattning av arbete jämfört med andra länder?

· Vikten av spetskompetens ökar: Vilka effekter får höga marginalskatter?

· Kompetenskraven förändras i allt snabbare takt: Hur bör ett system för livslång kompetensutveckling utformas?

· Vikten av marknadsnärhet och av transporter och logistik ökar: Vilka effekter får höga avstånds- och miljöskatter tillsammans med en undermålig infrastruktur?

· Vikten av företagande, ägande och innovationer ökar: Vilka effekter får Sveriges höga lönekostnader och entreprenörsskatter?

· Allt fler företag konkurrerar internationellt och priserna sätts internationellt: Vilka effekter får de relativt höga lönekostnaderna i Sverige?

Det låter som en relativt mörk bild av framtiden för den svenska konkurrenskraften?– Det kan verka så. Men då ska vi veta att vi har mycket duktiga företagare, och historiskt sett är vi bra på förnyelse. Kan vi dessutom få upp diskussionen och det systemskifte som behövs, då har Sverige med de företag vi har, enorma möjligheter att ta för oss av världsmarknaden, säger Lars Jagren.