Lärarbrist kräver nytänkande

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Det saknas 80 000 behöriga lärare om femton år, enligt Skolverket. Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert. Hon vill lösa problemet genom att skärpa antagningen till lärarutbildningen, skapa fler vägar in i läraryrket och få fram en differentierad lönesättning.

KarinRebas

Karin Rebas, skolpolitisk expert

Lärarbristen i Sverige är ett problem som uppmärksammats under lång tid – men som tycks vara svår att hejda. Enligt Skolverkets lärarprognos från den 18 december kommer det att saknas 80 000 behöriga lärare om femton år.

För att täcka behoven borde 227 000 lärare och förskollärare examineras från lärar- och förskollärarutbildningarna fram till 2031. Men enligt Skolverkets beräkningar – baserat på antal nybörjare och andel studenter som tar examen i dag – kommer endast omkring 145 000 bli examinerade till 2031.

Allra störst väntas bristen bli på förskollärare och yrkeslärare. När det gäller yrkeslärarna är problemet tudelat: många väntas gå i pension under de kommande åren och det är svårt att få existerande yrkeslärare att stanna. Det bådar inte gott för företagens kompetensförsörjning.

Att snabbt utöka antalet utbildningsplatser på lärarutbildningarna är inte ett klokt alternativ. Söktrycket och genomströmningen på utbildningarna fortsätter att vara låga och kvaliteten är starkt ifrågasatt. Till exempel skriver Tünde Puskás, universitetslektor vid Linköpings universitet, på DN Debatt den 27 november att uppskattningsvis 20 procent av studenterna ”har uppenbara svårigheter med grundläggande läs- och skrivfärdigheter”. En lärarutbildning som förknippas med låga krav och bristfällig kvalitet har förstås svårt att locka de mest välmeriterade studenterna.

Här krävs nytänkande och reformer på flera nivåer:

1. Skärp antagningen till lärarutbildningen. Åtgärden kan verka paradoxal, när det redan råder lärarbrist, men faktum är att alltför låga krav kan få ambitiösa studenter att välja andra alternativ. När Danmark år 2013 införde en nedre betygsgräns för att söka till lärarutbildningen ökade antalet studenter med toppbetyg och avhoppen minskade.

2. Skapa fler vägar in i läraryrket. Svenskt Näringsliv har länge påtalat vikten av att skapa fler och mer flexibla vägar in i läraryrket. I dag finns flera olika utbildningsalternativ för den som redan har en akademisk examen, som kompletterande pedagogisk utbildning, KPU. Kruxet är dock att KPU:n motsvarar tre terminer eller ett helår med utökad studietakt. Det är förmodligen inte ett realistiskt alternativ för den som skulle vilja arbeta som lärare under kortare tid eller på deltid. Ett mer flexibelt system skulle inte bara ge skolorna en breddad rekryteringsbas, utan också ge eleverna tillgång till fler lärare med uppdaterade kunskaper om och täta kontakter in i arbetslivet.

3. Differentierad lönesättning. Statistik från OECD visar att ingångslönerna för lärare i Sverige är konkurrenskraftiga. Däremot är löneutvecklingen under yrkeskarriären liten – något som nämns som ett skäl till att välja bort yrket. Goda möjligheter att göra karriär och få lön efter prestation kan få fler toppstudenter att välja lärarbanan.

Om den dystra trenden ska vändas måste situationen tas på största allvar. Framtidens elever är beroende av att vi klarar av att lösa lärarbristen i dag.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Rätt program ökar chanserna att klara av gymnasieskolan

KOMMENTAR 25 procent av gymnasieeleverna, som går det avslutande året på högskoleförberedande program, studerar inte vidare, enligt nya siffror från SCB. Bättre går det för dem som går ett yrkesprogram. Chanserna att klara av gymnasieskolan ökar om eleverna väljer rätt program, skriver Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökad kvalitet i skolan viktigare än kösystem

DEBATT Företrädare för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vill avskaffa kötid som urvalskriterium för fristående skolor för att motverka segregation. Fel fokus, anser Svenskt Näringsliv som hellre ser åtgärder som ökar kvalitén i skolan.    
NYHET Publicerad:

Skolinspektionen ska visa musklerna

UTBILDNING Skolinspektionen ska vara vass och tydlig så att den kan göra skarpa ingripanden. Utvecklingen är positiv, men den kan bli bättre. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Karin Rebas och Johan Olsson som lyfter fem reformområden.
NYHET Publicerad:

Vill bredda ungas syn på arbetslivet

SYV I mitten av februari öppnar storsatsningen Jobblabb – Arbetets museums nya utställning, som ska nå alla elever i årskurs 5 i Östergötland. Då möter experimentverkstad studie- och yrkesvägledning.
NYHET Publicerad:

DN Debatt. ”Gymnasiets yrkesprogram leder snabbast till jobb”

DEBATT Ny statistik visar att det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att etablera sig på arbetsmarknaden. Därför vill vi öka medvetenheten om hur programmen står sig på arbetsmarknaden, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv, på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar ger välbetalda jobb

UTBILDNING Studenter från yrkesutbildningar har en gynnsam löneutveckling, visar siffror från SCB som Ekonomifakta har sammanställt.
NYHET Publicerad:

PISA-resultaten ett glädjebesked – men orosmoln finns kvar

KOMMENTAR Det finns anledning att glädjas åt den senaste PISA-undersökningen, men inte skäl att slå sig till ro. Utmaningarna är fortfarande avsevärda. Svenskt Näringsliv vill se en rad reformer för att ytterligare stärka resultaten i skolan, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Så blir studie- och yrkesvägledningen bättre

KOMMENTAR Skolans studie- och yrkesvägledning måste bli bättre på att mäta och följa upp verksamheten. Skolexperterna Karin Rebas och Johan Olsson föreslår ett SYV-index med parametrar som till exempel måluppfyllelse i grundskolan, studieavbrott i gymnasiet och övergång till jobb.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Så blir studievägledningen effektivare

UTBILDNING Studievägledningen i den svenska skolan måste bli bättre, anser flera instanser. Större möjligheter att mäta och följa upp verksamheten samt en övergripande strategi på området är centralt, enligt en rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Företagen måste få större inflytande över yrkesutbildningar  

DEBATT Företag efterfrågar kompetens från gymnasial yrkesutbildning, men vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kompetenskrisen kräver att staten och privata företag tar ett större ansvar för utformningen av yrkesutbildningarna, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Skolans styrdokument bör ha kunskapen i fokus

KOMMENTAR Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas.
NYHET Publicerad:

Sambanden mellan skolval och flyttlass borde diskuteras mer

KOMMENTAR Sambanden mellan skolvalet och flyttbenägenheten borde få en större plats i diskussionen om det svenska skolsystemet, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.