Mer relevanta utbildningar kan öka lusten av lära

NYHET Publicerad

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenskt Näringslivs årliga gymnasierapport har precis släppts. Andelen elever som tar examen från de nationella programmen har ökat något. ”Det är positivt, men resultaten måste förbättras snabbare”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Johan Olsson

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.

Andelen elever som tar examen på tre år, har ökat med nästan fyra procentenheter de senaste fyra åren, vilket motsvarar runt 3000 elever.

Men det är fortfarande var fjärde elev på de nationella programmen, som inte klarar av gymnasiet på utsatt tid.

Resultaten i gymnasiet avspeglar sig i hur eleverna uppskattar sin egen insats. Nästan var fjärde elev säger att de inte anstränger sig särskilt hårt eller inte anstränger sig alls.

– Det är så klart problematiskt. Fler elever behöver anstränga sig hårdare, få rätt förutsättningar att göra det och mötas av höga positiva förväntningar, säger Johan Olsson.

– Vi är också övertygade om att mer samverkan mellan gymnasiet och arbetslivet ökar kvaliteten och relevansen på utbildningarna.

Fortfarande har många av gymnasieprogrammen en skev könsfördelning. Tydligast syns det på yrkesprogrammen där sju av de tolv programmen har en könsfördelning som är sämre än 80-20 i antingen andel killar eller tjejer.

När det gäller examensfrekvens så klarar sig eleverna på Naturvetenskapliga programmet, Ekonomiprogrammet och det Industritekniska programmet bäst, där runt åtta av tio elever tar examen inom tre år.

Av de som kommer från yrkesprogram, så jobbar nästan 70 procent av eleverna som gått Fordons- och transportprogrammet eller Bygg- och anläggningsprogrammet. Eleverna från de programmen verkar också i hög grad jobba inom tänkt bransch när de är klara.

– Företagens rekryteringsbehov är stora och den gymnasiala yrkeskompetensen är väldigt viktig. Det är glädjande att vi i höstas såg att fler elever söker sig till yrkesprogrammen. Även om ökningen var liten, så är det första gången på tio år som vi ser en liten ökning, säger Johan Olsson.

Av eleverna på Hantverksprogrammet är det emellertid 45 procent som antingen har en svag ställning på arbetsmarknaden eller står utanför denna.

 

Ladda ner

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Persson på S-kongressen: "Viktigt att Sverige bibehåller sin konkurrenskraft"

FÖRETAGSKLIMAT Socialdemokraternas kongress ägde rum i Örebro i helgen. Svenskt Näringslivs ordförande, Fredrik Persson, var på plats för att lyfta viktiga näringslivsfrågor som företagens kompetensförsörjning, Sveriges konkurrenskraft och ändrade konfliktregler.
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Viktigt med begreppen i en polariserad skoldebatt

KOMMENTAR Det finns mycket att göra för att minska skolsegregationen – men det gäller att bena ut var problemen ligger. Förenklingar gynnar inte debatten, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert, och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert, i en kommentar till ett reportage i DN.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom gymnasievalet noga

DEBATT Jämför utbildningar på olika skolor, våga utmana din tonåring är några tips till föräldrar inför gymnasievalet.
NYHET Publicerad:

Tvångsplacering löser inte segregationen

KOMMENTAR Minskad valfrihet motverkar inte skolsegregation. Det finns alternativ som gör den vanliga skolan attraktiv för fler. Bygg ut skolor som fungerar väl, skapa en kultur där alla elever lär sig mer och se till att skolor med störst behov kan rekrytera skickliga skolledare och lärare, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Bra skola kräver rätt fokus

KOMMENTAR Utbildningspolitiken är en viktig samhällsfråga. Nästa regering behöver bland annat fokusera på kvalitet och studiero, värna friskolereformen och stärka samarbetet med företag inom hela utbildningssystemet, skriver Tobias Krantz och Johan Olsson.
NYHET Publicerad:

Företagare: Politikerna måste förstå hur viktiga vi är

VALET 2018 Valrörelsen går in i sitt slutskede och företagare efterlyser politiker som förstår hur viktiga de är för Sverige. "Det har varit ett stort fokus på bland annat bidrag och välfärd men inte var pengarna ska komma ifrån", säger företagaren Emma Dehmer Unevik.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Heta valfrågor för småföretagare

VALET 2018 Valrörelsen går in i sitt slutskede. Privat välfärd, integration, fossilfritt bränsle och att skapa jobb för nyanlända är prioriterade frågor för ett par småföretagare.
NYHET Publicerad:

”Extra föräldraledighet en märklig prioritering”

VALET 2018 Socialdemokraterna föreslår en extra veckas ledighet för föräldrar vid skollov. En märklig prioritering, anser chefekonom Bettina Kashefi. ”Partiets förslag riskerar att påverka arbetsutbudet och samhällsekonomin negativt i ett läge då svenska företag har stor brist på arbetskraft.”
NYHET Publicerad:

Utbildningsplikten är feltänkt

KOMMENTAR Regeringens reform för att öka utbildningsnivån bland nyanlända – den så kallade utbildningsplikten – går trögare än tänkt. Hittills i år har 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt. Av dem har endast 90 personer påbörjat studier. Det är svårt att inte se det som ett fiasko, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.