"Vi väljer inte elever som ska gå här på skolan"

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det krävdes tillbyggnader på skolan och vidareutbildning av personalen. Men idag är det ingen på friskolan Nova Montessori som ångrar beslutet att ta emot en synskadad elev. Tvärtom har det gett nya erfarenheter och förstärkt sammanhållningen på skolan.

Albus Andersson, elev på Nova Montessoriskolan i Kungsbacka.

Albus Andersson har en synskada och ser ingenting nedanför midjehöjd. På friskolan Nova Montessori får han rätt typ av stöd för att klara skolan.

Foto: Annika Olsson
Albus Andersson, elev på Nova Montessoriskolan i Kungsbacka, med sin lärare och assistent.

På Nova Montessori har läraren Sofia fått ett extra ansvar för synskadade Albus, som också har assistenten Emil som stöd.

Foto: Annika Olsson

– Albus stod i vår kö och det var självklart att vi skulle ta emot honom, vi har inte rätt att välja elever men framför allt, varför skulle vi säga nej?

Det säger Susanne Palmgren, rektor på friskolan Nova Montessori i Kungsbacka där Albus, som har nedsatt syn går. Det hindrar inte den sjuåriga killen med kritvitt hår, hatt och svarta solglasögon från att klänga runt i klätterställningen tillsammans med sina kompisar – trots att han inte ser något nedanför midjehöjd.

– Jag oroade mig kopiöst för hur det skulle gå. Vi hade en plats på en kommunal skola men hans båda bröder gick här och trivdes så bra. Vi pratade med rektorn som lyssnade på våra behov. Hon var tydlig med att det var ett stort steg och ville ta sig en funderare på hur skolan skulle anpassas på bästa sätt, säger mamma Jonna Andersson.

Att ta emot Albus på skolan blev inledningen på en process som involverade investeringar i själva skolmiljön men framför allt vidareutbildning av personalen och nya kunskaper om vad det innebär att leva med synsvårigheter.

– Vi hade täta och bra kontakter med kommunen både före och efter att vi kom fram till beslutet att Albus skulle gå här. Utan ett tilläggsbelopp kunde vi inte klara att bygga ett solskydd på skolgården, utrusta alla fönster med persienner och över huvud taget röja undan en del fysiska hinder i miljön. Men framför allt behövde vi anställa en resursperson och avdela en av lärarna, fortsätter Susanne Palmgren.

Det tilläggsbelopp som skolan numera får täcker en del av kostnaderna, resten står skolan för ur den vanliga driftsbudgeten. Men idag är det ingen som ångrar beslutet.

– Det har berikat hela vår verksamhet, eleverna och lärarna. Sofia Berglund, den lärare som arbetar tillsammans med Albus, sitter idag i ett nationellt råd för synskadade elever. Vi arbetar enligt montessoripedagogiken som bygger på att varje elev ska vara i centrum och det här är ett tydligt exempel på det och hur bra det fungerar.

Just nu pågår en het debatt i media om friskolor, känner du igen dig i den?

– Nej, det gör jag inte. Alla friskolor dras över en kam och det är inte bra.

Hur påverkar det klimatet för friskolorna?

– Jag tror att många kan dra sig för att söka till en friskola och det gör framtiden osäker. Det är olika bud från olika partier och vi diskuterar ofta om friskolorna kommer att finnas kvar på sikt. För oss är det en självklarhet att vi ska finnas kvar.

Hur kan den negativa bilden av friskolorna ändras?

– Vi rektorer och pedagoger måste bli mer synliga i debatten, inte lämna över den till andra. Det viktiga är att visa på de goda exemplen.



Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skattemedel i miljardklassen klantas bort

OFFENTLIG UPPHANDLING Miljarder slarvas bort i samband med offentlig upphandling. Usla inköp, dålig kontroll och uppföljning samt bristfällig konkurrens innebär att det saknas 70-100 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning.
NYHET Publicerad:

Så får Sveriges elever en bättre skolgång

UTBILDNING Allt fler elever går ut skolan utan godkänt i alla ämnen. För att vända trenden har Svenskt Näringsliv tagit fram fem konkreta förslag. ”Ju bättre prestationer på nationella prov, desto högre blir tillväxten”, sa rapportförfattaren Anders Morin vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Så vänder vi den negativa trenden i skolan

DEBATT Sverige måste vara ledande när det gäller kunskapsintensiv produktion av varor och tjänster, annars blir vi omsprungna av andra länder. Därför behöver vi en ny kurs för skolan – med reformer som är baserade på forskning, skriver Caroline af Ugglas, Anders Morin och Karin Rebas och presenterar fem reformförslag.
NYHET Publicerad:

Samordnade antagningar bra för svensk skola

UTBILDNING En ny rapport ger ytterligare bränsle till debatten om det fria skolvalet. Bland annat föreslås att antagningarna samordnas, vilket ger skolor en tydligare bild av vilka och hur många elever som börjar vid terminstarten.
NYHET Publicerad:

Svenska elever underpresterar – här är lösningarna

DEBATT Sverige hade kunnat ha betydligt högre tillväxt om landets elever presterat bättre på internationella prov. Att öka den lärarledda undervisningen och andelen friskoleelever skulle höja tillväxten betydligt, visar en ny rapport.
NYHET Publicerad:

Gymnasierapporten 2019 - attityder, antal och etablering

RAPPORT I en ny rapport redovisar Svenskt Näringsliv statistik och data från Statistiska centralbyrån, Skolverket och Ungdomsbarometern. För att öka förståelsen om gymnasieskolan är det viktigt att förbättra kunskapen om eleverna som går i den.
NYHET Publicerad:

Så vänder svensk skola den negativa utvecklingen

KOMMENTAR Det krävs omfattande reformer om Sverige ska lyckas vända den negativa utvecklingen i skolan, hävdar OECD i en färsk analys. Kompetent personal, fokus på kunskap och tydlig redovisning för hur skolan presterar är några förslag från Karin Rebas, utbildningsexpert, och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik
NYHET Publicerad:

Rapport: Viktigt att mäta om skolan är bra eller dålig

UTBILDNING Det svenska utbildningsväsendet saknar ett system för att mäta skolornas kvalitet. I en ny rapport föreslås en rad förändringar för att lättare kunna mäta effektiviteten. ”Poängen med rapporten är att lyfta kvalitetsfrågan i skolan”, säger Johan Olsson, utbildningspolitisk expert vid Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Så ska nyanlända få bättre grundskolebetyg

UTBILDNING Tre av tio niondeklassare med invandrarbakgrund har behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att förbättra resultaten föreslår vi bland annat att skolplikten förlängs till arton år, kortare sommarlov och en bättre studie- och yrkesvägledning, skriver Karin Rebas, skolpolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Framtidens gymnasieskola: ”Kan lära av näringslivets effektivitet”

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sin slutrapport om hur svensk gymnasieskola bör se ut år 2030. Syftet är att motverka Sveriges allt mer ökande kompetensbrist. Under ett seminarium nyligen låg fokus på att individualisera lärandet och nyttja digitala verktyg på nya sätt, men även på hur näringslivet kan inspirera en omstrukturering av skolornas ledning.
NYHET Publicerad:

Kommission: Så ska framtidens gymnasieskola se ut

UTBILDNING Gymnasiekommissionen har presenterat sina slutsatser. Siktet är inställt på 2030. Fram tills dess ska svenska gymnasieelever ha höjt kunskapsnivån. Det ska ske genom att lärarrollen renodlas och digitaliseras, fler statliga kvalitetskontroller, att betygsystemet görs om och satsningar på yrkesprogram.
NYHET Publicerad:

Ljusa framtidsutsikter för teknikeleverna

YRKESUTBILDNING Alla får jobb. Det är en av orsakerna till att söktrycket till SKF Tekniska Gymnasium i höstas nådde all-time-high. Förhoppningsvis är det också en trend som gör att allt fler väljer tekniska utbildningar på gymnasiet.
NYHET Publicerad:

Tjörnbolag växte snabbt med Lov

HEMTJÄNST Under flera år drev Margreth Andersson ett hemtjänstföretag på Tjörn. Hon beskriver kontakten med de äldre som underbar men konstaterar också att livet som småföretagare är tufft.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Så ser föräldrar på gymnasievalet

GYMNASIEVALET Snart är det dags för drygt 110 000 elever i årskurs nio att göra sina gymnasieval. Det är många faktorer som har betydelse för valet. De högskoleförberedande programmen verkar ha högre status än yrkesprogrammen bland föräldrarna, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Tuffa krav på den som vill driva skola

KOMMENTAR Skolinspektionen använder sin mest kraftfulla åtgärd för att hantera problem i en kommunal skola. Karin Rebas, skolpolitisk expert, tycker det är bra att myndigheten tar krafttag för att få en förändring till stånd.
NYHET Publicerad:

Så klarar sig gymnasieelever på arbetsmarknaden

KOMMENTAR För att lösa knutarna på arbetsmarknaden måste gymnasieprogrammen bli mer relevanta för yrkeslivet. Det skriver Svenskt Näringslivs utbildningsexperter Tobias Krantz och Johan Olsson på DN Debatt, och hänvisar till den nya upplysningstjänsten Gymnasiekvalitet.se för ett bättre utbildningsval.
NYHET Publicerad:

Nyköpingsskola prisas för kvalitetsarbete

YRKESUTBILDNING Målen är tydliga. Varje lärare och elev vet vad som gäller för att uppnå bästa resultat. Arbetet har gett Nyköping Strand Utbildningscentrum utmärkelsen Bättre skola 2018.
NYHET Publicerad:

Här uppmuntras äldre att leva livet

HEMTJÄNST Att ge äldre möjligheten att leva sitt liv fullt ut. Det är hemtjänstföretaget Alevas främsta mål. Framgångarna bygger på ett tydligt fokus på att individens behov tillgodoses, och att medarbetarna får stort handlingsutrymme att fatta beslut i vardagen.
NYHET Publicerad:

Politiskt trängd skolföretagare sålde verksamheten

VÄLFÄRD Politisk osäkerhet fick Skolhoppet, som driver en montessoriskola, att sälja till ett större bolag. Därmed är skolans framtid tryggad. "Som liten friskola är det ganska tufft och skakigt idag", säger grundaren Maria Jacky.