Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

– Det är egentligen inte särskilt konstigt, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv. Sverige har stora problem med matchningen på arbetsmarknaden.

– Sysselsättningsgraden bland högutbildade är väldigt hög men många har jobb som de är överkvalificerade för eller som ligger långt utanför det område man studerat. Företag betalar för den kompetens de faktiskt får och inte för den kompetens de önskar få, säger hon och tillägger:

– Det hade däremot varit klädsamt om SACO, baserat på den vetskapen, hade frågat åtminstone några företag om deras uppfattning om detta.

Utbildning ska vara relevant

Det är troligtvis flera orsaker som ligger bakom lönetappet. Det handlar om globalisering, demografi och arbetsmarknadens behov. Men också om brister i kvaliteten på högskolan, skriver SACO i sin rapport och konstaterar: Utbildningarnas relevans och förberedelse för arbetsmarknaden är lågt prioriterade frågor inom högskolepolitiken. Samtidigt som kvaliteten och effekterna av högre utbildning ifrågasätts, fortsätter man bygga ut högskolan.

– Ska utbildning vara en investering krävs att utbildningen är relevant på arbetsmarknaden. Det uppnås genom utbildningssamverkan, betonar Mikaela Almerud.

– Dessutom behöver studenter kunna göra medvetna val, men idag finns det ingen som har i uppdrag att samla in, analysera, och – på en plats – göra jämförande information tillgänglig om utbildningarnas kvalitet och arbetsmarknadsutfall. Det gör det mer eller mindre omöjligt att navigera sig fram i utbildningsdjungeln och då blir det vad det blir.

Medvetna val

Det här får allvarliga konsekvenser, menar Mikaela Almerud och beskriver läget så här:

Felaktiga prioriteringar i högskolepolitiken under en lång tid har påverkat matchningen på arbetsmarknaden negativt. Mellan 40 och 50 procent av arbetskraften i Sverige i dag beräknas vara överutbildad – en ökning från cirka 10 procent i mitten av 1970-talet. Det är ingen påtaglig skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Utbildningspremien är högst för rätt matchade och lägst för överutbildade.

– Matchningsproblemen kan alltså sannolikt förklara den sjunkande utbildningspremien. Vill man komma till rätta med problemen krävs att högskolan får incitament att jobba med samverkan och att förbereda studenterna för arbetsmarknaden, säger hon.

– Dessutom krävs att lärosätena åläggs att rapportera in sådan information om utbildningarna som krävs för att göra medvetna val och att någon får i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra denna.