Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

NYHET Publicerad

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. I Education at a glance från OECD som publicerades 2016 framgår att Sverige har sämst avkastning på högre utbildning bland alla OECD-länder. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår dessutom att utbildningspremien har sjunkit sedan 2001 och allra mest i privat sektor.

Mikaela Almerud

Mikaela Almerud, högskoleexpert.

– Det är egentligen inte särskilt konstigt, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv. Sverige har stora problem med matchningen på arbetsmarknaden.

– Sysselsättningsgraden bland högutbildade är väldigt hög men många har jobb som de är överkvalificerade för eller som ligger långt utanför det område man studerat. Företag betalar för den kompetens de faktiskt får och inte för den kompetens de önskar få, säger hon och tillägger:

– Det hade däremot varit klädsamt om SACO, baserat på den vetskapen, hade frågat åtminstone några företag om deras uppfattning om detta.

Utbildning ska vara relevant

Det är troligtvis flera orsaker som ligger bakom lönetappet. Det handlar om globalisering, demografi och arbetsmarknadens behov. Men också om brister i kvaliteten på högskolan, skriver SACO i sin rapport och konstaterar: Utbildningarnas relevans och förberedelse för arbetsmarknaden är lågt prioriterade frågor inom högskolepolitiken. Samtidigt som kvaliteten och effekterna av högre utbildning ifrågasätts, fortsätter man bygga ut högskolan.

– Ska utbildning vara en investering krävs att utbildningen är relevant på arbetsmarknaden. Det uppnås genom utbildningssamverkan, betonar Mikaela Almerud.

– Dessutom behöver studenter kunna göra medvetna val, men idag finns det ingen som har i uppdrag att samla in, analysera, och – på en plats – göra jämförande information tillgänglig om utbildningarnas kvalitet och arbetsmarknadsutfall. Det gör det mer eller mindre omöjligt att navigera sig fram i utbildningsdjungeln och då blir det vad det blir.

Medvetna val

Det här får allvarliga konsekvenser, menar Mikaela Almerud och beskriver läget så här:

Felaktiga prioriteringar i högskolepolitiken under en lång tid har påverkat matchningen på arbetsmarknaden negativt. Mellan 40 och 50 procent av arbetskraften i Sverige i dag beräknas vara överutbildad – en ökning från cirka 10 procent i mitten av 1970-talet. Det är ingen påtaglig skillnad mellan inrikes och utrikes födda. Utbildningspremien är högst för rätt matchade och lägst för överutbildade.

– Matchningsproblemen kan alltså sannolikt förklara den sjunkande utbildningspremien. Vill man komma till rätta med problemen krävs att högskolan får incitament att jobba med samverkan och att förbereda studenterna för arbetsmarknaden, säger hon.

– Dessutom krävs att lärosätena åläggs att rapportera in sådan information om utbildningarna som krävs för att göra medvetna val och att någon får i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra denna.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Avgifter för tredjelandsstudenter har stärkt kvaliteten

KOMMENTAR Så är det dags för ytterligare en utredning på högskoleområdet. Denna gång på temat internationalisering. Frågan är om syftet är att smygvägen avskaffa de avgifter som infördes för tredjelandsstudenter 2011. Det vore olyckligt, skriver Mikaela Almerud, högskolepolitiskt expert.
NYHET Publicerad:

Dålig matchning sänker utbildningspremien i Sverige

KVALITET I HÖGSKOLAN Det lönar sig allt mindre att utbilda sig i Sverige. Lönen mellan en gymnasieutbildad och högskoleutbildad skiljer mindre än tio procent. I en ny rapport från SACO framgår att den negativa utvecklingen håller i sig. Grundproblemet är stora problem med matchningen på arbetsmarknaden, menar Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Regeringen saknar plan för ökade privata FoU-investeringar

KOMMENTAR Under de senaste tio åren har de privata investeringarna i FoU i förhållande till BNP sjunkit med en procentenhet. Nyligen presenterades nya siffror som inger ytterligare anledning till oro. I regeringens forskningsproposition lyser dock investeringsperspektivet med sin frånvaro, skriver Patrick Krassén, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Ökat tryck på starkt akademiskt ledarskap

KONKURRENSKRAFT Svenska universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem, menar Näringslivets forskningsberedning i sin senaste rapport. ”Lärosätenas styrelser behöver ta större ansvar för verksamheten och sätta tydliga mål", anser beredningen med ordförande Håkan Mogren.
NYHET Publicerad:

"Högskolor och universitet behöver ökad linjestyrning"

LEDARSKAP Sveriges universitet och högskolor lider av ledarskapsproblem. På grund av systemets vaghet finns hela tiden risken att fatta felaktiga beslut om nya chefer och spetsforskare. Därför måste vi titta på de övergripande beslutsstrukturerna på våra högre lärosäten, skriver Näringslivets Forskningsberedning på DN Debatt.
NYHET Publicerad:

Hög tid för högskolan att premiera kvalitet

KOMMENTAR Den högre utbildningen brottas med allvarliga problem som sjunkande kvalitet och en oförmåga att förbereda studenterna för arbetslivet. Resurserna till högskolan bör därför fördelas utifrån utbildningarnas kvalitet och koppling till arbetsmarknaden, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Antagningen till högskolan ur fas med tiden

HÖGSKOLAN Ställ högre betygskrav till högskolan. Öka lärosätenas frihet och ansvar för antagningsprocessen. Stärk utbytet mellan lärosäten och arbetslivet. Det var några frågor som diskuterades vid ett seminarium om ett reformerat antagningssystem på Svenskt Näringsliv tidigare i veckan.
NYHET Publicerad:

Unik dom gör det möjligt att reklamera utbildning

KOMMENTAR I veckan dömdes Mälardalens högskola att återbetala studieavgiften till en amerikansk student. Hon hade stämt högskolan för bristande kvalitet i utbildningen. "Både studenter och utbildningsanordnare kan få möjlighet att ställa högre krav", skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Gör antagningssystemet till en verklig vattendelare

HÖGSKOLAN ”Om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation också i framtiden måste kvaliteten i den högre utbildningen säkras. En rejäl översyn av tillträdesreglerna är ett steg i rätt riktning”, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert. I en ny rapport lyfter Svenskt Näringsliv fram utmaningar och möjliga lösningar.
NYHET Publicerad:

Tandlös utvärdering riskerar kvaliteten på högre utbildning

KOMMENTAR Utformningen av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem och dess bidrag till kvalitetsförbättringar för högre utbildning har stor betydelse för näringslivet och dess framtida konkurrenskraft. Det skriver Mikaela Almerud, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Öka skolans och näringslivets engagemang i elevers framtid

KVALITET I UTBILDNINGEN I dagarna släpper Svenskt Näringsliv en rapport med statistik om bland annat  elevernas övergång till jobb och studier. Vi kan konstatera att de flesta elever klarar sig bra och att yrkesprogrammen är en bra väg för att skaffa sig jobb. Men trots detta finns det mycket kvar att förbättra, skriver Tobias Krantz , chef för utbildning, forskning och innovation och Johan Olsson, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Reformera etableringsprocessen för utländska akademiker

KOMMENTAR Buggar i mottagnings- och integrationsprocessen fördröjer etableringen på arbetsmarknaden för många utländska akademiker, både i och utanför skolväsendet. Därför måste systemet korrigeras på permanent basis, för alla. Det skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Så ska svensk högskola bli bättre

UTBILDNING Det är hög tid att reformera svensk högskola. Bättre samarbete mellan akademi och näringsliv, översyn av resurstilldelningen och ökat utbud av kurser för yrkesverksamma är några förslag från TCO och Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Friskolekoncern vill spetsa lärarutbildningen

UTBILDNING Lärarutbildningen är för viktig för att vara ett statligt monopol. Låt därför fristående aktörer starta en ny utbildning för lärare – en spetsutbildning som kan locka de mest lämpade ungdomarna till en karriär i skolan. Det skriver Fredric Skälstad och Johan Olsson, utbildningspolitiska experter på Svenskt Näringsliv i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Sverige måste vara attraktivt för talanger

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv vill se en ny form av stipendier som riktar sig till kvalificerade utländska studenter och som kan delfinansieras av näringslivet. Det är positivt att regeringen undersöker möjligheten att inrätta ett sådant stipendieprogram. Nu gäller det att sätta planerna i verket, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Ökat intresse för utländska universitetsfilialer

KOMMENTAR Saco studentråd och Centerstudenter vill att utländska studenter och forskare stannar kvar i Sverige för arbete och vidare forskningskarriär. Svenskt Näringsliv delar uppfattningen. Det borde inte heller vara något konstigt att utländska universitet etablerar sig här, skriver Patrick Krassén, policyanalytiker inom utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Efterlängtad satsning på yrkeshögskolan

KOMMENTAR Äntligen en rejäl satsning på yrkeshögskolan. Jag hoppas att statsministerns besked är en signal om att regeringen lyssnar på näringslivets behov. När arbetslivet är med och utformar yrkesutbildningen får nio av tio studerande jobb, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning.
NYHET Publicerad:

Ge de bästa lärarna mer betalt

KOMMENTAR Nästa år flyttar regeringen tillbaka ansvaret för lärarnas löneutveckling till staten. Miljardsatsningen på lärarlönerna borde användas för att öka lönespridningen inom lärarkåren, skriver Tobias Krantz, chef utbildning, forskning och innovation, och Fredric Skälstad, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Studenter från Indien ger hopp i Blekinge

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Högskolan kan bibehålla en avancerad nivå på undervisningen. Företagen får ett utbyte och en annorlunda idévärld som stärker konkurrenskraften. Därför utvecklar nu Blekinge Tekniska Högskola samarbetet med bland annat Indien och lockar till sig fler studenter därifrån.
NYHET Publicerad:

Öka etableringsfriheten inom högre utbildning

KOMMENTAR En debatt har blåst upp om högskolans reglering. Frågor om kvalitetskontroll, tillgång och finansiering är viktiga, men ett perspektiv saknas: hur får vi ett mer dynamiskt utbud av anordnare av högre utbildning? Det skriver Patrick Krassén, policyanalytiker.