Lärosätenas ställning lyfter utbildningen

Chalmers tekniska högskola toppar Kantar Sifos anseendeindex för svenska lärosäten 2018. Sveriges internationellt sett högst rankade universitet, Karolinska Institutet har tappat i anseende både i svenska och internationella undersökningar. Undersökningsresultaten i sig är intressanta, men visar också på en väg till en bredare och djupare utvärdering av lärosäten.

I undersökningen har man analyserat attribut som om lärosätet ”Är en organisation som jag beundrar och respekterar”. Andra mer konkreta exempel är om det går att få arbete i regionen eller utomlands efter studierna, lärosätets samverkan med andra aktörer i samhället eller om högskolan lockar de bästa lärarna och forskarna.

Sådana här undersökningar är välkomna och nyttiga. Det finns flera prestigefyllda rankingar av universitet och ämnesområden. Därför är de rimligt, naturligt och viktigt med nationella utvärderingar i Sverige.

Universitet och högskolor utgör den största statliga sektorn och kostade 70 miljarder kronor under 2017. Jämförande undersökningar kan sporra till fler ansträngningar för att höja kvalitet på forskning och utbildning.

Rankingarna kan också bli underlag för blivande studenter som ska välja utbildning. Sverige har den högsta andelen avhoppare från högskolestudier bland OECD:s 34 länder. Ett skäl är att studenter byter utbildning. Det ska självklart gå att byta utbildning, men det vore bättre om fler lyckades välja rätt från början.

Oavsett anledning är mängden avhopp ett problem. För den enskilde studenten handlar det om dyra studielån och ibland flera års studier i onödan. Dessutom upptar den som hoppar av för någon annan som skulle kunna ha fått en stuideplats. Att så många antagna studenter inte klarar utbildningen är ineffektivt och kostar utbildningsväsendet miljarder. Dessutom slår det mot arbetsmarknadens förväntningar.