Bodil Alvarsgård
Foto: Lina Alriksson/TT

"Det handlar mycket om att ge cheferna support så att de känner sig trygga i sin lönesättning även i tuffa situationer. Till exempel om en medarbetare inte har presterat enligt förväntningarna och det ska uttryckas i lön och motiveras med ord", säger Bodil Alvarsgård.

Duktiga medarbetare spräcker lönemodellen

NYHET Publicerad

STRATEGI När lönesystemet satte stopp för att belöna de kollektivanställda på ett bra sätt införde industriföretaget Gnutti Carlo Sweden i stället individuella löner, som för tjänstemännen. ”Det tar tid och det kräver mod, men det är absolut inte omöjligt”, säger hr-chefen Bodil Alvarsgård.

Beslutet att hitta en ny modell för lönesättning av de kollektivanställda fattades för ett antal år sedan när det blev uppenbart att den gamla modellen hade spelat ut sin roll. När duktiga medarbetare kom till en viss nivå kunde de inte komma längre, förklarar Bodil Alvarsgård, hr-chef på Gnutti Carlo.

– Vi kom till ett läge då lönesystemet slog i taket. Det gick inte att vidareutveckla på ett konstruktivt sätt eftersom det inte gick att göra vettiga fördelningar och belöna goda prestationer.

En ny modell togs fram där kollektivområdet delades i sex olika grupper utifrån arbetsuppgifter. Inom varje grupp definierades tre steg utifrån arbetsuppgifter och krav på kompetens och ansvar. Liksom för tjänstemännen finns Teknikavtalets löneprinciper i botten.

– Vi ville få en bättre bild av vilka olika typer av jobb vi har, vad vi betalar för dem och hur lönespridningen ser ut. Finns det grupper som ligger för högt eller lågt i lön?

Hon betonar att modellen inte är ett avtal med IF Metall utan en systematik som företaget har tagit fram för att jobba med individuell lönesättning på ett systematiskt sätt.

Alla löner på företaget är individuella och utgår från medarbetarens befattning och individuella prestation men också från lönestrukturen på fabriken och på den omgivande marknaden.

Medarbetarens prestation bedöms enligt en femgradig skala i lönepolicyn där kriterierna är prestation, ansvarstagande, initiativ, flexibilitet och samarbete.

– Den här systematiken ställer höga krav på cheferna eftersom det är de som sätter lönerna. De måste ha en bra bild av medarbetarens arbetsuppgifter, prestation och utveckling.

Cheferna får mycket stöd från hr i frågor kring lönesättning, men även från sina kollegor. Det är särskilt viktigt för nya chefer. Med den här typen av lönesystematik måste cheferna vara tydliga och tala om vad de förväntar sig av medarbetaren och kunna ge feedback på ett konstruktivt sätt, påpekar Bodil Alvarsgård.

I medarbetarsamtalet pratar chef och medarbetare om prestation och förväntningar och när lönen sedan är satt träffas de igen då chefen meddelar och motiverar den nya lönen. I det läget ska lönen inte vara någon överraskning.

– Jag tror att det upplevs som positivt av de allra flesta. Medarbetaren vet att chefen verkligen har tagit sig tid att utvärdera ens prestation. Sedan finns det naturligtvis alltid medarbetare som inte håller med om bedömningen men då blir det ofta en bra dialog kring det som leder framåt.

Hr försöker peppa cheferna och ge dem verktyg för att utmana sin lönesättning och differentiera lönerna mer.

– Det handlar mycket om att ge cheferna support så att de känner sig trygga i sin lönesättning även i tuffa situationer. Till exempel om en medarbetare inte har presterat enligt förväntningarna och det ska uttryckas i lön och motiveras med ord.

När den centrala löneökningen är bestämd diskuterar ledningsgruppen om alla chefer ska ha samma procentsats att fördela eller om vissa grupper ska få mer och andra mindre. Varje chef sätter lönerna för sin personal och sedan träffas produktionsledningen och går igenom alla löner tillsammans.

– Den här kalibreringen har visat sig vara väldigt bra. Samarbetet här ger cheferna styrka kring hur de kan tänka kring olika situationer, argumentera för sin lönesättning och förhoppningsvis utveckla den.  

När kalibreringen är klar lämnas förslaget över till fackrepresentanterna för att de ska se över det. Ett gott samarbete med facket är en förutsättning för att det ska fungera, betonar hon.

– Att representanterna i den lokala fackklubben är intresserade och kompetenta i frågan betyder mycket för kommunikationen. Och vi lägger oss vinn om att hålla facket informerat och bjuder löpande in dem till diskussioner om lönebildningen.

Målet med den nya lönemodellen var att hitta en systematik som båda parter kunde vara nöjda med, konstaterar hon.

– Som arbetsgivare handlar det ytterst om att kunna belöna goda prestationer och att inte vara för styrd av tak och ramar utan att ha möjlighet att belöna utifrån en modell som känns bra för de flesta.

Gnutti Carlo ville också få en tydligare bild av lönespridningen för att kunna öka den.

– Det handlar om att vi vill belöna våra medarbetare så rätt som möjligt. Vi ska uppfylla det vi ska enligt centrala avtal men vi vill ha en anda där medarbetare vet att de kan påverka sin lön.

Lönespridningen har ökat sedan företaget började jobba på ett annat sätt med lönesättningen men det är ett arbete som fortsätter, enligt Bodil Alvarsgård.

– Vi märker att en större lönedifferentiering stimulerar till ett större engagemang i jobbet och goda idéer och därför vi vill ha en större flexibilitet där de bitarna får komma fram. I ett system där lönen är mer styrd sker det ofta på bekostnad av engagemanget.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?