Irene Wennemo
Foto: Linnea Carlsson

"I diskussionerna om pension, flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning måste man alltid räkna på den totala arbetsgivarkostnaden och justera löneutrymmet efter det", säger Medlingssinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Pensionen viktig lönefråga

NYHET Publicerad

LÖNEBILDNING I takt med att löneökningen får mindre betydelse blir pension och arbetstider desto intressantare. Med den svenska modellen kan parterna själva anpassa villkoren så länge det ryms inom arbetsgivarens totala kostnader, enligt Irene Wennemo på Medlingsinstitutet.

Sedan 20 år tillbaka har Sverige en väl fungerande lönebildning med få konflikter och relativt höga reallöneökningar, tack vare en modell där löneökningar bestäms utifrån kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare.  

Det gör att systemet blir betydligt flexiblare än i länder där politiken spelar en större roll för lönebildningen, konstaterar Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet, MI. 

Flexibiliteten blir tydligare än någonsin i de aktuella diskussionerna kring EU:s förslag att införa en europeisk minimilön. I Sverige hanteras minimilöner på olika sätt i olika branscher via kollektivavtalen.  

– Olika områden har valt olika modeller anpassat efter sin bransch. Ofta har dessutom ett område flera minimilöner beroende på ålder, utbildning och erfarenhet. De olika modellerna svarar mot vad parterna tycker är rimligt. 

Det Sverige måste göra nu är att visa EU hur den svenska modellen fungerar i praktiken och de stora förtjänsterna med att låta parterna sköta lönebildningen, poängterar hon.  

– EU har bristande kunskap om vår modell och det skulle vara väldigt problematiskt för Sverige om förslaget gick igenom. Även små förändringar kan få negativ påverkan på helheten, om vissa grupper ska omfattas av lagstiftning och andra av kollektivavtal till exempel.  

I länder med lagstiftning om minimilöner blir det en mer politisk fråga.  

– När politiker lägger sig i den här frågan kommer det in andra aspekter än det som är bäst för arbetsmarknaden. Resultatet blir en modell som måste passa överallt i stället för en modell som kan anpassas både uppåt och neråt efter varje områdes specifika behov. 

Många kollektivavtal har inte någon fastställd minimilön alls eftersom parterna inte tycker att det behövs. Men det är en främmande tanke ur EU-perspektiv där man tycker att det måste finnas en fastställd nivå för alla grupper.  

– Att ett område inte har minimilöner betyder inte att lönerna är extremt låga – det visar snarare att de har ett väl fungerande system.  

Frågan om minimilöner blir dessutom mindre viktig i takt med att allt fler på arbetsmarknaden har högre utbildning. Den växande andelen tjänstemän har en annan syn på lägstalöner är arbetargruppen.  

– För tjänstemännen är det inte en lika viktig fråga som för till exempel hotell- och restaurangbranschen där lönerna generellt är lägre och påverkas mer av minimilönerna.  

Samtidigt lyfter både arbetsgivare och arbetstagare fram att lönen i sig generellt får mindre betydelse på dagens arbetsmarknad. 

– Min bild är att det för många är andra saker än mer nominellt i plånboken som upplevs som minst lika strategiskt och betydelsefullt. 

I den senaste avtalsrörelsen blev det tydligt att det finns många dimensioner utöver lönen som upplevs som viktiga för en anställd, konstaterar hon. I stället lyfts faktorer som kompetensutveckling, arbetstider och flexibilitet fram. 

– Arbetstider har definitivt blivit en viktig faktor på senare tid och då handlar det både om när, hur och var man arbetar. Här vill både arbetsgivare och arbetstagare ha så stor flexibilitet som möjligt men på lite olika sätt.  

Pensionsavsättningar och arbetsmiljön är också strategiska frågor för både arbetsgivare och arbetstagare. Den stora stötestenen speciellt på lokal nivå är hur villkoren ska utformas och vilka förändringar som kan göras med rimliga kostnader för arbetsgivaren.  

– I diskussionerna om pension, flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning måste man alltid räkna på den totala arbetsgivarkostnaden och justera löneutrymmet efter det. Det är fler faktorer än lön som ska vägas in i det som blir arbetskraftskostnadens förändring.  

Det innebär att fack, arbetsgivare och medlare måste bli överens om hur olika faktorer ska värderas för att kunna jämföra avtalsområden.  

– Eftersom vi har ett märke att förhålla oss till kan det inte finnas olika beräkningssätt. Vi måste ha en tydlig bild av vad olika förändringar av villkor betyder i form av arbetskostnadsökningar.  

Det kommande året följer MI som vanligt avtalsrörelsen med stort intresse och när Irene Wennemo blickar 5–10 år framåt i tiden tror hon att den stora skillnaden är att pensionen är mer i fokus när det gäller löner och ersättningar. 

– Jag tror att pensionsfrågan kommer att vara viktig. Pension och arbetstidsfrågor kan i många fall prioriteras före ökad lön på så sätt att löneökningar skjuts på framtiden för att användas senare. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?