Svensk lönemodell klarar trycket

NYHET Publicerad

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.

Irene Wennemo

"Vi är inte vana vid en så obalanserad utveckling", säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Foto: Linnea Carlsson

Läget inför avtalsrörelsen som sköts fram till senare i höst är mycket speciellt. Vissa av sektorer går fortfarande på knäna, andra är troligen på väg in i en återhämtningsfas och i vissa sektorer är tempot högre än någonsin.

Men även om efterfrågan på arbetskraft varierar stort mellan olika branscher och yrkesgrupper så ligger den svenska lönebildningsmodellen fast, konstaterar Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet. Fack och arbetsgivare är överens om att industrin sätter märket, som andra sektorer sedan rättar sig efter.

– Ingen har signalerat att de tänker lämna den och det tycker jag är bra. I en sådan här speciell situation är det verkligen inte läge att döma ut en modell som har fungerat bra under så lång tid.

Vissa grupper, exempelvis inom vård och omsorg, trycker på för högre löneökningar, men det finns också motverkande krafter, enligt Irene Wennemo.

– De har en viss lönevind i ryggen men samtidigt håller det svenska systemet emot allt för snabba förändringar. Vi har inte fri lönesättning och det är bra i både upp- och nedgång. Det är värt något att ha modellen kvar även om vissa företag tycker att lönelyften är för höga medan vissa anställda tycker att de är för låga.

Hon tror inte heller att den ökande arbetslösheten kommer att påverka lönebildningen nämnvärt. Längre tillbaka i tiden ledde arbetskraftsbrist ofta till att lönerna ökade mer än avtalen, och tvärtom. Men under de senaste åren har löneglidningen har varit mycket liten.

– Trots att det före corona rådde högkonjunktur och arbetskraftsbristen var stor i många sektorer, så hade vi knappt någon löneglidning. Så tror jag att det blir även framåt.

Enligt vissa beror det på att märket fungerar bättre än tidigare, och enligt andra beror det på att svenska företag är allt mer internationellt konkurrensutsatta och måste anpassa lönenivåerna till omvärlden.

– Om till exempel svenska byggarbetare skulle höja sina löner rejält skulle det leda till att de blir utkonkurrerade av utländska byggbolag. Vi är på en konkurrensutsatt marknad.

I den här krisen kom varslen först i besöksnäringen och transportsektorn eftersom den inte berodde på att människor inte hade råd att handla utan på de skulle hålla sig hemma – ett framtvingat köpstopp. Annars brukar det vid nedgångar i ekonomin börja med att industrin dyker och först därefter påverkas inhemska sektorer.

– Vi har inga erfarenheter av kriser som är så speciella och genomgripande som den här och där osäkerheten är så extremt stor. Vi är inte vana vid en så obalanserad utveckling. Tidigare har vi kunnat blicka tillbaka och se hur vi hanterade den förra krisen, men det går inte den här gången.

När konjunkturen nu ser ut att sakta vända uppåt igen är det de som hade jobb före coronakrisen som först får jobb igen, konstaterar hon.

– De som är väl förankrade på arbetsmarknaden kommer hyggligt snabbt tillbaka till sina gamla yrken, förutom i de branscher som slås ut mer långvarigt.

Däremot får de med svagare anknytning till arbetsmarknaden det svårare att komma in. Många av de som har mist jobbet är nyanlända eller ungdomar som inte hade hunnit etablera sig ordentligt på arbetsmarknaden.

– De som har svagast anknytning till arbetsmarknaden förlorar ofta jobbet först vid en kris. Riktigt tufft är det för de som aldrig har haft något jobb. Nu står de ännu längre bak i kön och att bli långtidsarbetslös är riskabelt.

Därför behövs det kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser som praktik i olika former och regi, och utbildning, påpekar Irene Wennemo.

– Bäst är det om man kan erbjuda dessa grupper utbildning och det är under det kommande året som det måste ske. Nu är det viktigt att högskolorna, Komvux och Yrkeshögskolan klarar av att expandera för att kunna ta emot dem.

Många av de som blir av med jobbet ser utbildning som en lösning. Den som redan studerar kan fortsätter någon termin till och den som hoppat av sin utbildning före avslutad examen kan komplettera med kurser för att bli klar.

Gruppen nyanlända är svårare, konstaterar hon. Där är det till exempel viktigt att de har möjligheter att förbättra sin svenska till exempel när de inte får restaurangjobbet som de kunde få tidigare.

– Det är ett kommunalt ansvarstagande och frågan är om de i det här läget orkar se till att det finns ordentligt med sfi-platser efter sommaren?

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?